Fotbollsskribenterna

Inför Danmarksmatchen nu på lördag!

2009-10-08T21:06:00.003+02:00

Patrick Ekwall i exklusiv intervju med ”Zlatan” inför ödesmatchen mellan Danmark och Sverige nu på lördag. Sveriges bästa Zlatanimitatör Ehsan Dadiar ger en unik intervju där han kommenterar Unibets odds på matchen samtidigt som han skickar en syrlig passning till Danmarks målkanon Nicklas Bendtner.

- Det Bendtner gör med en apelsin gör jag med ett tuggummi, säger ”Zlatan”.

Framtidens fotboll

2009-09-19T23:59:00.002+02:00

Vilken spelglädje Barcelona visade upp i kvällen match! Helt otroligt vilket passningsspel de visar upp och även backlinjen spelar sig ur alla slags situationer. Jag kan inte annat än bli mäkta imponerad. Om fler lag var lika skickliga som Barca hade det verkligen inte varit fel.

Zlatan inledde målskyttet iskallt och sedan rullade det bara på. När Messi slog in 5-2 i matchens slutsekunder var det efter ett riktigt fint passningsspel som påbörjades efter en hörna. Leo Messi, vilken bollkontroll, blick och välriktat skott han besitter, världens bästa fotbollsspelare enligt mitt tycke.

Nu var kanske inte motståndet det bästa och det ska bli intressant när Barca får möta lite mer kvalificerat motstånd. Fast vilka kan ge dem motstånd i La liga mer än Real? Har svårt att se något annat lag som skulle kunna vinna mot dem så som de spelar för tillfället.

I morgon möter Real Xerez som är nykomlingar och frågan är bara hur stora segersiffrorna kommer att bli, 4-1 kanske?

Annars är morgondagens match derbyt i Manchester. City får klara sig utan Adebayor samt Utd. utan Scholes. I skrivande stund verkar det vara frågetecken för t.ex. Ferdinands och Tevez medverkan samt några till. Matchen startar 14:30 och visas på pluset Sport för er som tänker se den. Det känns som om det kommer att bli en stenhård kamp mellan två bittra rivaler, men jag tror att Utd. drar det längsta strået i morgon.

Missa inte heller Londonderbyt mellan Chelsea och Spurs!

//David

Osannolik avslutning!

2009-09-06T11:40:00.003+02:00

Vilken avslutning det blev igår mellan Ungern och Sverige. När ungrarna fick straff och satte den kändes det helt tomt inombords. Fan att vi inte lyckades döda matchen tidigare med tanke på alla chanser som skapades. Men när Rasmus Elm, delvis rätt hade jag med tanke på vad jag skrev inför matchen, skickade upp bollen mot Zlatan och när sedan den ungerska försvararen missar nicken vilket leder till att Zlatan har fritt fram är det helt jäkla obeskrivligt, det finns bara inte!

I matchens sista spark avgör Zlatan och därmed lever drömmen om VM i Sydafrika fortfarande. Samtidigt som Sverige vinner sin match spelar Danmark och Portugal 1-1. Det gäller bara att fortsätta nu på onsdag mot Malta och samla plusmål.

Elmander fortsätter med att ha väldiga svårigheter att hitta mål. Jag skulle hellre vilja ha honom på en vänsterytterposition där han med sina löpningar kan komma till med farliga inlägg, då han för tillfället är totalt iskall i boxen. Rasmus Elm önskar jag hellre se i Anders Svenssons centrala position på mitten. Taco gör verkligen ingen dålig match, men snart är nog hans tid förbi i det svenska landslaget och då tycker jag Rasmus är ett intressant alternativ att spela in som offensiv mittfältare.

Backlinjen gör en helgjuten insats och på onsdag lär den väl inte få alltför mycket att göra så det känns väldigt tryggt.

Nu blickar vi fram till onsdagens match. 4-0 till Sverige tippar jag!

//David

Niklas Holmgren goes bananas...med all rätt!

2009-09-06T11:28:00.002+02:00

Tar det slut ikväll?

2009-09-05T19:35:00.004+02:00

Så var det dags för ödesmatch igen. Kvällens bortamatch mot Ungern kommer säkerligen bli en snålspelad match med max två mål. Förhoppningsvis avgår Sverige med en 0-1 seger och är därmed fortfarande i allra högsta grad kvar i VM-kvalet. Rasmus kommer hitta Zlatan med ett fint inspel i andra halvlek och sedan kommer vi bara ligga och bevaka segern.

Vidare så vet alla vid det här laget att båda de resterande Elmarna nu är klara för proffsliv i Holland respektive England. Extra kul att David Elm får prova lyckan i Fulham och sedan vilket ljuvligt kontrakt han knep åt sig, mäktigt!

En dryg kvart kvar till avspark nu nere i Ungern, in med bollen Sverige!

//David

Klart eller?

2009-08-23T18:38:00.002+02:00

Så har Svante Samuelsson slutligen bekräftat att det är holländska AZ som Kalmar FF förhandlar med avseende Rasmus Elms blivande övergång. En del sportjournalister blev förvånade när Elm valde bort de feta pundcheckarna, då Fulham och Everton inte kunde garantera speltid, till förmån för det sportsliga. Jag tycker det är lite konstigt att vissa blev så pass förvånade, därför att alla som har sett en längre intervju med Rasmus Elm vet att han troligtvis är den mest lillgamla 21:åringen i svensk elitfotboll. Dock vill jag poängtera att jag inte på något vis tycker detta är någon negativ egenskap hos Elm, utan en stor tillgång tillsammans med den mentala styrka som han besitter. Många 21-åringar i Rasmus sits skulle alla gånger ta det erbjudande som är bäst för bankkontot och låta det sportsliga komma i andrahand. Elms situation är den att han vet att han så småningom kommer att spela i någon av de bästa ligorna ute i Europa, så varför stressa iväg för några extra miljoner som han i slutändan ändå kommit att tjänat in?

Jag tror säkerligen att Elm hade fått gott om speltid i the Premiership och gjort bra ifrån sig, men killen ska ha cred för att han verkligen känner efter vad som känns bäst både sportsligt samt vid sidan av planen. Dessutom vet han hur proffslivet ser ut i Holland då brodern Viktor har bott i Heerenveen i mer än ett halvår. Mellanstationen Eredivisie har utvecklat många storstjärnor och är troligtvis det bästa skylfönstret för nästa steg. I Rasmus fall är vägen enligt mig ändå redan utstakad. Den blyge smålänningen som vägrar framhäva sig själv kommer att bli en världsstjärna. Han kommer inte få samma mediebevakning som exempelvis Zlatan, men det är ändå ingenting som Rasmus strävar efter, utan bevakning kommer han få på planen tillsammans med respekt från motståndarna.

Ännu en medlem ur familjen Elm synes flytta till Holland. Kanske slutar det med att även äldsta brodern också hamnar där till slut? Till sist vill Fotbollsskribenterna önska Rasmus Elm lycka till i sitt kommande proffsliv. Du har gjort ett bra val!

Make us proud son!

//David

Elm till AZ?

2009-08-21T22:56:00.002+02:00

Enligt vissa tidningar lutar det åt att Rasmus Elm kommer skriva på för holländska mästarna AZ Alkmaar. Mer om detta under helgen.

//David

Me, myself and i

2009-08-19T11:29:00.005+02:00

Dags för en liten presentation av mig själv. Först kan jag bara säga att det ska bli mycket roligt att hjälpa till på denna sidan och jag ska försöka bidra med tankar och funderingar kring fotbollen i allmänhet.

Jag är 25 år gammal och hemmahörande i Kalmar. De senaste 10 åren har jag spelat fotboll i tre olika klubbar. Från 16 års ålder tills jag var 19 år spelade jag i Kalmar FF där jag lirade i b-laget och det sista året tränade jag endast med Kalmars a-lag under ledning av Nanne Bergstrand och Gilles Stille (hans första sejour). Efter stora skadebekymmer med mina ljumskar valde jag en nysatsning och det blev Oskarshamns AIK som köpte mig från KFF. Klubben ledde då gamla div3 relativt överlägset och min debut gjordes mot Nybro i seriefinalen där bland annat Viktor Elm stod på motsatt sida. Minns att vi gjorde 0-1 och känslan var obeskrivlig. Att få representera ett a-lag slår allt vad ungdomsfotboll och b-lags fotboll handlar om. Nybro kvitterade sedan till 1-1, men vi vann till slut trean och jag spelade två år i div2 innan vi åkte ur. Året därefter, i div3 blev det nytt respass efter att vi haft en av seriens bästa trupper. Interna problem satte stopp för all glädje och det blev alltså ny degradering - denna gång till elitfyran. Jag valde att lämna klubben och flytta hemåt Kalmar igen. Lindsdal, som precis gått upp i div2 hörde av sig och på den vägen är det. Jag är just nu mitt inne i det tredje året som spelare för Lindsdals IF och laget ligger femma för tillfället. Det känns bra och det är kul att ligga i toppen för en gångs skull.

Mitt fotbollsintresse är brett. Har jag tid försöker jag kolla på så mycket fotboll som möjligt, men mitt största intresse ligger inte i Premier Leagues miljardindustri, serie A's korruption eller i La Ligas skönspel. Nej, jag följer istället en klubb i engelska div3. Leeds United är min dam, en dam jag aldrig lämnar. Jag har följt dom så länge jag kan missas och kärleken - trots alla motgångar - växer sig bara större och starkare med åren.

Få är väl de fotbollsentusiaster som undgått att se vad som hänt med Leeds de senaste 7 åren? Från semi-final i Champions League mot Valencia till att möta Exeter i en öppningsmatch i League One. Snacka om kontraster. Samtidigt känner jag mig bara tvungen att säga detta så att alla förstår; supportrarna till Leeds United ger aldrig upp och tar ni er till Elland Road ska ni se att de flesta skrattar och ler, sjunger högt och är stolta över sin klubb. Igår spelade man bortamatch mot Walsall inför ca 8000 åskådare. Nästan 4000 av dom var Leeds anhängare. Det förklarar lite hur stor klubben fortfarande är. Det blev förövrigt vinst med 1-2 efter en sen vändning och Leeds har nu fyra raka segrar varav tre i ligan. Stark öppning!

I övrigt kan väl sägas att jag jobbar som fastighetsskötare ute vid Hansa City här i Kalmar. Ett helt okey jobb under sommaren, men inte lika roligt under vintern. Sitter också med i redaktionen på SvenskaFans sedan många år och skriver krönikor för - just det - Leeds United givetvis. Ni kan också hitta mig på www.tompaniet.se där jag bland annat bloggar.

Jag ser fram emot att dela mina tankar, åsikter och funderingar med er.

På återhörande.

//Thom

Ny gästskribent

2009-08-18T19:28:00.002+02:00

Fotbollsskribenterna är nu tillbaka från semestern och kör igång inför hösten med ett fint nyförvärv i form av Thom Mattsson.

Under dagen blev det helt klart att Thom skriver på som gästskribent för oss vilket vi är mycket glada för! Inom en snar framtid kommer Thom med en kortare presentation av sig själv samt sina inlägg.

Fotbollsskribenterna ser fram emot en ny spännande säsong och kommer som vanligt leverera läsvärda artiklar varvat med intressanta intervjuer.

See you on the pitch!

Sommarläsning plus intervju med Igor

2009-07-07T13:08:00.003+02:00

Bloggen går för tillfället på sparlåga så här under sommaren, men kommer ta kraftiga tag till hösten igen. Dock kommer lite intervjuer och annat smått och gott att publiceras fram tills dess.

Sverige upphämtning mot England i U21-EM var ett riktigt bevis på god lagmoral. Sedan att de förlorar på straffar är en annan sak. Laget stod för en gedigen insats i slutspelet och många av spelarna kommer att bli tongivande i A-landslaget i framtiden. Det kommer bli spännande att följa Marcus Berg i höst för att se om han kan fortsätta i sin fantastiska form. En annan spelare är givetvis Rasmus Elm som i senaste omgången av Allsvenskan dunkade in två sköna mål. Den gode Rasmus verkar vara en kille med båda fötterna stadigt i jorden och hans val av klubb när han lämnar Kalmar blir intressant att följa.

I tidningarna går att läsa att Cristiano Ronaldo dissar Premier League och hävdar att La Liga är den hetaste ligan, jag är beredd att hålla med. Reals president Florentino Perez har fått nog av Barcas framgångar och återigen köpt ihop ett slagkraftigt lag, i alla fall på papperet. Återstår att se om det räcker för att hota Barca till nästa säsong.

Slutligen kommer här en intervju med Igor de Aquino.

Fotbollsskribenterna hälsar denna vecka Igor de Aquino välkommen till bloggen. Igor är tolk i Kalmar FF och hjälper brassarna både på och utanför planen.

Hej Igor, hur är läget i Kalmar?

Hej Hej. Här är det fint som vanligt.

Kan du berätta om din bakgrund i Brasilien och hur du sedan blev tolk i Kalmar FF?

Jag kommer från en mellanklass familj i Brasilien, har alltid tyckt om Europa och språk innan jag flyttade hit. Det blev genom en brasiliansk tjej (och nu vän till mig också) som var kompis med Cesar och Fabio. Hon såg en reportage om mig och min svenska kurs och sedan kontaktade hon mig.

Hur ser din egna fotbollskarriär ut?

Jag gick på en fotbollskola när jag var liten och har alltid tyckt om fotboll. När jag var 13 år spelade jag i ett bra lag i min stad och vann en del p-mästerskap. När jag var 15 skadade jag mitt knä och min pappa avled så jag tappade motivationen med fotbollen också.

Följer du något särskilt lag i den brasilianska högsta divisionen?

Inte just nu. Jag läser ibland på internet men har egentligen inte så stor koll. Ronaldo spelar nu i Corinthians så jag tittar alltid på internet när han gör mål.

Den svenska livsstilen är väldigt olik den brasilianska. Hur har det varit för dig att komma in i det svenska samhället?

Det är faktiskt inte så likt men man lär sig. Jag har anpassat mig och det fungerar bra att leva på ett svenskt sätt, ändå kommer jag aldrig att blir som en.

Du har varit tolk i FF ett tag nu, hur tycker du föreningen har förändrats sedan du började tolka?

Jag tycker KFF har tagit många viktiga steg framåt men det fattas fortfarande en hel del för att blir en ”stor klubb”. Om tanken är att alltid vara en klubb från en liten stad, då är det på rätt spår.

Vad tycker brassarna om Kalmar och Sverige när de har anpassat sig?

De flesta tycker om Sverige och Kalmar. Det gillar ordningen och tryggheten härifrån men ändå saknar de framförallt värmen och maten från vårt hemland.

Har du någon åsikt om vad svensk fotboll kan ta lärdom av från Brasilien?

Jag tycker att svensk fotboll borde lära sig mer om passningsspel. Det är inget fel att rulla bollen fint och komma fram utan bara långa bollar.

Vad tycker du Kalmar FF kan bli ännu bättre på spelmässigt?

Som de flesta andra lagen: passningsspel.

Vilken/vilka spelare i allsvenskan har imponerat mest på dig i år?

Tobias Hysén. Jag har alltid tyckt om hans spel och i år är han på toppen.

Brasilien får fram talanger efter talanger konstant. Har du något tips på vem som blir nästa storspelare från Brasilien?

”Dentinho” som spelar just nu i Corinthians, Brasilien.

Vet du om det arbetas aktivt i Brasilien för att motarbeta korruptionen inom fotbollen?

Det finns säkert ett försök men korruptionen finns tyvärr överallt i mitt land och fotbollen är en ut av de drabbad.

Det har varit uppehåll i Allsvenskan. Hur har Kalmar att förberett sig inför omstarten?

Många löpningar, ibland 24 stycken 30 meters löpning efter en hel träning, lite tufft. Och en del träningsmatcher.

Hur ser du på framtiden? Kommer du stanna kvar som tolk i Kalmar eller har du några andra planer?

Ja, jag vill bli läkare och kommer troligen att lämna Kalmar för att börja plugga i början av nästa år. Jag trivs väldigt bra som tolk och jag har verkligen ett drömjobb men jag vet att jag ska inte,( och vill inte) tolka hela mitt liv.

Slutligen, bortsett från Henrik Rydström, vem är mediakåtast i Kalmar FF?

Han får också andraplatsen.

Fotbollsskribenterna tackar Igor för sin medverkan och önskar honom lycka till i framtiden!

Sverige gick på kross i premiären

2009-06-16T22:04:00.000+02:00

Svenska U21-laget tog ikväll en fin seger över Vitryssland med hela 5-1 och det kunde lätt ha varit ännu större siffror. Marcus Berg svarade för ett hattrick samtidigt som hela laget stod för en gedigen insats.

”Lilla landslaget” fick en drömstart på mästerskapet genom en överlägsen vinst mot vitryssarna. Matchen spelades på Nya Stadion i Malmö och svenskarna som öppnade friskt fick en riktig kalldusch då Kysliak krutade in 0-1, riktigt orättvist. Dock dröjde det inte länge innan Rasmus Elm provade ett distansskott som en vitryss får för sig att försöka nicka bort, oklart varför, vilket leder till att vitryssen ändrar bollbanan en aning som ställer målvakten,
1-1.

Marcus Berg står sedan för en fin prestation då han med en tvåfotare tråcklar sig igenom i vitryssarnas straffområde och tåfisar in 2-1, magiskt! Samme Berg prickar en stund senare in 3-1 och svenskarna går till vila med stort självförtroende.

I andra halvlek fullbordar Berg sitt hattrick genom att lyfta bollen över en utrusande målvakt som totalt manglar en egen spelare, 4-1. Gustav Svensson avslutar sedan slakten med en kanon från distans som letar sig in i vänstra kryllan, BOOM!

Svenskarna tar tag i taktpinnen redan från början och visar vart skåpet ska stå. De går in helhjärtat i närkamperna och visar prov på både fin närkampsstrid samt grymma individuella prestationer. Det är befriande att se ”lilla landslaget” då de vågar spela en offensiv och attraktiv fotboll, även om dagens motstånd inte höll högsta klass. Nästa match spelas mot Italien och då tror jag på en annorlunda matchbild.

”Lilla landslaget” är ett riktigt intressant lag med ett stort fotbollskunnande, jag mycket imponerad!

//David

Året var 2000..

2009-05-22T21:05:00.001+02:00

Intervju med Expressens Johan Orrenius

2009-05-18T12:14:00.004+02:00

Fotbollsskribenterna är stolta över att kunna hälsa Expressens krönikör, Johan Orrenius, välkommen till sidan!

Hallå Johan och välkommen till Fotbollsskribenterna. Hur är läget?
Det är på topp. Motala AIF går som tåget i söderettan och jag har en ledig helg framför mig. Två helt nya erfarenheter för mig.

Hur hamnade du på Expressen och vad gjorde du innan dess?
Jag började jobba på Östgöta Correspondenten när jag gick på gymnasiet. Hoppade in på helger och lov. Jag var både nyhets- och sportreporter. På den tiden hade jag inget körkort, så varje helg cyklade jag runt mellan Motalas division 4-lag och bevakade matcher. Jag var rätt nervös. Att intervjua Zlatan är ingenting jämfört med att som 17-åring försöka komma en snustuggande karlakarl till tränare in på livet.

Sedan läste jag ett år på Skurups folkhögslola. Gjorde praktik på DN där jag sedan fick sommarjobb och vik. Tydligen fastnade Mats Olsson för mina texter där och övertalade Expressen att värva mig. Så i april 2006 började jag jobba där, och sen dess har jag blivit kvar.

Varför blev det just fotbollsjournalistik för din del?
Förutom att jag älskar spelet så är fotbollen en fantastisk plattform att använda för att berätta historier. Den spelas överallt och rymmer så mycket. Vill man till exempel berätta något om tillståndet i ett annat land är fotbollen en bra väg in. Sedan har jag ju alltid varit mer intresserad av berättande texter än rena nyheter. Jag har aldrig varit en särskilt bra nyhetsjägare.

Har du varit aktiv fotbollsspelare i yngre år?
Jag var framför allt tennisspelare. Gick på tennisgymnasiet och var hyfsat lovande. Fotbollen slutade jag med som 15-åring eftersom tennisen tog för mycket tid. När jag sen la racketen på hyllan började jag spela igen. I Motalaklubben Zeros som på den tiden pendlade mellan trean och fyran. Men jag var aldrig särskilt bra. Jag var varken snabb eller stark utan levde på en vettig spelförståelse. Och jag slarvade i hemjobbet. En kompis tyckte att jag påminde om Ravanelli. Det var en fin komplimang.

Följer du några speciella fotbollssajter/bloggar kontinuerligt?
Nej, det kan jag inte säga. Ibland tar jag svep och scannar av några bloggar. Jag läser faktiskt hellre musikbloggar. Av fotbollsbloggarna gillar jag The Guardians blogg bäst, samt den svenska Tre Hörnor Straff.

Hur ser du på Allsvenskan så här långt?
Försiktigt positivt. Det är slående hur mycket bättre spelet blir när planerna är bra. Men samtidigt är det svagt av lagen att inte kunna anpassa sig bättre. Ta Elfsborgs match borta mot BP. Visst, Grimsta är en potatisåker – men ett bra lag borde kunna ändra sitt spel i en sån match och vinna på ett annat sätt.

Det är roligt att följa Blåvitts ungdomar, men jag tror att de är lite för ojämna för att ta guldet. När Elfsborg och Helsingborg spelar bra tycker jag att de håller högst klass.

Vilka lag kommer att ligga i toppen respektive botten när vi summerar årets säsong.
Elfsborg och HIF tror jag som sagt på. Jag verkar däremot ha varit fel ute när jag före säsongen trodde att Öis skulle hålla sig kvar. Som läget är nu har jag svårt att tro på det scenariot. Sen tror jag faktiskt inte så mycket på Trelleborg som alla andra verkar göra i år. Rasmus Bengtsson lär försvinna i sommar, och då blir det jobbigt för Prahl att fylla den luckan.

Vilka lag i årets Allsvenska har imponerat mest och minst på dig?
Även om Elfsborg har spelat en hygglig fotboll är jag inte så imponerad av dem som lag, med den truppen borde de ligga i toppen. Jag gillar lag som Örebro och Halmstad som vågade vara konsekventa trots en svajig start.

Minst imponerad är jag av Djurgården. Spelarna verkar vara rädda varje gång de kliver ut på planen och jag tycker inte att det är ett material som klarar av 4-3-3. Johan Oremo gör sig till exempel inte alls som central anfallare. Man saknar hans djupledsspel väldigt mycket.

Vilken spelare i Allsvenskan har imponerat mest på dig så här långt?
Daniel Mobaeck, Kristoffer Nordfeldt, Viktor Noring, Omar Jawo, Labbe Harbuzi, Rasmus Jönsson, Tobias Hysén, Iván Óbolo och Tobias Carlsson.

Vad tror du om Sveriges chanser för att kvalificera sig till VM i Sydafrika?
Goda. Vinst hemma mot Danmark, kryss i bortareturen och sen två segrar mot Malta. Då ser det riktigt bra ut. Jag tror att spelarna känner en trygghet i att de klarat det så många gånger förut. Men blir det kvalspel skulle jag bli orolig. Sverige är inte särskilt bra i knock out-matcher.

Om du var förbundskapten för landslaget, vilken startelva (vi förutsätter att alla spelare är friska och du kan välja andra än de spelare som är aktuella enligt Lagerbäck) skulle du ställa ut på planen mot Danmark och vilket spelsystem skulle du välja?
4-4-2 och följande elva: Isaksson – Safari, Majstorovic, Mellberg, Micke Nilsson – Holmén, Källström, Anders Svensson, Rasmus Elm –~Zlatan, Henrik Larsson

Zlatan ryktas vara på väg ifrån Inter. Vilket lag tror du han skulle passa bäst i?
Om Barcelona gör sig av med Eto’o kan han få en trevlig plats i mitten. Men då måste han också ändra sitt spel lite. Som spets i Barcas system kan du inte vandra omkring på planen hur som helst. Du måste vara på hugget centralt hela tiden. Jag tror egentligen att han skulle passa bättre i Real Madrid, som en av två forwards. Men jag skulle faktiskt gärna se att han stannar i Inter. Jag köper inte snacket om att Inter inte kan vinna Champions League. Behåller Moratti Zlatan och gör två bra värvningar till så finns alla chanser.

När vi är inne på Zlatan, du gjorde en väldigt öppen och avslappnad intervju med honom för några månader sedan. Var det första gången du intervjuade honom?
Hur gick du tillväga för att få till en intervju?
Jag gjorde en liknande intervju med Zlatan för två år sen. Intervjun hade inte blivit av om det inte vore för Nike, det är ingenting att hymla om. Detta är förstås ingen optimal situation, som journalist vill jag helst vara fri från inblandning av jätteföretag med agendor. Jag tycker inte att det hade varit okej att vända sig till Nike direkt. Men nu var det så att vi hade försökt få en intervju på egen hand – och misslyckats. Om sen den enda vägen är att gå genom Nike då tycker jag att det är motiverat. Vi talar trots allt om vår största idrottsman, den spelare våra läsare helst vill se i tidningen.

Kommer du leverera fler intervjuer med honom inom en snar framtid?
Det kan jag inte svara på. Knappast inom den närmaste framtiden i alla fall.

Slutligen, har du något hett skvaller från fotbollsvärlden att bjuda våra läsare på?
Ja, Tobias Carlsson ska öppna ett lekland i Kalmar och Rydström ska gå in som investerare. Har jag hört.

Fotbollsskribenterna tackar Johan för pratstunden och önskar honom lycka till!

//David

Så var det över för i år

2009-05-17T20:29:00.002+02:00

Slutligen så har de tre största ligorna avgjorts. Igår stod det även klart Inter och Barca tog hem respektive liga. Stort grattis till dessa två lag.

Inter har gjort det igen och det är Zlatans femte gång i rad (även om de två första ströks) att vinna ligan. Inter har i serien blivit jämna i spelet och nu gäller det att få till spelet i CL till nästa år. Det har verkligen gått troll i deras spel när det kommer till CL. De har inte ens varit nära att gå vidare på senare tid, så till nästa säsong måste de ta tag i sitt spel när det kommer till CL.

Pep har gjort ett fantastiskt jobb med Barca och med det spelarmaterial han förfogar över har han fått stora befogade krav på sig som han har tacklat suveränt. Nu återstår det bara att se vilket lag som är bäst i världen, Barca eller Man U. Finalen i Rom har jag stora förhoppningar på!

På hemmaplan körde Elfsborg respektive Blåvitt över sina motståndare. Lutar åt att det är dessa två lag samt AIK som kommer att göra upp om guldet i år. Malmö gjorde återigen ett bottennapp, resultatmässigt. MFF lyckades inte slå bottenlaget Bajen trots ett massivt spelövertag, pinsamt!

Nu väntar vi på finalen i Rom, ska bli underbart att se!

//David

Engelska mästare!

2009-05-16T17:57:00.003+02:00

Ett stort Grattis till Manchester United som idag blev mästare! Laget spelade idag 0-0 mot Arsenal och i och med en poäng så tog klubben hem ligan. Stort!

//David

Avhopp

2009-05-14T18:05:00.004+02:00

Skribenterna Johan Larsson Wallin och Per Jonsson har tyvärr valt att lämna bloggen, men kommer dock dyka upp som gästskribenter framöver.

Fotbollsskribenterna önskar Johan och Per lycka till!

//David

MFF-DIF

2009-05-10T23:45:00.000+02:00

Ännu en strålande fin söndag här nere i Skåne och för att avrunda en skön helg så blev det ett besök på Swedbank Stadion. Dagens match lockade cirka 15 000 personer varav ett par hundra bortasupportrar. Båda lagen har inledningsvis börjat lite knackigt i serien så för att hänga på toppen gällde enbart vinst idag.

Malmö öppnade riktigt starkt och efter redan 6 minuters spel tryckte Labinot Harbuzi in första målet. Malmö fortsatte sedan sin press och gjorde det riktigt bra förutom att lyckas döda matchen. Daniel Larsson fick fritt fram, men lyckades missa målet i sitt avslut. Malmö press mattades betydligt 20-25 minuter in i matchen och Djurgården tilläts att sticka upp lite emellanåt, dock utan något riktigt farligt läge. Wilton Figueiredo ankomst har gjort gott, han tillför snabba omställningar med sina precis krossbollar. Flera gångar vände han spelet fint med att förflytta spelet från ena kanten till den andra, vilket öppnade upp för snabba kontringar. Malmö föll lite tillbaka och Djurgårdens kvicka anfallare Boyd Mwila skapade lite oreda i Malmöförsvaret. 1-1 kom lite som kalldusch i 40 minuten när Oremo nickar ned ett inlägg till Rajalakso som inte gör något misstag.

Andra halvlek startar Djurgården bäst och Malmös spel är allt annat än bra. Malmö låter dock inte Djurgården hålla i taktpinnen allt för länge utan tar successivt över bollinnehavet. Matchen står och väger och det känns att detta är typiskt för Malmö som haft lite oflyt på sistone, de har inte kunnat lyckas döda sina matcher när de fått sina lägen. Därför kändes det lite som en vändning i 68 minuten när Wilton Figueiredo får göra sitt första mål. Sista delen av matchen kontrollerar Malmö spelet ganska säkert även om de flera gånger löjligt enkelt skänker bort bollen i onödan. Malmö vinner matchen rättvist, de är ett bättre lag än Djurgården och ska alla dagar i veckan vinna i sådan här match på hemmaplan.

I Malmö gör Labinot Harbuzi en stabil insats, dock anser jag fortfarande att han är lite överskattad. I Djurgården imponerade Kebba Ceesay med en fin insats i mittförsvaret. Kul att se en mittback som inte tjongar upp bollen á la Mellberg, utan som har fina uppspel som det blir någonting av.

En annan iakttagelse var att se hur Malmös ytterback Ricardinho klarar sig mot bättre motstånd. Han kom inte alls till sin rätt med sina offensiva löpningar när han ställs mot en kvickare motståndare. Försvarsmässig väger han för lätt och ställs han mot en tyngre forward eller yttermittfältare känns han inte direkt förtroendeingivande.

Djurgården känns tråkiga, det blir en mittenplacering i år och skulle det bli en topp 5 placering blir jag väldigt förvånad. Malmö har kapacitet att slåss om guldet, men jag tycker Roland Nilsson inte balanserar Malmö speciellt bra. Han spelar två grävlingar som Daniel Andersson och Robert Åhman-Persson på mitten och det är en grävling för mycket. Malmö känns för defensivt på mitten, även att de har Harbuzi som bollfördelare känns det ibland alldeles för krampaktigt på mittplanen. Framåt tycker jag att de alltid borde spela Ofere från start, han ger laget tyngd och är viktig i sin roll som target. Guillermo Molins känns inte 100:a att spela från start varje gång. Han har inte alls något flyt och varför inte testa att slänga in Aubynn som kan mata med fina inlägg med sin känsliga vänsterfot. Sedan att Aubynn är en humörspelare och är väldigt ojämn är en annan femma.

//David

Sankt Henrik och domarna

2009-05-09T09:35:00.000+02:00

Jag måste skrva den här krönikan. Trots att den kommer måla ut mig som dålig förlorare, pubertil idiot och landsförrädare. Men jag avskyr verkligen fotbollsspelaren Henrik Larsson och fotbollslaget Helsingborgs IF.

Jag vill vara tydlig med att det just är fotbollsspelaren Henrik Larsson och inte människan (eller innebandyspelaren) Henrik Larsson. Han är säkert hur trevlig som helst, men av självklara anledningar så sitter inte vi och dricker pilsner och lyssnar på nya Depesche Mode skivan på Spotify på lördagkvällarna. Mycket ligger nog i att han absolut inte har en aning om vem jag är.

I måndags spelades skånederbyt mellan Helsingborg och Malmö FF. En ganska tillknäppt men småtrevlig historia. Helsingborg spelade lite överraskande ett långbollsspel mot Larsson och Jönsson på topp. Malmö kombinerade längs marken på ett bra sätt, men just nu är MFF väldigt ineffektiva framför mål. Henrik Larsson petade in vinstmålet i 89:e minuten, vilket lade sordi på stämningen på den Malmöpub jag satt på.

Denne Henrik Larsson är givetvis en fantastisk fotbollsspelare med meriter från Celtic, Barcelona och Manchester United. Dock så har han en triumfkort som gör att han har det lite lättare än andra allsvenska spelare. Jag vill likna det vid det kort man kan dra i Monopol som säger att man slipper gå i fängelse. Henrik Larsson kan med andra ord göra vad som helst på en fotbollsplan och komma undan med det.

En sekvens sticker ut i andra halvlek. Efter en långboll och en duell mellan Larsson och Malmös unge mittback Sudic, ligger Sudic kvar. Bollen går ut till inkast. Reprisen visar tydligt hur Larsson stämplar Sudic på ett fult sätt. Resultatet blev alltså inkast. Fem minuter efter detta stämplar Larsson Sudic igen, även denna gång utan åtgärder från domaren. Dessa två situationer skulle minst renderat i en varning.

Vi har alltså en spelare, som har tillskansat sig rutin och fula tricks från europeisk toppfotboll och som aldrig drar på sig en frispark. Detta har han själv erkänt i tidningen Offside för några år sedan. Han är dessutom inte särskilt bra på att dölja det. Men trots detta har han en helgonstatus i svensk fotboll och hos domarna.

Överlag hade domaren Martin Hansson dålig koll på derbyt. Helsingborgs flåbuse Lantz och Malmö ganska opolerade trio Harbuzi, Wilton och Ofere tilläts friskt dela ut smällar.

När jag ändå är inne på domarnivåer (och för den delen håller på att dribbla bort min status som objektiv skribent på Fotbollsskribenterna) så måste jag ta upp domare Stålhammars insats i matchen mellan MFF och Gefle. Maken till snedfördelad insats och en rädsla för att framstå som hemmadomare har jag aldrig skådat. 70% bollinehav för Malmö gav en frisparksstatistik på 16-5. Till Gefle! Till Stålhammars försvar så ska jag säga att denna horribla insats inte påverkade matchresultatet. Men det är inte kul att se.

Jag vill att domare ska kunna göra misstag. Fotboll är inte hockey där allt skall granskas under lupp. Det jag efterlyser är lite fingertoppskänsla. Tack!

//Johan
(som är lite orolig för sin status som objektiv skribent)

Topplagen ångar på

2009-05-04T20:21:00.001+02:00

Vilken kanoninsats Barcelona gjorde i lördagskväll när de fullkomligt krossade Real. Det är sådan fotboll jag verkligen kan tänka mig att betala dyrt för att se. Ännu en gång blev jag otroligt imponerad av att se årets Barcelona. Ett lag som verkligen vill anfalla och föra matcher oavsett motstånd. Det är så härligt att se deras självförtroende ute på planen och de behärskar verkligen spelet fullt ut. Sedan Leo Messi, vilken lirare! Allt han gör ser så enkelt ut och jag hoppas verkligen att han får vara skadefri i många år framöver.

I England vann även Manchester Utd, Chelsea, Liverpool och Arsenal sina matcher relativt enkelt. Jag trodde faktiskt att någon av dem som är CL aktuella skulle tappa poäng i helgen med tanke på att CL står på tur inom 24 respektive 48 timmar.

Liverpool som är ute från CL kan koncentrerar sig på ligan och kommer säkerligen inte tappa några poäng i jakten på ligasegern. För Man U gäller det att inte tappa fokuseringen, utan hålla i och ro i land ännu en ligavinst.

I morgon går första semifinalen i CL av stapeln och jag tror att Man U kommer att gå vidare till final. Arsenal kommer att göra en kanoninsats i morgon, men Man. U:s tyngd kommer slutligen att avgöra.

Onsdagens andra semi mellan Chelsea och Barca kommer även den bli väldigt jämn. Om Barca kan spela ut som i lördags blir det spansk seger, annars tror jag att Chelseas mittfält kommer tugga sönder de mindre fysiska spanjorerna.

I finalen ser jag helst Man U och Barcelona göra upp om vilken liga som är bäst i världen. Om det blir så, tror jag att Man U drar det längsta strået. Jag anser att de har en bättre balanserad startelva när alla är friska. Oavsett lag kommer det bli en fantastisk match i Rom om några veckor.

Slutligen verkar det som om Zlatan troligtvis lämnar Italien efter denna säsong. Real nämns som hetast kandidat, men vi kommer nog få höra flera rykten innan allt är klart. Det finns inte många klubbar för honom att välja på om han vill vinna CL till nästa säsong så det kommer att bli spännande att se vad som händer för honom.

//David

Uppdaterad drömelva

2009-05-02T09:56:00.002+02:00

Fem-sex omgångar in på allsvenskan så är det dags att ta fram en ny drömelva signerad JLW. Det har blivit en hel del förändringar sedan min förra elva.

Viktor Noring, Trelleborg
Trelleborg har en tradition av att få fram bra målvakter, och här är ännu ett exempel. Målvaktstränaren Janne Ericsson måste vara nöjd. Trelleborg har släppt in 3 mål i årets allsvenska och detta är till stor del Viktors förtjänst (dock tacksamt att ha ett mittbackspar som heter Abelsson/Bengtsson samt Prahlsk försvarsdisciplin).

Adam Johansson, IFK Göteborg
Adam är kvar i elvan. Nog ordat om det.

Teddy Lucic, Elfsborg
Teddy likaså, man upphör aldrig bli förvånad av hur bra han är.

Jos Hooiveld, AIK
AIKs nye holländare har imponerat och Solnalaget ser starka ut i år. Spännande att se holländare i allsvenskan.

Mattias Florén, Elfsborg
På denna position ville jag ju ha Malmös Ricardinho. Det var innan jag såg Florén mot just MFF. Här tycker jag att vi har en man för landslaget. Stark både defensivt och offensivt, dessutom med målsinne.

Emir Bajrami, Elfsborg
Mittfältet bör befolkas med folk från Elfsborg, de är ju trots allt allsvenskans passningsskickligaste lag. Bajrami får ta högerkanten. Med god teknik, fart och genombrottskraft är ha ett av Elfsborgs offensiva vapen.

Anders Svensson, Elfsborg
Given.

Labinot Harbuzi, Malmö FF
Labbe är nog allsvenskans mest talangfulle spelare. Han har en teknik och en spelförståelse anpassad för större ligor. I år har han förbättrat sitt defensiva spel och sin fysik. Där finns fortfarande en del att jobba med, men här finns en oerhörd potential.

Tobias Hysén, IFK Göteborg
Trots att han heter Hysén och är från Göteborg så tar jag med honom på listan. Många mål och starkt spel i starka IFK Göteborg. Tobias verkar vara tillbaka i gammal god form.

Hans Berggren, Gefle
Jag gillar Hasse Berggren, har alltid gjort. Han är lite av en antihjälte. Har egentligen inga direkta spetskvaliteter, men han gör mål. Det är en väldigt fin egenskap.

Wanderson, Gais
Fick en kommentar i min förra drömelva att Wanderson borde ha fått en plats. Japp, det var helt rätt. Definitivt bör han ha en plats.

//Johan

Henrik Rydström

2009-04-30T00:03:00.001+02:00

Nedan följer en förkortad och omarbetad version av ett reportage ur mediemagasinet Fotnot.

Jag möter den talföre lagkaptenen Henrik Rydström på en bänk i solen utanför omklädningsrummet på Fredriksskans efter en förmiddagsträning.
Han är kanske den spelaren i Allsvenskan som syns och hörs
mest. Och han trivs med det.
Vi talar om fotboll och medier och hans dubbelspel där emellan.

Träningen avslutas med en skottövning och det jublas högt när någon lyckas sätta bollen i luckan som har satts upp tätt intill stolpen. Den som jublar högst, särskilt när han själv lyckas tråckla in bollen i maskorna, och även när någon annan missar för den delen, är lagkaptenen Henrik Rydström.
Blekingesonen som har spelat i klubben sedan början av 1990-talet.

Ingen har väl lyckats undgå att stöta på Henrik Rydström. Det snaggade mittfältsrivjärnet. Även för den som inte är särskilt intresserad av fotboll känns han som ett bekant ansikte. Han är efterfrågad bland landets sportjournalister och fotbollsskribenter och han trivs i rampljuset.
Tränaren Nanne Bergstrand sade på upptaktsträffen inför årets säsong att han hade en spelare i truppen som sprang när han såg journalister, och oftast hann han ifatt dem. Detta var Henrik Rydström.
Själv säger han att han bara är väluppfostrad och har svårt att säga nej om någon frågar snällt. Han har också en annan, mer seriös teori om sin vilja till att stå i rampljuset.
– Jag har skrivit på en av lokaltidningarna här i Kalmar sedan 1995 och då lär man sig hur det fungerar och avdramatiserar allt.
Sin egen medievana tror Henrik är det som skiljer honom från andra, mer privata spelare.
– Jag har ju sagt idiotiska saker så att det blivit stormar. Men då märker man att det blåser i ett par dagar och sedan är det lugnt. I slutändan är det oftast bara bra saker som kommer ur det. Så det gör väl att jag inte drar mig för att spetsa till grejer. Andra kanske inte har förstått mekanismerna och är rädda för drevet. Men jag gillar det.

Han säger att han gärna formulerar sig och att han har en uttryckslust och det märks när man talar med honom. Orden kommer rappt och lätt och svaren har alltid en tydlig röd tråd i resonemangen.
Uttryckslusten har, förutom att komma ut i lokaltidningens sport- och kulturspalter, även resulterat i en blogg.
– Lokaltidningen kom med en förfrågan så vi började med den i april 2007. Innan hade jag haft en egen hemsida som jag startade 1999 där jag skrev krönikor och tog bilder. Jag märkte direkt vilket tryck som fanns för att få inifrånperspektivet på ett fotbollslag och då låg vi ändå bara i näst högsta divisionen.

Hemsidan hade också en gästbok som snabbt fylldes.
– Folk undrade vad vi gjorde, vad vi käkade, vem som sa vad och vem som högg på vem. Och jag tog mig alltid tid att svara på allt även om det var idioter som bara tyckte att jag var dålig. Jag märkte då att det fanns väldigt många vettiga fotbollsintresserade människor där ute. Det är kanske skrämmande att jag inte trodde det men nu värjer jag mig alltid från synen att fotbollsåskådare är pack. Som tidningsjournalister ofta vill ha det till. Blir det bråk på ett derby så brännmärker man allihop och så är det ju verkligen inte. De som jag får mest positiv respons från är AIK-fans och de anses ju vara riktiga neandertalare.

Förra året hörde Expressen av sig och ville att Henrik skulle börja skriva för dem och sedan dess har samma texter gått att läsa i Expressen och i lokaltidningen Barometern. Men nu ska han bara skriva för kvällstidningen.
– Det handlar om att det är bättre för mig att ligga på Expressen, rent ekonomiskt, svårare än så är det faktiskt inte.

Henrik får ibland höra från sina lagkamrater att det gäller att vakta tungan runt honom. Annars kan både det ena och andra hamna på bloggen. Men riktigt så tycker han inte att det är.
– Det är ju de där småhuggen. Men det roliga är att nästan alla som har sagt det bloggar nu. Senast var det Jocke Lantz. Till och med Petter Wastå som tidigare verkligen har spottat på allt vad bloggande heter har skaffat en blogg. Men jag har ju en känsla av vad jag kan och inte kan skriva och den har jag kunnat efterleva. Jag går ju inte ut med offentlig kritik mot någon spelare. Hugger jag på någon så betyder ju det att det är en spelare som jag gillar och respekterar. Jag skulle inte hugga på någon som är dålig.

På senare tid har det stormat kring sportbloggarna när domare i ishockey och handboll försökte starta bloggar. Försöken stängdes snabbt ner av respektive förbund.
– En domare ska vara neutral men jag hade gillat större öppenhet från våra domare. Nu stänger de in sig, de uttalar sig inte, de vill inte kommentera situationer. Det tycker jag inte är bra. Jag skulle kunna tänka mig en blogg där man helt enkelt diskuterar olika situationer. Men en domare får aldrig säga att publiken på Råsunda var förjävlig för då kan han ju inte springa ut där igen. Det kan jag göra för det ingår redan att de hatar mig där.

I och med Henriks position som bloggare och frekvent intervjuoffer har han en bestämd åsikt om vad ”god” sportjournalistik är.
– När man kan se på en match och sport i stort utifrån lite andra synvinklar än de vanliga. Jag vill gärna, om jag läser något, breddas lite. Jag vill att skribenten ska komma med någon koppling, någon parallell som jag inte tänkt på.
Som exempel nämner han Expressens Mats Olsson och magasinet Offside.
– Man får inte tycka om musik, litteratur eller teater om man tycker om fotboll. Men så kom Mats Olsson och skrev om låtar och böcker samtidigt som han kunde skriva om Stefan Schwartz och den kopplingen var ju grym. Och det Offside gjorde när de kom, med längre, djupgående nästan nördiga texter, det är också jävligt bra journalistik.

Kalmar FF har tidigare upplevt sig vara lite styvmoderligt behandlade av rikstäckande media som genom åren inte bevakat Kalmar FF lika noga som storklubbarna och storstadslagen, något som i och för sig ändrades förra säsongen tack vare att Kalmar FF vann Allsvenskan. Men Henrik Rydström är fortfarande inte nöjd, speciellt inte med hur bevakningen av årets säsong inleddes.
– Hur många journalister var på vår premiär? Normalt sett brukar väl alla vara på premiären för de allsvenska mästarna. Nu var det bara Mats Olsson. Aftonbladet skickade någon jag aldrig sett tidigare, synen på oss ligger nog latent. Men de säljer kanske lite fler nummer om de skriver om AIK än om Kalmar FF.

När vi talar om öppenhet och kvällstidningar glider samtalet in på fotbollslandslagets mediafilosofi. En mediafilosofi Henrik tycker är förödande.
– För intresset för landslaget så är det inte bra att spelare är förbannade på journalister. Då skriver journalisterna i sin tur mer negativt och det blir en trist atmosfär. Då bygger ett gott förhållande på att landslaget vinner alla sina matcher och det gör de ju inte.

Jag frågar Henrik om han tycker att han någon gång borde blivit uttagen till landslaget. Jag får ett hjärtligt skratt som svar.
– Jag kan väl tycka att när jag har spelat mot spelare som blivit uttagna så har jag känt att jag är tillräckligt bra för att kunna spela i landslaget. Sedan har jag aldrig haft den målbilden riktigt. Men det hade varit kul att få frågan bara för att kunna tacka nej. Det är bara att inse att de driver landslaget som ett klubblag och vill skapa en gruppdynamik som fungerar. Jag tror kanske inte att jag skulle passa in med min blogg och mina grejer.

Henrik är utbildad lärare och har en magisterexamen i litteraturvetenskap, något han var tvungen att skaffa när framtidsutsikterna för klubben inte såg så ljusa ut.
– De hårda tiderna drev fram en annan typ av spelare och människa. Nu kan ju även de yngre hos oss tjäna så pass mycket att de inte behöver jobba eller tänka på jobb och då blir du ju blasé och inskränkt. Vissa yngre är så jävla inrutade på fotboll och det har ju att göra med att vi är proffs i Allsvenskan. Det vi måste vi vara för att driva upp kvaliteten men det får konsekvenser för hur beläst man blir. Sedan har väl jag försökt driva med den biten lite, jag tror jag sa någonstans att jag är den mest intellektuelle i Allsvenskan, och det är ingen som har utmanat mig än så det kanske är sant.
Henrik skrattar och berättar om när Daryl Smylie, ny från Ljungskile inför denna säsongen, såg
honom läsa DN Kultur i bastun första gången.
– Han blev förvånad och frågade om jag läste tidningen här. Ja, sa jag och undrade om han inte var van vid det från Ljungskile. Då svarade han att det inte var någon i Ljungskile som kunde läsa.

/Per Jonsson

Skrivkramp typ..

2009-04-27T23:37:00.005+02:00

Vissa dagar är det som förgjort att komma på något intressant ämne att skriva om. Idag är det verkligen en sådan dag. Det finns hur mycket som helst att skriva om gällande fotboll, men idag står det helt still. Jag gör ett försök i alla fall.

Fotboll är något som berör oerhört många människor på vår planet. På ett sätt är det så himla komiskt. Att en simpel fysisk aktivitet där det gäller att få ett runt plastföremål bakom två stolpar och en ribba, kan vara så jäkla angeläget för miljontals människor. Hur kommer sig detta egentligen? Vad är den adekvata kausaliteten mellan fotboll och människor?

Kan det vara att så enkelt som att människor efterfrågar en stunds underhållande spänning eller är det mer starka känslor för ett lag som man kan identifiera sig med på olika sätt? Jag tror inte det finns något entydigt korrekt svar på frågan, utan det är nog i alla högsta grad individuellt. Dock tycker jag det är intressant att sitta och klura på olika teorier om vad det är som får människor att ”go bananas” med anledning av fotboll.

Ett vanligt scenario är att man sympatiserar väldigt starkt med ett lag och då är det givetvis självklart att man även vill se sitt lag fira triumfer. De här starka känslorna tycker jag är intressant. Känslor som kan växa sig så starka att de inte går att kontrollera och kan medföra att man begår de mest inadekvata handlingar (tänk t.ex. fet ful dansk som stormar planen under en landskamp).

En sak som jag inte har tänkt på innan är det här. En sen afton på studentkåren i Jönköping, kom jag i kontakt med en brittisk utbytesstudent. Vi stod i en fullsmockad bar och försökte få bartenderns uppmärksamhet och på något vis började vi konversera och då givetvis om fotboll, vad annars liksom. Det framkom att britten var en tvättäkta Crystal Palace supporter och när jag sedan berättade om att mina sympatier hos Man U kopplade han inte. Han kunde inte förstå hur jag som bodde i Sverige kunde ha ett brittiskt lag som favoritlag. Hur kunde jag känna sympatier för ett lag och en stad som inte låg i Sverige? Detta var för honom ofattbart. Han hade ETT lag och det var Crystal Palace. Han förstod inte hur man kunde ha favoritlag i olika länder. Han kunde inte förstå kopplingen mellan hur man som svensk kunde ha starka känslor för ett lag och en stad i ett annat land. Han totalsågade mig. Själv stod jag tyst och hade inget riktigt bra motargument att komma med direkt.

Det är lite småkomiskt att man har favoritlag i andra länder. Jag tycker dock inte att det är speciellt konstigt. Man kanske har någon spelare man följer och då börjar man sympatisera med det laget. Eller kanske man har någon särskilt anknytning till en viss stad utomlands och på så vis känner samhörighet med stadens lag.

Hur som helst finns det många olika anledningar varför man sympatiserar med ett lag eller kanske till och med att man har flera favoritlag. Jag tycker det är varken rätt eller fel, men intressant är det avseende motivet till varför folk hyser starka känslor för ett visst lag, där någon egentlig koppling kanske inte finns.

Nog skrivet för idag, nu är det sov dags.

I morgon är första semin i CL, missa inte det alla fotbollsälskare!

//David

Cupnostalgi

2009-04-25T14:17:00.001+02:00

Veberöd mot IFK Göteborg. Njut av detta härligt nostalgiska klipp.

Vad händer i Borås en onsdagkväll?

2009-04-25T09:39:00.001+02:00

Ja någonting måste det vara när en toppmatch mellan Elfsborg och Malmö FF endast lockar drygt 8000 åskådare, 2/3 av kapaciteten på Borås arena. Att inte en match mellan allsvenskans passningsskickligaste lag och den överraskande serieledaren kan locka fler får en att undra.

Jag bestämde mig för vad som egentligen hände. Enligt kommunens hemsida (www.boras.se) fanns följande evenemang att följa under onsdagen den 22/4:
- Allmän visning av fotoutställningen "Stora torget" på Borås museum
- Beskärning av rosor i stadsparken med kommunens stadsträdgårdsmästare
- Visning av utställningen "Marimekko - tyg, mode och arkitektur" på Textilmuseet

Lokaltidningen Borås tidning skriver om följande evenemang:
- Seniormässa
- Björnungar i Borås djurpark

Måhända att jag raljerar lite kring ämnet, men faktum kvarstår att det var ganska glest kring balkonggräset i onsdags. Vilket är synd när man har ett hemmalag som spelar bländande fotboll och allsvenskans kanske bäste spelare i Anders Svensson. Malmö å andra sidan stod också upp bra och bidrog i allra högsta grad till en väldigt bra allsvensk match. Med lite tur kunde man fått med sig en poäng, när Boråsarna darrade på manschetterna i slutet.

Men det är klart varför ska jag egentligen hacka på Elfsborg gällande deras publiksiffror? Häcken-Trelleborg - 1284 åskådare.

//Johan

Magiska ögonblick

2009-04-23T19:42:00.002+02:00

Han är grym!

//David

MFF-TFF

2009-04-20T00:00:00.000+02:00

Skånederby mellan Malmö FF och Trelleborgs FF stod på programmet igår. Ett derby som slutade 1-1 och som inte kommer att gå till historien som världens mest välspelad match.
Matchen hade dock fina förutsättningar, solsken, en ny arena samt 20 000 skåningar som slutit upp för sitt lag.

Malmö som till denna säsong har fått en helt ny arena och jag blev grymt imponerad av vilken fotbollsupplevelse man får. På gamla stadion fanns löparbanor som tog plats och vi i publiken kom då långt ifrån händelsernas centrum. Nu kommer man närmre och ser hur bra som helst vare sig man sitter eller står.

Men åter till matchen. Trelleborg tog nästa omgående ledningen i matchen efter en tilltrasslad situation i Malmös straffområde. Kristian Haynes sköt 0-1 sedan försvararna i Malmö inte fått bort bollen. Malmö fick ingen bra start och försökte jobba sig in i matchen, men med sitt dåliga passningsspel, som genomsyrade hela matchen, förmådde laget endast skapa en riktigt farlig målchans innan matchens bästa spelare, Daniel Larsson, satte kvitteringen precis innan halvtidsvilan.

I andra halvlek sjönk Trelleborg tillbaka och Malmö hade ett stort bollinnehav, men lyckades inte skapa några direkta farligheter. Nyförvärvet Wilton Figueiredo fick 25 minuter att visa upp sig och man märkte att det finns kapacitet i killen även om han inte hann visa upp så mycket. Labinot Harbuzi kommer att få kämpa hårt för att inte tappa sin plats om Rolle Nilsson väljer att spela Wilton som offensiv mittfältare.

Trelleborg kommer att bli ett mittenlag som då och då kommer att ta några poäng här och där från topplagen. Det verkar även som om Trelleborg fått fram en ny mycket lovande målvakt i Viktor Noring. Han stod för flera kvalificerade ingripanden i matchen och killen är född -91!

Malmö å andra sidan kan bli en dark horse. Om Wilton levererar kommer Malmö bli ett farligt lag. Jag blev imponerad av Daniel Larssons löpvilja och han utmanade ständigt sin back. Även den nya brassen i Malmö, Ricardinho, kommer att bli spännande att följa. Bra skott och väldigt teknisk. Dock sattes han inte på några större prövningar på egen planhalva utav Trelleborg.

Summering: Härligt fotbollsväder, ganska tråkig fotbollsmatch, underbar arena samt fin stämning i Malmöklacken.

//David

Rapport från det stora äpplet

2009-04-18T14:59:00.002+02:00

Jag varnar er. Detta inlägg kommer inte bli särskilt långt eller särskilt allsvenskt. Jag sitter nämligen i New York, och har gjort det i några dagar nu.

Det är svårt att följa allsvenskan från andra sidan Atlanten. Givetvis finns ju Internet och täta rapporter via sms, men det är inte samma sak. Man har inte fokus till 100%. Att bara titta på resultat och en tabell målar inte upp bilden av en allsvensk omgång.

Därför så har jag släppt allsvenskan under min semester och ägnat mig fullt ut åt baseboll och pancakes.

Vi ses nästa lördag med ny friska allsvenska tag.

//Johan

Davids startelva i årets allsvenska födda -86 eller senare

2009-04-13T08:44:00.005+02:00

Påsken är över och jag sitter i bilen någonstans på E4:an några mil norr om Ö-vik och bloggar. Mobilt bredband är mumma det! Väldigt smidigt att kunna vara uppkopplad nästan var som helst. Frugan kör och jag sitter surfar, gött! Idag blir det ett lite annorlunda inlägg. Tänkte lyfta fram några "young guns" denna gång. Så här kommer min elva med lite yngre lirare.

Målvakt

Pär Hansson , Helsingborgs IF (-86)
Petar man Daniel ”den bittre” Andersson, då platsar man i min startelva.

Backlinje

Emil Johansson, Hammarby IF (-86)
Karlskogakille med en fin vänsterfot. Kanonmål i premiäromgången mot Elfsborg.

Mattias Bjärsmyr, IFK Göteborg (-86)
Riktigt stabil mittback som är rutinerad trots sin låga ålder.

Rasmus Bengtsson, Trelleborgs FF (-86)
En väldigt duktig mittback och frågan är bara när han drar till en bättre liga.

Erik Lund, IFK Göteborg (-88)
Ordinarie i Blåvitt. Jag hoppas på en fin utvecklingkurva.

Mittfält

Rasmus Elm, Kalmar FF (-88)
Intelligent, skjuter som en gud och kastar låååångt.

Denni Avdic, IF Elfsborg, (-88)
Spelskicklig lirare som både kan spela anfallare samt offensiv mittfältare.

Gustav Svensson, IFK Göteborg, (-87)
Riktigt lovande defensiv mittfältare. Nästa Håkan Mild?

Jonas Lantto, Gefle IF (-87)
Speedig yttermittfältare som kan få sitt genombrott denna säsong. Spana även in detta klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=RDrMap6UaqE

Anfall

Abiola Dauda, Kalmar FF (-88)
Hamnar lite i skymundan i FF, men tar ofta chansen när han får den.

Pontus Wernblom, IFK Göteborg (-86)
Stor, stark och småful. Han gör mål också den gode Wernblom.

//David

JLW analyserar första omgången i årets Allsvenska

2009-04-11T09:46:00.001+02:00

Det var en premiäromgång som präglades av horribla straffar. Dessutom åkte en nykomling på en rejäl omgång.

BK Häcken - Malmö FF 0-1
Malmö fick med sig tre poäng från Rambergsvallen, vilket dom säkert är mycket nöjda med. Häcken gjorde en bra match och hotade ständigt genom kontringsattacker från Henriksson och Ranégie. Strax innan Malmös nye serb nickade in vinstmålet så hade Häcken en nick i ribban och en misstänkt straffsituation.

IF Elfsborg - Hammarby 1-1
Ett väntat premiärresultat på Borås Arena. Favorittippade Elfsborg låg närmast segern, men visade på oförmåga i avsluten. Hammarbys starka defensiv gav en poäng.

Örgryte - GAIS 1-5
Nykomlingen Örgryte hälsades brutalt välkomna till det allsvenska tempot. Rapporter talar om en småputtrig offensiv från ÖIS:arna. Dock gav en givmild målvakt och backlinje bort fem mål till GAIS. Det kan bli en tuff säsong för anrika Örgryte. Enda glädjeämnet var att uppskrivna nyförvärvet Alvaro Santos spelade och gjorde mål.

AIK - Halmstad 1-0
Özkan frälste AIK med matchens enda mål. Halmstad gjorde ett blekt intryck och var egentligen utan chans.

Trelleborg - Brommapojkarna 0-0
Oväntat, eller?

Gefle - Kalmar 1-1
Gefle ställde till det för de regerande mästarna. Kalmar tog dock ledningen på en mycket tveksam straff. Altmeister Hasse Berggren kvitterade i andra halvlek och detta tystade Rydström o co (iallafall tillfälligt). Rasmus Elm var matchens gigant och man kan ju undra hur länge han kommer vara kvar i allsvenskan?

Djurgården - Örebro 1-0
Lucic och Jeglertz fick börja med en vinst. Det krävdes dock en direkt felaktigt dömd straff för att säkra de tre poängen. Daniel Sjölund chippade in straffen och Stockholmarna blev glada.

Helsingborg - IFK Göteborg 1-0
Måndagens tredje felaktiga straff gavs till Helsingborg. Markus Lantz slog in den. Iövrigt så visade HIF en stark defensiv med nye målvakten Pär Hansson som stort utropstecken. IFK bör nog fundera på om Robin söder verkligen skall vara targetspelare.

En väntad resultatrad för en premiäromgång. Få mål och många oavgjorda matcher, med Göteborgsderbyt som lysande undantag. Det kommer ta några omgångar innan man kan se tendenser, men klart är att GAIs ser spännande ut i år samt att Malmö kanske har hittat en balans i sitt spel.

//Johan

Fotbollshuliganism

2009-04-06T17:12:00.001+02:00

Äntligen premiär för Allsvenskan! Efter all längtan har återigen Allsvenskan startat. Alla fotbollsälskare stora som små har längtat efter denna helg. Det är fest på landets arenor och båda julgranar samt kategori C-supportrar är på tårna igen. Nu kommer det inte att dröja många veckor innan kvällstidningarna har helsidor om lagens firmor. Men hur har då denna underground kultur uppstått?

I boken ”Från Gentleman till Huligan?” skrivs det om en grupp forskare i staden Leicester i England. Enligt deras undersökningar var det redan innan andra världskriget bråk i publiken. Fortsättningsvis hävdar de att huliganismen ska ses utifrån ett perspektiv från de lägre skikten i arbetarklassen. I dessa skikt finns ett slags ideal för män att vara aggressivt maskulina. En annan grupp av forskare som gick under namnet Cultural Studies ansåg att huliganismen gav uttryck för en slags bevaring av läktarkulturens traditionella arbetsklassvärderingar. De tyckte att fansen praktiserade en typ av subkulturellt motstånd gentemot den kommersialisering och förborgande som medförde att fotbollsklubbarna förlorade karaktären som en slags ”deltagande demokratier”. Min personliga uppfattning är att huliganismen uppstod i arbetarklassen. Den uppstod inte i de övre skikten, utan i de lägsta. Arbetarklassen har alltid gett uttryck för en slags brutalt ärlig ”ordning och reda” livsstil. Ordspråket ”öga för öga, tand för tand” stämmer enligt mig överens med arbetarklassens filosofi. Samtidigt är synen att männen i arbetarklassen inte ska vara rädda för att ”hugga” i när det behövs. De ska vara stabila och inte backa undan när det osar hett, utan helt enkelt vara en ”karla karl”.

Om man ska tolka huliganism som ett begrepp och i det här sammanhanget inom fotboll, torde tolkningen bli något i stil med fotbollsvåld (extensiv tolkning, allt våld i samband med fotboll). Vid en sådan tolkning torde Lennart K Perssons syn bli tillämplig. Nämligen att fotbollshuliganismen uppstod i Sverige 1969 när polis konfronterade glada supportrar som invaderat planen med tumult som resultat. Vid en mer nutida tolkning av huliganism, borde det låta något i stil med rivaliserade fotbollssupportrar som våldför sig på varandra. Här anser jag att den moderna fotbollshuliganismen uppstod i och med Black Armys hårdföra del (senare blev Firman Boys) började ställa till med bråk i samband med fotbollsmatcher.

Jag tror inte att firmakulturen är på sin topp, utan den kommer att växa sig starkare. Med tanke på dagens alla medier och lättillgängligheten att nå ut med information kan firmorna marknadsföra sig enklare. Samtidigt har samhällsklimatet blivit hårdare i landet och våld har blivit allt mer vanligare. Detta är faktorer som medverkar till att firmakulturen inte hämmas. Nyrekryteringen kommer att fortsätta att fylla på med folk underifrån. Just rekryteringen av unga killar i tidiga tonåren är det mest effektiva, sett ur firmornas perspektiv, för att säkra framtiden. När man läser Höglunds bok ”En av grabbarna” får man intrycket av att gemenskapen och gängtillhörigheten är det som lockar yngre killar att gå med i firmorna. Just gemenskapen och att tillhöra ett gäng är ett bra lockbete för unga killar som söker efter spänning och uppskattning. Detta bekräftas dessutom även av Patrik Asplund i boken ”Från Gentleman till Huligan?”.

Fotbollshuliganismen kommer att fortsätta att existera enligt mig. Det är faktiskt en del av fotbollen nuförtiden. En klar majoritet anser att det är en betungande del av fotbollen och vill få bort den. Men så länge det finns killar som lockas av livsstilen som en ”causual”, kommer den svenska poliskåren att får vänja sig vid att mobilisera vid derbydags i storstäderna samt även rycka ut efter och innan matcher för att förhindra sammandrabbningarna.

//David

JLW:s allsvenska drömelva

2009-04-03T23:43:00.002+02:00

Europas 24:e bästa liga har trots allt en hel del bra spelare. Jag roade mig med att sätta upp en startelva (inkl avbytare).

Målvakt
Magnus Bahne, Halmstad
Den finske målvakten är enligt mig allsvenskans bäste. Jag har alltid varit svag för målvakter som bara står rätt och räddar bollarna. Inget kastande i onödan.

Backlinje
Adam Johansson, IFK Göteborg
Vänsterbacken från Portugalmatchen tar plats till höger i min backlinje. Kompetent, ung och lovande. Jag gissar på att Adam hamnar i Heerenveen innan någon hinner blinka.

Teddy Lucic, IF Elfsborg
Hur länge håller egentligen Teddy? Hursomhelst så har han varit allsvenskans bäste mittback länge nu.

Ragnar Sigurdsson, IFK Göteborg
Bland alla Göteborgs grymma mittbackar så är det islänningen Sigurdsson som sticker ut. Fysiskt stark och ett bra komplement till Lucic i mitt lag.

Ricardinho, Malmö FF
Lite av en chansning, men det jag har sett av MFFs nye brasse imponerar. Snabb, teknisk och en starl inläggsspelare. Frågetecken för defensiven.

Mittfält
Stefan Ishizaki, IF Elfsborg
Jag svor högt när MFF missade chansen att plocka Ishizaki från Vålerengen. Elfsborg plockade honom, och nu är han en av allsvenskans bästa kantspelare.

Anders Svensson, IF Elfsborg
Landslagsmittfältaren är given i mitt lag. Anders har mer och mer blivit en defensiv spelare, vilket passar honom bra.

Daniel Andersson, Malmö FF
Har flest belackare av alla. Ingen utanför Malmö gillar Daniel. I mitt lag är han given och kommer att skapa ett svårforcerat innermittfält.

Rasmus Elm, Kalmar FF
Rasmus får ta platsen till vänster på mittfältet. Om inte annat så är det nära ut till sidlinjen när det är dags för inkast. Lillbrorsan Elm har tillräckligt bra kvaliteter för att hoppa över mellansteget Holland, hoppas det blir så.

Anfallare
Henrik Larsson, Helsingborgs IF
Henke är bättre utan innebandyklubban och väldigt given i mitt lag. Jag gillar inte honom, men har väldigt stor respekt.

Ivan Obolo, AIK
AIKs argentinske anfallare håller väldigt hög allsvensk klass. I par med Henrik Larsson borde det bli en hel del mål.

Avbytare:
John Alvbåge, Örebro, Rasmus Bengtsson, Trelleborg, Louay Chanko, Hammarby, Anselmo, Halmstad, Andreas Landgren, Helsingborg, Robin Söder, IFK Göteborg

Hellre en Gerrard i handen än tio Eto'o i Barcelona

2009-04-03T19:32:00.003+02:00

På grund av sjukdom och andra åtaganden har jag inte hunnit med så mycket denna veckan. Därför bli detta inlägget lite annorlunda. Men inte mindre läsvärt för det.

"I only want to play for Liverpool"

Mr. Perfect, Captain Fantastic, Stevie G, Phil Collins, kalla honom vad ni vill men idag skrev Steven Gerrard på en förlängning av hans befintliga tvåårskontrakt med Liverpool FC.
Ärligt talat så värmer det i bröstet. Inte bara som den Liverpoolsupporter jag är utan även som den fotbollsälskare jag är. Jag älskar att höra Gerrard säga saker som:
"This is what I wanted. I want to see out the rest of my career with Liverpool." och "I have said all along that as long as the club wanted me then I would stay at Liverpool. I've been a fan all my life and it'll be fantastic at the end of my career to look back and say I have been with Liverpool all the way through." och "The main priority is to be successful and I want to achieve success at the club I love." och ”It's an absolute privilege to get to be captain for this football club in all situations."

När fotbollen av idag handlar mer och mer om pengar och flams och trams så står han där rak som en fura i snålblåsten och kickar boll och lyssnar på Phil Collins.

Här måste jag bara lägga in en kort passus angående misshandelsmålet: Det är ju oerhört respektingivande och ett tecken på stor mognad som människa om man är så säker i sig själv att man kan önska Phil Collins-låtar ute på krogen.
Att håna någon för ens musiksmak är precis tvärtom och de som gör det kanske förtjänar en smäll på käften.
Jag tar inte ställning till skuldfrågan. Gerrard säger att han är oskyldig.

Efter en sådan här dag glömmer man gärna bort det där Evertonrelaterade fotot och den där sommaren 2004 när Chelsea rykte i honom.

Men snälla Liverpool! Gör inte något åt ryktena om Eto'o till sommaren. Han är inte okej!

En annan mr. Not-so-perfect-men-nästan är ju Sven-Göran Eriksson som, tyvärr kan jag tycka, fick sparken från Mexicos landslag häromdagen. Visst det var inga jätteresultat han lyckades åstadkomma men man kan ju diskutera om det var hans fel. Spelarna verkar ha en mycket underlig inställning till spelet och ledargestalter som Marquez och Borgetti är inte med. Marquez kommer väl dock tillbaka nu efter avstängningen han fick efter mötet mot USA.

Till sist vill jag bara påminna om att Allsvenskan börjar imorgon och för att göra det lite mer intressant vill jag utmana alla på fantasicoachning på www.startelvan.se. Gå in där, gör ett lag och gå med i ligan Division 4 Sydöstra. Det är gratis.

Mitt lag inför första omgången:
Fredrik Persson (TFF)
Emin Nouri (KFF), Johan Karlsson (IFE), Kenneth Gustafsson (GAIS), Ricardinho (MFF)
Lourival Assis (KFF), Labinot Harbuzi (MFF), Stefan Ishizaki (IFE), Kristian Haynes (TFF)
James Keene (IFE), Wilton Figuiredo (MFF)

/Per

0-0=bra

2009-03-30T07:07:00.002+02:00

Andreas Isaksson - Mikael Nilsson, Olof Mellberg, Daniel Majstorovic, Adam Johansson - Rasmus Elm, Anders Svensson, Kim Källström, Samuel Holmén - Henrik Larsson, Johan Elmander.

Dessa herrar försvarade de blågula färgerna med bravur i lördagskväll. Lagerbäck fick om inte en hel så i alla fall en halv hjärnblödning när han tog ut startelvan till matchen. För hur många hade egentligen tippat Daniel Majstorovic, Adam Johansson samt Samuel Holmén från start?

Mittbackarna Mellberg och Majstorovic gjorde en väldigt stark insats och lät inte portugiserna komma igenom samtidigt som Isaksson gjorde några riktigt avgörande räddningar. Försvarsspelet var riktigt ”solid” och det behövdes för portugiserna var inte direkt ofarliga när lägena kom. Adam Johanssons insats var helt okej även om han köpte korv vid något enstaka tillfälle samt lite orutinerat gav bort en farlig frispark i slutet av matchen.

Mittfältet kom inte riktigt in i matchen. Det kändes som om portugiserna var lite kvickare hela tiden i mittfältsslaget samtidigt som båda Källström och Svensson var ganska bleka. Rasmus Elm stod dock för en stabil insats och kommer att växa med uppgiften. Hans speluppfattning är extraordinär och han kommer att bli en stor spelare. Det enda som han saknar är snabbheten i löpningarna. Men å andra sidan är han inte en ”speedig” mittfältare som lever på att springa förbi sin motståndare utan mer att ligga ett steg före i tanken när han får bollen. När Chippen kom in kändes det som om Sverige fick lite energi på ena kanten. Chippen såg väldigt kvick ut i steget och jag tror att Holmén får kämpa ordentligt om han vill starta i nästa tävlingsmatch.

Anfallet var inget vidare samtidigt som det inte var en lätt match för Elmander och Larsson. Sverige fick i stort sett försvara sig större delen av matchen och leva på några få höjdbollar som Mellberg i vanlig ordning tjongade upp. Dock borde Elmander ha avslutat bättre på inspelet från Elm i andra halvlek. Det krävs en Zlatan i form för att lyfta anfallet och jag tror att det kommer att se mycket bättre ut i nästa kvalmatch då vi möter Danmark. Troligtvis kommer han att bilda anfallspar med Henke. Elmander är långt ifrån sin ordinarie kapacitet och han måste börja hitta målet i Bolton för att inte tappa sin plats. Henke kommer att vara ordinarie så länge han vill vara med i landslaget. Jag tror inte Lagerbäck vågar spela in någon ny förmåga tillsammans med Zlatan, även om han nu hade en guldchans att ta med Henok. En Henok som är i form och producerar mål i Spanien och som är en intressant spelartyp.

Avslutningsvis tycker jag att det kommer bli olidligt spännande i nästa match när vi möter Danmark på hemmaplan. För den 6 juni smäller det högt när Zlatan dundrar in det avgörande 2-1 målet och tar Sverige närmre VM i Sydafrika 2010!

Allsvenska nyförvärv

2009-03-28T10:29:00.004+01:00

Den allsvenska försäsongen präglas av slitsam backträning, La Manga och rykten angående nyförvärv. Jag kan inget om det förstnämnda och har inte varit i den delen av södra Spanien. Fokus på nyförvärven alltså!

Vad finns det då för kategorier av nyförvärv? Ja först och främst kan man skilja ut kända värvningar från okända värvningar. En känd värvning kan vara en spelare som värvas på namn- och meritbasis. Det tydligaste exemplet under de senaste åren är Jari Litmanen. En annan typ av känd värvning är värvningen av en spelare som tidigare har visat goda resultat i allsvenskan. Detta är en mycket vanlig strategi. Senast i somras visade Djurgården tydligt detta när man plockade Oremo, Ekong och Haginge inom loppet av en vecka. Värvningar av kända spelare är nästan uteslutande förbehållet de större lagen med lite större plånböcker. MFF, Elfsborg, Kalmar och Djurgården följer denna strategi. Det är problematiskt att värva av andra allsvenska lag. Dels kan det finnas känsliga övergångar (tex mellan Stockholmslagen och mellan Malmö och Helsingborg) och det kan också kosta ganska mycket.
Ett bra exempel: Patrik Ingelsten, HBK till Kalmar
Ett dåligt exempel: Babis Stefanidis, HIF till MFF

Vad gäller de okända värvningarna så finns det en kategori som hänger på vilken scoutingorganisation klubben har. Det är de fullständigt okända värvningarna från utlandet. Här ser man vilka klubbar som har breda kontaktnät och var dessa är nät finns utlagda. Helsingborg hämtar många spelare från Afrika, vilket givetvis har med Bosse Nilsson att göra. Andra klubbar har tydligt fokus på Sydamerika, Kalmar och Örgryte i Brasilien samt AIK i Argentina och Uruguay. På senare år har vi även sett andra nationaliteter dyka upp. Malmö har hämtat holländaren Kruys och serben Muztadavic. Även våra nordiska grannar befolkar de allsvenska lagen. Danskar, norrmän, finnar och en hel del islänningar utgör tongivande spelare. Att värva en helt okänd spelare är givetvis ett riskfyllt spel. Här har vi en anledningen till varför kategorin ovan är så vanlig. Man plockar helt enkelt russinen ur kakan.
Ett bra exempel: Razak Omotoyossi, HIF
Ett dåligt exempel: Thiago Quirinho, Djurgården

En tydlig trend de senaste åren är att värva unga svenska spelare från mindre klubbar från superettan och division 1. Många allsvenska klubbar har samarbetsavtal med mindre klubbar och kan på ett fördelaktigt sätt plocka duktiga lovande spelare. Hammarby har HTFF, AIK har Väsby och MFF har ett avtal med IFK Malmö. Detta är ett vanligt sätt för att bredda trupperna och hitta nya spetsspelare.
Ett bra exempel: Johan Oremo, till Gefle

Nu är det en vecka kvar till den allsvenska premiären. Nu kommer det visa sig om årets nyförvärv blir de förstärkningar som klubbens supportrar hoppas på.

//Johan

Inför Portugal - Sverige

2009-03-26T19:54:00.002+01:00

Andreas Isaksson
Mikael Nilsson - Olof Mellberg - Petter Hansson - Erik Edman
Christian Wilhelmsson - Anders Svensson - Kim Källström - Viktor Elm
Henrik Larsson - Johan Elmander

Sveriges startelva mot Portugal på lördag. För jag tror att Lagerbäck lyssnar på mig denna gången, för en gångs skull.
Fast det är ingen överraskningselva direkt. Men kanske får åldermannen på sidlinjen hjärnblödning och börjar trixa med formationerna, precis som en viss Henrik Larsson önskade nyligen. "När Larsson talar darrar Lagerbäck" är ju ett gammalt djungelordspråk.

Men vad är det för match? Vad betyder den?
Att det är VM-kval det rör sig om har väl inte gått någon förbi men hur ser Grupp 1 ut egentligen?
Sverige ligger näst sist med tre matcher spelade och 5 poäng, Danmark leder med lika många matcher men med 7 poäng. Portugal har lika många poäng men en match mer spelad. Och det är där lite av problemet ligger.
Vi säger här hemma att det är något av en måstematch (ok, alla kanske inte säger det men de tänker det kan jag lova, förlorar vi kan vi nog hälsa hem till direktkvalificeringen) men vad tror ni inte de talar om i Portugal då? 5 eller 6 poäng på 5 matcher skulle vara ett pinsamt dåligt resultat för ett lag som nog kallt räknade med en direktplats efter lottningen.

Vad är då Portugals problem? Inte är det backlinjen i alla fall även om det kanske gnisslat lite på sistone. Nej, jag skulle säga att de saknar spjutspetsar. När jag tittar på deras trupp ser jag bara en massa mittfältare och så Hugo Almeida, men han gör ju ingen glad heller.
Men de kommer vara som hungriga vargar efter en seger på lördag.

Hur ska Sverige då agera för att inte förlora? Tålamod i defensiven, klara roller, kontakt mellan lagdelarna och en tydlig press från Svensson och Källström. Sen får vi hoppas på spelvändningar med Wilhelmsson och Elmander och fasta situationer.

/Per

Damfotboll och dess framtid del I

2009-03-23T02:04:00.002+01:00

Damfotbollen har sedan allra första början blivit ifrågasatt och satt under lupp av kritiska mansögon. Problemen som damfotbollen har stött på genom åren är både av sportsliga samt genusaktiga slag. Det största problemet som damfotbollen har haft och som alltid kommer att finnas är jämförelsen med herrfotbollen. Intresset för herrfotboll kommer alltid att vara högre både från massmedia som från gemene man och det är bara att acceptera. Däremot borde samhället sluta jämföra dam- och herrfotboll i och med att de två könen har olika fysiska förutsättningar för att spela exakt likadan fotboll.

Faktumet att damerna inte bär på samma förutsättningar (styrka och snabbhet) resulterar i att de inte kan spela en lika snabb och kraftfull fotboll som herrarna. Detta bidrar till att själva spelet hos damerna blir segare än i herrfotboll och skotten blir automatiskt även lösare. Ett enkelt konstaterande är att det blir två typer av spel som definitivt inte ska jämföras, då förutsättningarna skiljer sig markant ifrån varandra. Herrfotbollen ges mer utrymme i och med dess spel intresserar mer människor. Detta leder till att herrfotbollen får bättre förutsättningar till att utvecklas.

Damfotbollen har alltid fått stå tillbaka för herrarna och därav fått sämre träningstider och träningsmöjligheter. De bästa träningsplanerna/hallarna har alltid gått till herrfotbollen och ekonomiskt stöd i någon större utsträckning till damfotbollen har inte funnits. En herrmatch i division fem kan i vissa byar locka hundratals åskådare, medan en match i damernas division 1 kan ha under 100 åskådare. Likaså utrymmet i media är begränsat för damerna. Damlagen i lägre divisioner får ha tur om deras resultat redovisas i diverse lokaltidningar, medan herrlagsmatcher i division sex och sju kan få små matchreferat.

Detta säger en hel del om damfotbollens plats i samhället.

//David

Damfotboll och dess framtid del II

2009-03-23T02:03:00.002+01:00

Sociologen, vid högskolan i Kalmar, Jesper Andreasson behandlar ett problem som damfotbollen fått leva med och som handlar om hur damerna förhåller sig till föreställningar om maskulina kontra feminina ideal inom fotbollen. Detta är kanske inte ett lika konkret problem som de sportsliga som jag nämnt innan, utan mer kanske individuella komplexa problem för damspelarna själva.

Att vara damfotbollsspelare idag är inget märkvärdigt, men går man tillbaka i tiden har damers idrottsliga prestationer inte tagits på lika stort allvar som herrars. Damer och idrott har på senare tid fått en allt mer acceptans i samhället och ser man tillbaka 100 år ansågs det inte passande att damer/tjejer utövade idrott. Sedan damernas intrång på herrarnas sportarenor har idrottsmaskuliniteten rubbats. Andreasson tar upp en maskulinitet innefattande fysisk styrka, kondition och snabbhet som kan påminna om en auktoritet som påvisar egenskaper och värden som idrottare ska sträva efter för att anses som lämpliga. Dessa egenskaper är mer karaktäristiska för män än för kvinnor. En duktig fotbollsspelare bör bära på dessa egenskaper oavsett om personen är man eller kvinna. Här skapas en slags intressekonflikt för vissa damspelare. Att träda in i dessa egenskaper som traditionellt bärs av män och som krävs för att bli en bra fotbollsspelare kan te sig främmande för damspelare. Kvinnor som bär på dessa egenskaper anses i samhället inte kvinnliga nog, utan kan uppfattas som mindre feminina. Detta kan säkert påverka vissa damspelare att omedvetet träda in i en mer ”manlig” kvinnoroll, vilket enligt Andreassons text kan uppfattas som allt för ”biffigt” och leda till en ”nedsmutsad” femininitet. Vissa damspelare klarar av denna slags ”av-femininisering”, medan andra gör allt för att behålla sin femininitet. Dock går det inte att överdriva sin femininitet som damspelare. Med tanke på all kritik Josefine Öqvist fick för sin medverkan i Slitz för några år sedan, riskerar damspelare som väljer att spela allt för mycket på sin kvinnlighet att inte tas på allvar och ses som en oseriös idrottare. Detta speglar ganska väl samhällets syn på att det inte är lika villkor för män och kvinnor. För vart hörs kritiken av Ljungbergs och Beckhams modellbilder för kalsongmärken? Ingenstans.

Damfotbollens framtid beror till stor del på hur bra resultat landslaget gör vid mästerskapen. För närvarande anser jag att damlandslaget har blivit snäppet sämre än vad de var för 4-5 år sen. En del beror säkert på generationsväxlingen som pågår, men samtidigt också att andra länder har kommit i kapp och gått om Sverige. Om landslaget gör bra ifrån sig kommer media vilja skriva och följa upp med bra rapportering, annars tror jag att damerna får allt mindre uppmärksamhet. Det ska bli intressant och se hur Umeå kommer att klara sig utan Marta denna säsong och vad som sker om laget inte radar upp vinster på löpande band. Kommer Umeåpubliken att vända laget ryggen om det blir en mellansäsong eller står de trogna fast och stöttar?

Globalt sett tror jag att damligan i USA kan bli riktigt bra och locka till sig både en fast publik samt spelare från både Europa och Asien. Fotboll/soccer är väldigt populärt i USA och deras landslag med Sundhage är ruskigt bra. Då det finns större ekonomiska möjligheter för lagen i USA kommer exponeringen medialt att bli allt genomslagskraftigt. Samtidigt går amerikanarna kanske i större grad för själva arrangemanget runt omkring matchen än för själva spelet, då det är av amerikansk tradition att ha mer jippon runt omkring matcher än vad det är i Europa. Men vägen till att det ska bli lika stort i Sverige känns avlägset. Varken intresset eller viljan/möjligheten att satsa ekonomiskt finns i Sverige för att göra damfotbollen riktigt stor. Det är tråkigt då det finns ett stort antal fotbollstjejer i landet som verkligen brinner för fotboll, lika mycket som killar brinner för herrfotboll.

//David

JLW spår allsvenskan - Årets Kalmar

2009-03-21T11:22:00.006+01:00

Vem vinner allsvenskan i år? Sällan så har experterna varit så eniga angående vilka lag som kommer tillhöra toppen. Det har utkristalliserat sig tre lag. Kalmar, Elfsborg och IFK Göteborg.

Kalmar vann förra året, och får i år finna sig i att vara jagade. Dock så kommer Nanne Bergstrand, på sedvanligt tröttsamt sätt,hävda motsatsen. Min åsikt att Sverige aldrig kommer få fram ett lag till Champions League med den inställningen. Det har under flera år odlats fram en enorm lagkänsla hos Kalmariterna, detta kryddat med duktiga spelare skulle kunna vara en grogrund för ett svenskt Rosenborg. Våga se er själva som Sveriges bästa lag Kalmar! Hursomhelst så kommer säkert Kalmar tillföra topplagen även i år. Man har tappat kvalitet i Elm och Ingelsten, men även fyllt på sedvanligt Kalmarvis. Det återstår att se om Mendes, Smylie och Tobias Eriksson kan fylla luckorna.

Ett annat lag som har upphaussats under sillyseason och försäsongen är Elfsborg. Detta med rätta då man har förstärkt laget med klasspelare som Martin Ericsson. Jag satte ett frågetecken för målvaktsposten tidigare. Nu har man förstärkt med förre Bajenkeepern Ante Covic. Elfsborg har allsvenskans bredaste trupp och det bästa mittfältet (på pappret) och kommer med största sannolikhet ligga i toppen.

IFK Göteborg har imponerat på mig de senaste åren. Sedan de skattefuskade sig kvar i allsvenskan har de byggt upp ett ungt och väldigt svårforcerat lag. I år tror jag att de kommer att nå sin topp. De har en bra målvakt, en mycket stark backlinje, ett stabilt mittfält (Thomas Olsson är oerhört viktig) samt intressanta anfallare i Söder och Lill-Hysén.

Det finns givetvis outsiders också. Jag skulle vilja lyfta fram Örebro, Helsingborg och mitt Malmö FF.

Jag tror att Örebro kommer ta ett steg mot toppen i år. Med två supervärvningar i John Alvbåge och Kim Olsen samt en i övrigt stabil allsvensk trupp finns en bra grund. Laget är dock ganska tunt och skador på nyckelspelarna bör undvikas om det ska bli en trevlig säson för närkingarna.

Det är tröttsamt att skriva det men… Ett lag som har Henrik Larsson måste räknas till topplagen. Larsson kan lyfta upp vilket ängagäng som helst och kommer att göra det även i år. Det finns en fotbollskultur och ett starkt stöd i Helsingborg vilket borgar för framgångar. Laget ser dock tunt ut, och nog har Bjuv-Daniel i målet snart gjort sitt?

Jag måste skriva upp Malmö bland lagen som kan överraska, mest med hjärtat men även lite med hjärnan. Sveriges rikaste klubb har byggt Sveriges bästa fotbollsarena och börjat bygga upp en imponerande organisation. Fotbollsmässigt så har det dock varit dystert de senaste åren. Inför denna säsongen har man värvat Ricardinho, Mutzdavic, Daniel Larsson och Durmaz. Fyra bra värvningar som ersätter Järdler, Jocke och Robin Nilsson samt Jonatan Johansson. Det stora frågetecknet är dock: Hur ska Toivonen ersättas? Frågetecken även för målvakt och mittbackar.

Vad är då mitt tips? Jag tror att det blir en

jämn serie, med en hel del lag som slåss om guldet. Jag tror dock på IFK Göteborg.

En syn vi får se igen (tyvärr)

//Johan

Skäggions League, del 6

2009-03-21T10:06:00.007+01:00

Kazakstan - FC Lokomotiv Astana
Inga skägg!
Officiell hemsida

Lettland - FK Ventspils
5 %, 1 av 20, Zurab Menteshashvili
Officiell hemsida

Liechtenstein
Det finns ingen officiell liga i Liechtenstein.

Litauen - FK Ekranas
4 %, 1 av 23, Stephen Ademolu (tidigare i Trelleborg)
Officiell hemsida

Luxemburg - F91 Dudelange
27 %, 7 av 26, Alves Souto, Daniel Blanco, Jonathan Joubert, Loic Mouny, Hamilton Nascimento, Sebastien Remy och Raphael Rodrigues
Officiell hemsida

Ställning (top 5):
1. Luxemburg, 27%
2. Cypern, 24%
3. Grekland, 22%
3. Ungern, 22%
5. Belgien, 21%
5. Israel, 21%
5. Frankrike, 21%

Veckans bästa skägg

Stephen Ademolu, FK Ekranas

The American Dream

2009-03-19T19:49:00.002+01:00

Ikväll smäller det. En av fotbollsvärldens viktigaste händelser går av stapeln på 800 Occidental Avenue South, Qwest Field, Seattle, Washington, USA.
Den amerikanska fotbollsligan, MLS (Major League Soccer) drar igång.
I alla fall kommer det vara en av fotbollsvärldens viktigaste händelser om några år. Det brukar bli så när jänkarna har bestämt sig för något, och de verkar ha gjort det denna gången också.

Öppningsmatchen spelas mellan New York Red Bulls (ja, de har ett lag där också… Var får de alla pengarna ifrån? Säljs det så mycket energidryck?) och hemmalaget Seattle Sounders med allas våran, naturligtvis skadade, Fredrik Ljungberg, eller Freddie [LOONG-berg] som de skriver.
Ja, jänkarna har aldrig varit bra på det där med språk eller geografi heller för den delen. På ett annat ställe på MLS webbplats lyckas de blanda ihop Schweiz och Sverige för jag vet inte vilken gång i ordningen.
En sak de faktiskt ÄR bra på är pengar. Ägandestrukturerna ser här lite annorlunda ut än vad de gör hemma i Allsvenskan, glöm någon 51-procentsregel. I Seattle är det fyra ägare, Joe Roth, Hollywoodproducent, Adrian Hanauer, affärsman, Drew Carey, skådespelare och komiker och Paul Allen, medgrundare av Microsoft och världens 32:e rikaste människa (Abramovich är ”bara” 51:a). Så några pengabekymmer behöver han nog inte ha Freddie. Dock finns det i MLS som i de flesta andra amerikanska sportligor ett lönetak, något som jag och Platini tycker borde införas även i Europa (även om de trixar runt det där taket med bonusar och annat i USA).

När jag var i Tyskland under fotbolls-VM 2006 träffade jag flera amerikaner och vi talade om läget för amerikansk fotboll. I ett obevakat ögonblick slank det ur mig att USA inte kommer att vinna VM på hundra år. Jag fick inte mer än sprida protester av det tveksamma slaget men ju mer jag tänker på det ju mer tror jag att jag kan ha överdrivit lite.
Vad en nation behöver för att vinna ett VM är förutom bra spelare en tydlig tradition och där USA kanske brister i fotbollskunnande tar de igen i traditionsbyggande. De har ju lyckats åstadkomma vår tids största kultur på bara drygt 200 år så varför inte en vinnande fotbollsdito på, säg 40 år?
MLS-laget har inte förlorat en All Star-match mot internationellt motstånd någon gång, och då var det första mötet ändå 1998, då mot ett ihopplockat världslag. Andra lag som har spelat och förlorat mot MLS-laget är Fulham, Chelsea, Celtic och West Ham. Å andra sidan så kanske en All Star-match inte är så mycket att gå på men jag vill ändå tror lite på det.

MLS är inte bara David Beckham, här finns flera bra fotbollsspelare, utländska såväl som inhemska. Vi har Sverigedödaren Kljestan i Deportivo Chivas, latinolirarna från Carson, Kalifornien, Terry Cooke med förflutet i Manchester United, Manchester City och Sheffield Wednesday i Colorado Rapids som också har den gamle engelske kantspringaren Steve Guppy som assisterande tränare.
I L.A. Galaxy (Beckhams klubb) finns också Amerikas kändaste skägg Alexi Lalas (numera vid sidan av planen) och landets fotbollskelgris nummer ett Landon Donovan, som för övrigt Bayern München är och rycker i nu. I Galaxy finns även tränaren Bruce Arena, en av USA:s klassiska förbundskaptener.
Den gamle (34) argentinske målsprutan Claudio Lopez gjorde förra säsongen 6 mål på 28 matcher för sitt Kansas City Wizards. De tillsynes ändlösa slätterna på gränsen mellan Kansas och Missouri kanske känns precis som Rio Tercero hemma i Argentina. Vem vet?
Vi hittar även min brors store idol Darren Huckerby i San Jose Earthquakes sedan ett år tillbaka och en av mina egna favoriter från tiden i Wolves, Rohan Ricketts, som nu spelar i Toronto FC.

Pass på, snart är det i USA det händer. Igen.

Intervju med Olof Lundh

2009-03-16T00:04:00.004+01:00

Fotbollsskribenterna hälsar härmed Fotbollskanalens Olof Lundh välkommen till sidan.

Hej Olof! Hur är läget så här års?

Svar: Rätt så bra, det är lite för kallt för min smak.

Hur länge har du jobbat som reporter och vad sysslade du med innan du började på Expressen?

Jag har jobbat som reporter sedan 1996. Innan dess pluggade jag på Journalisthögskolan, drev restaurang, bar och rocklubb och pluggade i Lund.

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

Finns inga typiska arbetsdagar. Varierar väldigt.

Har du varit aktiv fotbollsspelare i yngre år?

Jag har precis som de flesta andra spelat fotboll, men mer handboll eftersom jag är från Lund. Blivit max division 6-spel i Lund i fotboll.

Har du någon gäst som du särskilt skulle se hos Ekwall vs Lundh?

Zlatan Ibrahimovic och Fredrik Ljungberg ihop.

Fotbollen har de senaste tio åren genomgått en enorm utveckling både på planen samt utanför. Vad tycker du är de mest karaktäriserande bitarna avseende utvecklingen?

Den tekniska revolutionen: en explosion av sända matcher i tv och täckning på nätet har gjort att man kan ta del av fotboll 24/7 och från alla delar av världen.

Har du några funderingar kring hur svensk fotboll kan utvecklas ännu mer och bli mer slagkraftig internationellt?

Behövs ett mer affärsmässigt tänk och jag tror att man skulle slopa 51-procentsregeln.

För en tid sedan uttalade sig Platini om att han ansåg att fotbollen borde införa lönetak samt att klubbarna inte skulle tillåtas göra av med mer pengar än vad deras verksamhet inbringar. Vad är din kommentar till detta?

Jag är imponerad av att Platini tagit ställning mot pengarna och storklubbarna, men jag tror inte på lönetak. Även i Nordamerika går man runt taken på olika sätt.

Följer du några speciella fotbollssajter/bloggar kontinuerligt för att hålla dig uppdaterad?

Jag läser Guardians fotbollssajt, svenska tidningars sajter och använder mig av Newsnow mycket. Bloggar så läser jag de på fotbollskanalen.se och en del konkurrenter.

Kan du som före detta kvällstidningsreporter förklara hur det kommer sig att kvällstidningar går emot varandra avseende vissa fotbollsnyheter? Jag tänker på nyheten om Fredrik Ljungberg förra året där en tidning skrev att Fredrik var sval i Europa medan en annan sade motsatsen.

Ja, det var väl en av de mer komiska turerna. Ibland blir det fel. Kvällstidningar sysslar mycket med hårdvinklade nyheter och då kan det bli så fel ibland. Sedan beror det ju på vilka källor man har, i det här fallet hade väl Expressen talat med Ljungbergs agent som knappast säger att han är iskall och AB hade talat med klubbar som gärna distanserar sig från spelare – även när det är sant. Mitt tips är att sanningen låg någonstans i mitten.

För en tid sedan gästade Lars-Åke Lagrell (även intervjuad av Fotbollsskribenterna i februari) Ekwall vs Lundh. Ni diskuterade förbundskaptensfrågan och Lagrell gav väl inget direkt nytt svar på den frågan. Hur ser du på Lagerbäcksfrågan? Är han enligt dig rätt man att leda landslaget?

Just nu: ja. Efter VM eller VM-kvalet: nej. Jag tror att Sverige kunnat utvecklas om någon annan kom in.

Hur ser du på Sveriges chanser till att gå vidare till VM-slutspelet i Sydafrika?

Hyfsade, det är definitivt inte kört.

Om du var förbundskapten för landslaget, vilken startelva (vi förutsätter att alla spelare är friska) skulle du ställa ut på planen mot Portugal och vilket spelsystem skulle du välja?

4-1-3-1-1 och jag utgår från att Ibrahimovic är avstängd som han ju är. Då mönstrar jag följande elva: Isaksson – Nilsson, Mellberg, Hansson, Safari – Lindgren – R Elm, Svensson, Källström - H Larsson – Elmander.

Vi tänkte avsluta med några kortfrågor så här på slutet.

Tippa ettan respektive tvåan för den kommande säsongen i Allsvenskan.

Göteborg, Elfsborg.

Vem vinner Champions League?

Barcelona.

Vem vinner Premier League, La Liga samt Serie-A?

Manchester United, Barcelona, Inter.

Blir Ljungberg en flipp eller flopp i Seattle?

Flopp.

Vem vinner skytteligan i Allsvenskan?

Robin Söder.

Fotbollsskribenterna tackar härmed Olof för att han tog sig tid för en intervju. Vi önskar samtidigt Olof lycka till i framtiden.

För kännedom

2009-03-14T16:28:00.001+01:00

På måndag levererar vi en intervju med Olof! Vilken Olof återstår dock att se..

Skäggions League, del 5

2009-03-14T11:08:00.010+01:00

Grekland - Olympiacos CFP
22%, 6 av 27, Leonidid Panagopoulus, Paraskevas Antzas, Vassilis Torossidis, Ieroklis Stoltidis, Fernando Daniel Belluschi och Yiannis Papadopoulos,
Officiell hemsida

Ungern - Debreceni VSC
22%, 6 av 27, Djordje Pantic, Csaba Bernáth, Leandro de Almeida, Károly Czanik, Zsombor Kerekes och Igor Bogdanovic
Officiell hemsida

Island - FH Hafnarfjördur
13%, 3 av 24, Dennis Siim, Arnar Gunnlaugsson och Bjarki Gunnlaugsson
Officiell hemsida

Israel - Maccabi Haifa FC
21%, 5 av 24, Amir Edri, Amos Gad, Eyal Mshumar, Lior Refaelov och Fanteni Thambinkosi
Officiell hemsida

Italien - FC Internazionale Milano
14%, 4 av 28, Julio Cesar, Walter Samuel, Dejan Stankovic och Adriano
Officiell hemsida

Ställning (top 5):
1. Cypern, 24%
2. Grekland, 22%
2. Ungern, 22%
4. Belgien, 21%
4. Israel, 21%
4. Frankrike, 21%

Omgångens bästa skägg

Károly Czanik

Champions League så här långt

2009-03-12T15:08:00.000+01:00

Efter åttondelarna i Champions League står det nästan pinsamt klart att ett paradigmskifte har inträtt. Från tajt defensiv till frejdig offensiv, eller åtminstone en hälsosam balans mellan dessa två.
Förlorarna på denna förändring är de som tidigare sågs som de mest offensivskickliga lagen, de spanska och de italienska. Även om den italienska catenaccio-mentaliteten till viss del lever kvar så grundar sig även den på en förmåga att göra mål.
Egentligen är det bara Barcelona som kommer undan med hederna i behåll av de latinska lagen (Porto och Villarreal gick visserligen också vidare men de har väl ändå bara en framtid som strykgäng i kvartarna?).

Nej, världsherraväldet över klubbfotbollen tillhör i sanning England.
Man hade fyra lag vidare till åttondelarna, man har fyra lag vidare till kvartarna. Man slog ut lag som Roma, Inter, Real Madrid och Juventus. Lag som varje år nämns som möjliga vinnare i respektive Italien och Spanien.

Av de fyra lagen var det väl Arsenal som hängde lösast. En missad straff från Max Tonetto var det som tog dem vidare, inte något eget bländande anfallsspel. Det är sant som de säger att Arsenal spelar "ångest-fotboll", det går runt runt till det att ingen vet hur man ska ta sig ut.

Det säkraste avancemanget (av de engelska lagen) stod Liverpool för. På pappret kanske det osäkraste engelska laget att gå vidare. Men man lyfte sig ett snäpp och blåste sombreron av spanjorerna. Real Madrid har inte släppt in fyra mål sedan den sjunde december förra året och man har inte förlorat med fyra mål sedan jag vet inte när. Att det sedan blev 5-0 sammanlagt är ytterligare en nagel i ögat för Real-ledningen.

Det ALLRA säkraste avancemanget stod såklart Bayern München för. 12-1 på två matcher är också rekord för Champions League. Inget annat lag har lyckats göra så många mål på två matcher sedan Champions League blev Champions League 1992 och då ska man ha i åtanke att Bayern spelade runt på spelare i det andra mötet. Efter en hackig Bundesligasäsong verkar det nu som om tyskarna tar sig i kragen och satsar stenhårt på att bli bäst i Europa.

Lottningen till resten av turneringen sker som vanligt i schweiziska Nyon den 20 mars. Då får vi se om vi kan få fyra engelska lag i semifinal spelet.

/Per

Intervju med Erik Niva

2009-03-09T00:01:00.003+01:00

Fotbollsskribenterna är stolta över att kunna hälsa reportageskribenten Erik Niva välkommen till sidan! Erik är utbildad journalist och arbetar på Aftonbladets sportredaktion. Han har även författat den fantastiska boken, Den nya världsfotbollen.

Hallå Erik och välkommen till Fotbollsskribenterna. Hur är läget så här års?

Jodå, för sjutton. Det är grått och det är mycket och det är mars. Det är väl med andra ord rätt mycket som det ska vara.

Hur hamnade du på Aftonbladet?

Kom dit på praktik från Journalisthögskolan. Sedan krokade jag mig kvar på vikariat, som sedan förvandlades till anställning.

Varför blev det just fotbollsjournalistik för din del?

Rätt mycket tillfälligheter just i samband med praktiken. Hade mycket väl kunnat tänka mig samhällsjournalistik också, men fick genom platsen på Sportbladet en ganska rak väg in i yrkeslivet. Så då blev det så.

Kan du berätta hur en typisk arbetsdag för dig ser ut?

Stor skillnad på om jag är i Stockholm eller inte. Är jag ute i världen så handlar ju dagarna mest om att träffa folk och se matcher. Är jag i Stockholm kretsar de kring att hålla sig uppdaterad och att skriva ut texter.

Följer du några speciella fotbollssajter/bloggar kontinuerligt?

En hel räcka. De stora dagstidningarna i de flesta västeuropeiska länder, samt de vanliga svenska fotbollsmediebloggarna. Plus en hel massa annat, mindre regelbundet.

Hur tycker du svensk fotbollsjournalistik skiljer sig från den brittiska?

Pratar vi dagstidningsjournalistik så är ju den brittiska fotbollsjournalistiken väldigt tydligt uppdelad i en väldigt seriös halva och en betydligt mindre seriös tabloidhalva. Den svenska ligger väl som en sorts blandning av detta, någonstans mittemellan.

Sverige spelade för en tid sedan en träningslandskamp mot Österrike, några speciella synpunkter på matchen?

Kul med Rasmus Elm. Det är ju det absolut starkaste minnet. Sedan ska jag erkänna att jag personligen var väldigt spänd på Österrikes Marko Arnautovic, men blev rätt besviken.

Svensk fotboll har ännu en gång levererat två mycket duktiga fotbollsspelare till Holland, Viktor Elm och Ola Toivonen. Båda har öppnat framgångsrikt, men vem tror du kommer gå längst på sikt?

Hmm, den är svår. Tror väl att Toivonen har större chanser att glänsa i den holländska ligan, men att Elm har bättre förutsättningar för att ta steget till en ännu större liga.

Andreas Isakssons karriär och form har varit ojämn, dock är han fortfarande förstemålvakt i landslaget. Finns det någon anledning till att ifrågasätta om någon annan ska få chansen?

Först får man allt ta och identifiera vilka egentligen utmanarna är. Rami Shaaban? Johan Wiland? Det är ju inte direkt så att de alternativen imponerar under kontinuerlig matchning.

Hur ser du på Sveriges chanser till att gå vidare till VM-slutspelet i Sydafrika?

40-60.

Anser du att Lagerbäck är rätt man att leda landslaget eller finns det någon annan som du hellre skulle vilja se som förbundskapten till VM i Sydafrika?

Inte till Sydafrika. Det funkar inte att hålla på med kaptensbyten mitt uppe i ett kvalspel. Däremot är det väl ett ganska uppenbart faktum att Sverige kommer att byta landslagsledning efter att VM – eller ett misslyckat kval dit – är färdigspelat.

Om du var förbundskapten för landslaget, vilken startelva (vi förutsätter att alla spelare är friska) skulle du ställa ut på planen mot Portugal och vilket spelsystem skulle du välja?

Beror på. I nuläget får man ju vara realistisk nog att inse att det inte är läge att börja laborera med spelsystemen, och därför får vi allt hålla fast vid det beprövade 4-4-2-spelet. Och då blir det väl: Isaksson-Nilsson-Mellberg-Hansson-Edman---Elm-Svensson-Källström-Chippen---Elmander-Larsson. Men på sikt hade jag varit sugen att säkra upp tydligare med två defensivare innermittfältare, och kanske laborera med ett 4-2-3-1.

Hur ser du på den kommande Allsvenska säsongen? Vilka lag kommer att ligga i toppen respektive botten samt ser du någon ung förmåga som kan få sitt genombrott i år?

Inga överraskningar. Toppstriden tycks stå mellan Elfsborg, Blåvitt och eventuellt Kalmar. Där nere är det ju nykomlingarna + några till. Genombrott? Vore kul om Nicklas Bärkroth tog några stora steg.

Har du några tankar om varför det verkar låsa sig för Zlatan när det kommer till Champions League? Han spelar inte direkt dåligt med det där lilla sista saknas ofta.

Det finns ett grundproblem i att flera av de italienska toppklubbarna prioriterat bort det dynamiska tempot i sina lagbyggen. Det gör att de får mycket svårare i konkurrensen, och det är klart att det är svårt att lyfta ett undermåligt lag som enskild spelare.

Slutligen, har du något hett skvaller från fotbollsvärlden att bjuda våra läsare på?

Öh, eh… Robert Laul gömmer undan ett par svart-röd-rutiga byxor som ett skelett i garderoben. Jag kräver att de ska få mer speltid under våren.

Fotbollsskribenterna tackar härmed Erik för att han ställde upp på en intervju och önskar lycka till i framtiden. Vi hoppas Erik kan återkomma vid annat tillfälle hos oss, då han sitter på en imponerande fotbollskunskap.

Skäggions League, del 4

2009-03-08T11:09:00.009+01:00

En dag försenat, men här kommer den: Veckans omgång i Skäggions League.

Makedonien - FK Makedonija GP Skopje
10%, 2 av 20, oerhört svårtydd makedonsk hemsida ger ett ganska osäkert resultat. Klart är att de makedonska spelarna oftast är slätrakade.
Officiell hemsida

Färöarna - EB/Streymur
14%, 3 av 21, Fróði Clementsen, Hans Pauli Samuelsen och Tonny S. Kruse
Officiell hemsida

Finland - FC International Turku
5%, 1 av 22, Guillano Grot
Officiell hemsida

Frankrike - Olympique Lyonnais
21%, 7 av 34, Karim Benzema, Ederson, Juninho, Abdulkader Keita, Jean Makoun, Frédéric Piquionne och Miralem Pjanic,
Officiell hemsida

Georgien - FC WIT Georgia
0%, 0 av 17
Officiell hemsida

Ställning (top 5):
1. Cypern, 24%
2. Belgien, 21%
2. Frankrike, 21%
4. Bulgarien, 19%
5. Tjeckien, 18%

Veckans bästa skägg:

Hans Pauli Samuelsen, EB/Streymur

JLW spår allsvenskan – Årets Norrköping

2009-03-07T11:44:00.002+01:00

Det var många som jublade över IFK Norrköpings återkomst till allsvenskan förra året. De hade promenerat genom superettan och ställde upp med ett starkt lag. Motståndet i första matchen var Djurgården och laddningen var på topp. Matchen fick skjutas upp för att alla Djurgårdssupportrar skulle komma in på anrika Idrottsparken. När matchen väl sattes igång så var Norrköpingsspelarnas kampiver som bortblåst och så fortsatte det hela säsongen. Norrköping sjönk som en sten och hamnade totalsist. Vilket lag blir årets Norrköping?

Nykomlingarna
Nya lag i årets allsvenska är Örgryte, Häcken och Brommapojkarna. Klassiska Örgryte har skaffat ett på pappret starkt anfallspar i Allbäck och Alvaro Santos. De har dock tappat viktige kämpen Magnus Källander. Laget ser tunt ut, men kan mycket väl överraska. Likheten med Norrköping är att de gick ganska enkelt genom superettan. Skillnaden är att de faktiskt har förstärkt laget.

Vem gillar BK Häcken egentligen? Det är ett lag med en otrolig förmåga att försvinna och sedan återkomma igen. De gulsvarta från Hisingen har tappat Daniel Larsson till Malmö FF, men ser ut att behålla duktige brassen Paulinho. Jag tror att Häcken mycket väl kan hålla sig kvar på god lagmoral och det faktum att ingen räknar med dem. I allsvenskan räcker detta långt.

Plantskolan Brommapojkarna är tillbaka. Tillbaka i laget är också målkungen och läkarstudenten (eller kanske läkaren) Olof Guterstam från en sejour i Hammarby. BP är Stockholms svar på Häcken och på samma sätt så kan de smyga i vassen.

De ständigt bottentippade lagen
Ingen räknar med lag som Trelleborg, Gefle och Örebro. Anonyma lag från mindre till mellanstora städer. Dessa lag räknas alltid till de förväntade bottenlagen.

Tom Prahl är tränare i Trelleborg. Det räcker som faktum för att inse att TFF inte kommer att åka ur det här året heller. Laget är förstärkt med Joakim Sjöhage, Markus Pode och bröderna Jovanovski från IFK Malmö. Dessutom ser det ut som förra årets succeback Rasmus Bengtsson stannar kvar. Detta är ett starkt lag tränat av den briljante taktikern Prahl och kommer absolut inte åka ur allsvenskan.

Gefle har tappat mängder av rutin i Thomas Hedlund, Mattias Woxlin och Anders Wikström utan att egentligen förstärka laget. Det kommer att bli ett tufft år för de numera helvita Gävleiterna.

John Alvbåge och Kim Olsen dök upp i somras och lyfte Örebro från bottenträsket till en stabil mittenplats. ÖSK har en solid supporterskara och intresset är stort. Jag tror på ytterliggare en mittenplacering med möjlig chans på ännu högre placeringar.

De tippade topplagen
En del lag tippas alltid som topplag, men pressen kan bli för hård. I år sätter jag frågetecken för Djurgården, Hammarby och mitt älskade Malmö FF.

Djurgården har bytt ut Siggi Jonsson mot André Jeglertz och Zoran Lucic. Jag ska inte göra en ”Bosse Pettersson”, alltså haspla ur sig märkliga kommentarer angående damfotboll. Tvärtom tycker jag att det är ett spännande drag, men jag tror inte att det är där problemet ligger. Laget ser oerhört tunt ut och allt verkar hänga på om Johan Oremo gör sig förtjänt av de pengarna han kostade. Djurgården kan mycket väl hamna i botten.

Ett annat Stockholmslag är Hammarby. Under första halvan förra året lyfte Petter Andersson Söders bröder till allsvenskans toppskikt. I år kan jag ärligt talat inte se något som talar för något liknande.

Det gör ont i hjärtat, men jag måste också nämna mitt Malmö FF bland förväntade topplag som kan misslyckas i år. Sedan guldet 2004 har laget bara blivit sämre och sämre. Nu är vi framme vid andra året med Roland Nilsson och det är nu det ska ge resultat. Finns det något som tyder på detta då? Jonatan Johansson har bytts ut mot Daniel Larsson och brassen Ricardinho har kommit in istället för Järdler. Dock finns det ännu ingen ersättare till Toivonen. Laget är alltså just nu klart försvagat, vilket mycket väl kan leda till bottenstrid istället för toppstrid.

JLW tippar

Gefle och Brommapojkarna till superettan

Djurgården till kval

För kännedom

2009-03-05T22:00:00.004+01:00

Kära läsare!

På måndag får ni hålla ögonen öppna för då levererar vi en intervju med Aftonbladets Erik Niva.

Erik svarar bland annat på hur han ser på Lagerbäcksfrågan.

//Fotbollsskribenterna

När saker och ting går lite för långt

2009-03-05T00:10:00.000+01:00

Inför hemmamatchen mot Wigan Athletic den 25 februari delade Middlesbrough FC:s matchvärdar ut ett brev till vissa fans på en viss sektion på Riverside Stadium.

Förspelet till detta något oortodoxa tillvägagångssätt till att kommunicera med sina fans var att under innevarande, minst sagt mediokra, säsong bestämde sig en klick av de mer hängivna fansen för att börja hejja ännu mer på sitt lag, Middlesbrough. Man skulle skrika högre, tuta längre, skråla starkare och stå upp mer, framför allt stå upp mer.
Ett fan är ett fan även i motgång, när skeppet sjunker är råttorna de första att lämna det, mer jubel är lika med mer framgång, spelarna kanske inte vet, eller hör, att vi stödjer dem fortfarande?; jag vet inte exakt hur resonemanget gick men jag kan absolut förstå deras slutsatser. Man ska som äkta hängiven supporter stå vid sitt lags sida, alltid, oavsett tabelläge. Kanske till och med lite extra i motgång.

Som bakgrund kan jag ju även nämna att det råder strikta säkerhetsbestämmelser på engelska arenor efter de stora problemen med huliganism man haft och de stora arenaolyckorna på 80-talet och ståplatssektioner får på grund av detta inte finnas.

Så vad stod det då i det där brevet, undertecknat Sue Watson, Saftey Offier, Riverside Stadium?
Jo, kvinnan ansvarig för säkerheten på Middlesbroughs hemmaarena tackar och bockar för fansen högljudda och passionerad stöd MEN påminner om att det faktiskt är FÖRBJUDET att stå upp en hel match.
Hon fortsätter med att hon förstår att det kan vara spännande när laget anfaller mot och skjuter på målet i den norra änden och att det då är på ren instinkt fanet ställer sig upp. Detta förstår hon alltså och detta har hon inget emot MEN när bollen är på andra halvan av plan ser hon helst att de sitter ner och håller käften (fast det säger hon ju så klart inte).
Tillsist tillägger hon att det naturligtvis är tillåtet av jubla så mycket som man bara kan när det blir mål.
Fast det finns ju ett litet problem med det. När fansen fick breven hade Middlesbrough inte gjort mål på hemmaplan sedan den 10 januari och man gjorde det inte heller i matchen mot Wigan som slutade mållös. Dessutom hade man inte vunnit på hemmaplan sedan den 29 oktober.

Dock så avslutade man ju februari med två raka hemmavinster och 4-0 i målskillnad. Om det beror på att fansen satt sig ner och stängt munnen eller på att de skitit i brevet förtäljer inte historien. Men jag tycker att det är bra konstigt att en fotbollsklubb går ut offentligt och uppmanar sina fans att hejja mindre på laget i dessa tider. Och speciellt i England som lever så på sin läktarkultur.

Men vad tror ni om att dela ut sådana brev på Söderstadion eller Råsunda? Då kanske debatten om fotbollsmördare och lagändringar skulle lugna ner sig. Eller?

Tror du mig inte? Läs brevet själv HÄR!

JLW spår allsvenskan 2009 - Årets skyttekung

2009-03-03T17:09:00.007+01:00

Alla lag önskar sig en riktig målskytt, en killer i straffområdet, någon som kan göra hälften av lagets mål. Vem blir 2009 års skyttekung?

De senaste allsvenska skyttekungarna har varit:
2008 Patrik Ingelsten, Kalmar FF
2007 Markus Berg, IFK Göteborg och Razak Omotoyossi, Helsingborg
2006 Ari da Silva Ferreira, Kalmar FF
2005 Gunnar Heidar Thorvaldsson, Halmstads BK
2004 Markus Rosenberg, Halmstads BK

Skyttekungstradition
Vi noterar genast att två lag sticker ut, Kalmar och Halmstad. Är det här vi hittar årets skyttekung?

Kalmar har tappat en massa mål i Viktor Elm, Cesar Santin och Patrik Ingelsten. De har värvat in Daniel Mendes från AIK. I övrigt finns Rasmus Elm, Abiola och brassen Sobralense som möjliga skyttekungar. Den av dessa som har störst chans är lillbrorsan Elm, om han är kvar efter sommaren finns chansen. Men jag tror inte vi ser någon allsvensk skyttekung från Kalmar i år.

Halmstad stoltserar med lille brassen Anselmo, 15 mål förra året. Dessutom under sin debutsäsong i allsvenskan. Här har vi definitivt en kandidat till titeln. Dessutom har de duktige Görlitz på högerkanten som kan mata i inlägg med tysk precision.

Gamlingarna
Det finns ett antal spelare som av visa av ålder vet hur man gör mål. Jag tänker givetvis på Henrik Larsson, Markus Allbäck och Hasse Berggren. Av dessa tre tror jag mest på Henrik Larsson. Tråkigt, men ack så sant. Det verkar egentligen kvitta om Henke är sur och på boxhumör, spelar innebandy, tjurar i HD eller vad han nu sysslar med, han gör alltid en massa mål. Det kommer han nog fortsätta med, tyvärr.

Sydamerikanerna
Brassar och argentinare är också alltid heta tips. Förutom tidigare nämnda Anselmo, Mendes och Sobralense så finns det en uppsjö av andra "sambalirare". Låt mig plocka ut russinen ur kakan. Paulinho i Häcken, Obolo i AIK och Alvaro Santos i ÖIS. Paulinho är en spännande spelare som har varit i Häcken ett tag. Han bär nog även upp hela Häckens offensiv i år. Dock så är nog Häcken för dåliga. Nä, här är nog Ivan Obolo det hetaste tips. Bra spelare i ett starka lag kan gå långt.

Högoddsaren
Man ska alltid dra till med en riktig högoddsare. Det är ofta dessa som slår till. Ingelsten anyone? Jag tror att detta årets Ingelsten kan vara Andreas Drugge i Trelleborg. TFF kommer säkert göra en bra säsongar, och den gamle pannbandsboråsaren Drugge ser stark ut.

//Johan (som egentligen hoppas på Agon Mehmeti som skyttekung)

Spanien versus Sverige

2009-03-02T07:33:00.000+01:00

Måndag igen och ny månad. Här nere i södern kan våren eventuellt vara på intåg. Vissa tendenser till det har jag i alla fall sett de sista dagarna. Igår satt jag och följde Atletico Madrid – Barcelona. En riktigt svängig match och Barca måste verkligen hitta tillbaka till vinnarmelodin igen för att behålla distansen till Real Madrid.

I alla fall tänkte jag göra en högst subjektivt komparation mellan likheter och skillnader avseende fotbollskultur samt fotboll som jag funnit mellan Spanien och Sverige.

En första likhet är att båda länderna under senare hälften av 1800-talet kom i kontakt med fotbollen via engelsmännen. I Spanien kom engelska arbetare till hamnstaden Huelva för vidare transport till koppargruvorna och introducerade fotbollen till människor i Huelva. I Sverige å andra sidan var det i Malmö och Halmstad som fotbollen först dök upp i, även här tack vare brittiska influenser. En petitess i sammanhanget är att fotbollen kom delvis till Sverige ifrån Danmark och den första internationella matchen spelades 1890 i Halmstad mot just ett danskt lag.

Övergångar mellan olika lag ses heller inte med blida ögon hos supportrarna i båda länderna och speciellt inte mellan lag där det råder en stark morbo (ni som orkar får googla ordet morbo). När Figo lämnade Barcelona för Real möttes han av ett hett mottagande när han kom tillbaka till Camp Nou. Han möttes då av inregnande föremål varje gång han gick ut till hörnflaggan. Motsvarande övergång i svenskfotboll skedde 1996 då Jesper Jansson efter en kontraktsschism med AIK lämnade för Djurgården, ett enligt många AIK:are oförglömligt svek.

En tredje likhet mellan länderna är klasskampen mellan lag ifrån samma stad. I Spanien står kampen till exempel mellan Sevillalagen Real Betis (arbetarlag ) och Sevilla FC (överklasslag), medan det i Sverige står mellan t.ex. IFK Göteborg (arbetarlag) och Örgrytes IF (överklass) samt förr i tiden IFK Norrköping (läroverksanknytna) mot Sleipner (arbetarlag).

Skillnaderna mellan länderna är betydligt fler enligt mig. Vad det gäller fotbollen på planen är spansk fotboll mer teknisk än den mer fysiska i Sverige. Konkurrensen är högre i Spanien, vilket inte är så konstigt då det finns betydligt fler fotbollsspelare där. Den spanska och svenska mentaliteten skiljer sig åt. Många svenskar spelar för att det är roligt och för att röra på kroppen. I Spanien tycks det vara mer på ”liv och död”, då människorna med sitt sydländska temperament hatar att förlora. Just på planen är skillnaderna stora, inte minst med tanke på hur mycket högre klass La Liga håller i jämförelse med Allsvenskan. En allmän uppfattning i Sverige brukar vara att i Spanien spelas den bästa fotbollen. Vad nu som menas med den bästa fotbollen är svårt att svara på, men den är helt klart väldigt mycket mer teknisk än den som spelas i Sverige. Vad det gäller försvarsspelet är dock Sverige minst lika bra eller bättre än Spanien, i alla fall om man ser till att organisera sig och spela taktiskt.

En annan stor skillnad är fuskandet och filmandet i Spanien. Spelare uppmuntras till att filma, vilket i Sverige skulle vara helt otänkbart. Någonting ännu värre är förekomsten av mutade domare i Spanien. Om än i större utsträckning förr, men historien om domaren Emilio Guruceta som misstänktes blivit mutad 1970 i kvartsfinalen i spanska cupen av Real Madrid är omdiskuterad. Samma man omkom under halvmystiska omständigheter 1987 i en bilkrasch.

Vad det gäller fotbollskulturella skillnader är klubbfärger väldigt viktigt i Spanien och enligt mig har klubbfärgerna en större roll där än i Sverige. Barcelonas färger har till och med blivit så kraftfulla att de även är symbol för katalanismen. Klubbfärgerna för de spanska lagen är ofta samma som färgerna på sin stads escudo (stadssköld), vilket medför att färgerna står för någonting mer än bara klubben.

Smeknamn på de spanska klubbarna finns inte i lika stor utsträckning som hos svenska. Givetvis finns det smeknamn i Spanien, men det är inte lika vanligt. Ett exempel är att klubben Deportivo Alavés även går under namnet ”Los Babazorros”, vilket tycks vara svårt att förklara betydelsen av. Svenska klubbar har många smeknamn som, Änglarna, Gnaget, Bajen, Peking, Di Blåe m.m.

I kontrast till avsaknaden av smeknamn är officiella klubbsånger (himnos) av större betydelse i Spanien under själva matcherna än vad de är i Sverige. Samtidigt är så kallade ”oompah orkesterband” på plats på arenorna i Spanien för att sprida stämning. De spanska lagens klubbsånger har en likformig stil och text och flertalet av dem härstammar ifrån klubbarna ursprung. Dock har ofta klubbarna en äldre och en nyare klubbsång. Officiella klubbsånger sjungs så vitt jag vet inte på arenor runt om i Sverige. Istället är det klassiska hejarramsor som sjungs av lagens respektive supportrar. En annan markant skillnad är avsaknaden av en nationalarena i Spanien, vilket jag anser är märkligt med tanke på fotbollens betydelse i Spanien. En egen teori är att det inte har gått att utse någon stads arena som nationalarena med anledning till det spanska folket starka känsla till den egna regionen. På så vis skulle det bli omöjligt att utse en stad där en nationalarena skulle finnas.

Skillnaderna är fler än likheterna enligt mig och detta kan kanske också ha sin förklaring i ländernas geografiska läge. För på något vis tror jag likheterna hade varit fler om länderna hade legat bredvid varandra geografiskt sätt. Klimat och samhällskulturella skillnader gör sitt även vad det gäller fotboll och dess kultur.

//David

Skäggions League, del 3

2009-02-28T09:38:00.008+01:00

Cypern - APOEL FC
24%, 7 av 29, Michalis Morfis, Altin Haxhi, Bark Seghiri, Marios Hlia, Paraskeuas Christou, Kamil Kosowski och Xrisis Michael
Officiell hemsida

Tjeckien - SK Slavia Praha
18%, 5 av 28, Martin Vaniak, James Dens, David Hubacek, Dusan Svento och Ladislav Volesak
Officiell hemsida

Danmark - Brøndby IF
12%, 3 av 25, Max von Schlebrugge, Peter Madsen och Stefan Gislason
Officiell hemsida

England - Manchester United FC
2%, 1 av 43, Gary Neville
Officiell hemsida

Estland - Levadia 4%, 1 av 25, Deniss Malov
Officiell hemsida

Ställning (top 5):
1. Cypern, 24%
2. Belgien, 21%
3. Bulgarien, 19%
4. Tjeckien, 18%
5. Armenien, 13%
5. Kroatien, 13%

Omgångens bästa skägg:

Max von Schleebrugge, Bröndby

//Johan

CL – Ett tvärsnitt

2009-02-26T14:45:00.001+01:00

De matcherna jag såg av veckans Champions League.

Atlético Madrid – Porto 2-2
Det var mycket fotboll i den spanska huvudstaden denna vecka men det blev inga större hemmajubel varken på Vicente Calderón eller på Santiago Bernabéu.
Atlético inledde piggt och Maxi Rodríguez kunde redan efter 3 minuter slå in ledningsmålet bakom Portos Helton efter slarvigt spel från vänsterspringaren Cissokho. Misstagen skulle bli fler från portugiserna och vid 2-1 målet var det Heltons egen tur att göra bort sig. Ett skott från Diego Forlán letade sig in under Heltons arm och vidare in i mål.
Dock hade ju Porto en viss Lisandro på sin sida. Argentinaren satte skräck hos spanjorerna och fick ett mål bortdömt för offside tidigt men han hängde inte med huvudet utan kom igen och kvitterade spanjorernas ledning två gånger om.

Inför andra mötet: Portugiserna har ju onekligen ett gyllene läge att stänga ner matchen tidigt på hemmaplan och jag tror man tar det. Dock är det ju en tävlan om vilket lag som ska få den tveksamma äran att åka ut i kvartsfinalen det handlar om.

Vidare? Porto

Lyon – Barcelona 1-1
Ett kanske inte helt överraskande resultat efter att Barcelona börjat vackla i ligan. Lyon däremot dammar ju på mer eller mindre som vanligt hemma i Frankrike. Dessutom är de riktigt tunga att möta på Stade de Gerland.
Juninho inledde med en av sina patenterade frisparkar i bortre från egentligen ingen vinkel alls. Lyon såg pigga ut och spelade helt rätt mot ett ganska försiktigt Barcelona. Men i andra halvlek växte bortalaget och tog över mer och mer av spelet. Bollinnehavet lönade sig i 67:e minuten när Henry dök upp vid bortre stolpen efter en hörna.

Inför andra mötet: Barcelona har onekligen övertaget på hemmaplan men man ska inte underskatta Lyons chanser. De är oerhört målfarliga och kommer inte tveka att trycka dit ett par bakom Valdés i Barcelonamålet.

Vidare? Barcelona

Sporting Lisbon – Bayern München 0-5
Gårdagens urblås. Efter en ganska trög start på vårsäsongen för Bayern hade säkerligen en hel del aggression och revanschlystnad byggts upp hos tyskarna och man lät allt detta brisera över de stackars vettskrämda portugiserna. Med Ribery som härförare kombinerade man tysk effektivitet med fransk finess och slutresultatet var oundvikligt.

Inför andra mötet: Hade man fått så hade man kunnat ställa in juniortruppen eller amatörlaget hemma på Allianz Arena. Nu går ju inte det. Antagligen kommer det bli en väldigt tråkig match där Sporting redan har gett upp och Bayern säkerligen inte kommer att överanstränga sig.

Vidare? Bayern München

Real Madrid – Liverpool 0-1
Jag säger bara defensiv disciplin. Benítez har gjort detta till en dygd i Liverpool och man nollade Real som bara några dagar innan dräpte Betis med sex mål på samma plan.
En fullständig lagseger från de röda. Ta bara en spelare som Kuyt. Han har på sista tiden blivit mer högerytter än den forward han egentligen är. Han syns knappt till på hela matchen fram till det att han blir utbytt i 92:a minuten men ändå kan man nästan se svetten droppa från honom. Då vet man vad det betyder att spela i Liverpool. Man tar sin roll på högsta allvar, gör allt för laget och springer tills man dör.
Det var detta som gjorde skillnaden igår. Och så naturligtvis en Benayoun som sprang rakt in i Reals zonförsvar och förvirrade skiten ur Ramos och Higuaín. Det var Higuaíns inlöp men det var Ramos zon. De får titta lite mer på den defensiva disciplinen de där spanjorerna.

Inför andra matchen: Att som bortalag vinna på Anfield är svårt nog. Att som bortalag vinna på Anfield i Champions League är i det närmaste omöjligt. Och vinna måste de göra spanjorerna. De kommer kasta allt de har mot Pepe Reina i Liverpoolmålet och det är upp till Benítez mannar att stå pall för anstormningen. Får man tillbaka Gerrard tror jag det kommer gå vägen ganska lätt.

Vidare? Liverpool

Intervju med Johan Munthe, Unibet

2009-02-23T08:13:00.003+01:00

Fotbollsskribenterna säger hej till Johan Munthe, chefsoddsättare på spelbolaget Unibet.

Hur hamnade du hos Unibet och hur kom det sig att du började jobba med oddssättning?

Jag sökte jobb via en annons som jag såg på Unibets hemsida. Jag har alltid varit intresserad av sport och spel, och att få chansen att jobba med detta var något jag funderat på länge innan jag såg chansen att söka jobbet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en oddssättare?

Att jobba som oddssättare innebär att man ständigt måste ta del av ny information, som kan påverka utfallet av matcherna. Det gör att man måste vara väldigt flexibel, och man har egentligen inga ”lediga” dagar utan bör alltid finnas anträffbar via mail eller telefon.

Hur går ni tillväga när ni sätter oddsen på en fotbollsmatch?

Först och främst så värderar man ”grundstyrkan” hos ett lag, dvs hur bra laget presterar under ”normala” förutsättningar. Det kan dock finnas en mängd faktorer såsom; skador, avstängingar, dagsform, motivation, tufft matchschema som gör att ett lag kommer att prestera bättre eller sämre än vad ”marknaden” förväntar sig. Vidare påverkar givetvis hemmaplansfördelen en hel del. Utifrån dessa parametrar värderas sannolikheterna för att det slutar med hemmaseger, oavgjort eller bortaseger.

Vad spelar svenskarna mest på?

Generellt sätt så gillar de flesta spelarna att spela på favoriter. Dvs, lag som på förhand ser ut som troliga vinnare. Oftast kombineras ett flertal lag, för att få upp oddset på sitt spel. Vi märker även ett rätt stort intresse för att spela på ”halvtidsspel”, dvs spela på vad resultatet är efter 45 minuter av en match.

Finns det skillnader mellan länder och vad folk spelar på?

Det är ganska lika beteende mellan olika länders spelvanor.

Har du något konkret exempel på när ni satt ett för högt odds på ett topplag och som sedan skrällt?

Brasilien kom till VM 2002 med massor av stjärnor men hade spelat ovanligt svagt innan turneringen och fick slita rejält i kvalet. De började också turneringen aningen trevande men växte allt eftersom och stod till slut som vinnare. Enligt vår tidiga ranking var de bara 4e-hands-favorit och hade därför ett relativt högt odds vilket lockade många spelare.

När det gäller skrällar minns väl de flesta Turkiet från den gångna sommarens EM. Laget imponerade egentligen inte alls, men lyckas på något sätt ta sig vidare till kvartsfinal, där de återigen skrällde via en fenomenal upphämtning i slutminuterna av matchen. Inför semifinalen mot Tyskland, hade dom ett skadeläge som sällan skådats, men överraskade väldigt positivt, även om det inte räckte hela vägen till final.

Hur ser du på utvecklingen inom spel & odds inför framtiden?

Trenden är att folk vill spela mer och på livebetting. Att kunna se matchinledningen och sedan lägga sitt spel i tv-soffan, är något som många uppskattar.

Fotbollsskribenterna tackar härmed Johan för pratstunden och önskar lycka till!

Skäggions League, del 2

2009-02-21T09:26:00.001+01:00

Dags för omgång 2 i Skäggions League 2009.

Vitryssland - FC BATE Borisov
0%, 0 av 21
Officiell hemsida

Belgien - R. Standard de Liège
21%, 6 av 28, Steven Defour, Reginal Goreux, Marco Ingrao, Dieumerci Mbokani, Mohamed Sarr och Hiraç Yagan
Officiell hemsida

Bosnien Herzegovina - NK Zrinjski
10%, 2 av 20, M Karoglan, K Kordic
Lagbild

Bulgarien - PFC Levski Sofia
19%, 6 av 31, Bozhidar Mitrev, Rachid Tiberkanine, Hristo Yovov, Lacezar Baltanov, Vladimir Gadzhev och Enyo Krastochev
Officiell hemsida

Kroatien - NK Dinamo Zagreb
13%, 3 av 24, Igor Biscan, Pedro Morales och Bosko Balaban
Officiell hemsida

Ställning (top 5):
1. Belgien
2. Bulgarien
3. Armenien
3. Kroatien
5. Azerbajdzan

Omgångens bästa skägg

Hristo Yovov, Levski Sofia

Diggi-loo diggi-ley - Guldskon

2009-02-19T21:08:00.002+01:00

Guldskon är ett pseudopris, ytterligare en fest för pamparna att gå på. Men i år har faktiskt priset en chans att leva upp. Fast hur realistisk den chansen är vet jag inte. Kanske är det bara önsketänkande.

Nu kanske någon där hemma sitter och tänker: Pseudopris? Men fotboll går ju ut på att göra mål!
Sant, säger jag, men sedan 1996 när UEFA bestämde sig för att vikta värdet för ett mål till att vara högre i ”The Big 5” (där är ett mål värt 2 poäng, i Sverige till exempel får man inte mer än 1 poäng för samma prestation, och jag utgår ifrån att rösterna i UEFA är viktade på ett ännu skamligare sätt) än i resten av Europas fotbollsligor.
Och nu kanske samme någon säger: Men det är ju mycket svårare att göra mål i Spanien än vad det är Sverige!
Denna gång kan jag inte hålla med. Skulle man kunna mäta någon sorts medeltal på anfallarnas och försvararnas kapacitet så skulle det medeltalet antagligen bli väldigt lika både i Spanien och i Sverige. Försvararna må vara bättre i Spanien men anfallarna är tamejfasen motsvarande sämre i Sverige.
Sanningen är den att sedan regeländringen har priset bara gått utanför ”The Big 5” fyra gånger. Näst senast, 00/01, kunde vår Henke Larsson snöra på sig skon och på riktigt sjunga med i Herreys schlagerhit från 1984 efter 35 mål för skotska Celtic. Senast var 01/02 när Mario Jardel gjorde hela 42 pytsar för sitt Sporting Lisbon i Portugal.

Länge såg det ut som om den tråkiga trenden kunde brytas. Österrikaren Marc Janko drog fram som en ångvält i den inhemska ligan med sitt Red Bull Salzburg (ett fascinerande lag för övrigt men det är ett helt annat inlägg), och ångvält är han verkligen med sina 196 centimeter och 93 kilo. Han har hittills mäktat med hela 30 mål på enbart 20 spelade matcher! Med sådana siffror ledde han naturligtvis Guldskon-kampen rätt länge men under österrikarnas juluppehåll från 6:e december till 22:e februari blev han omsprungen, eller ska jag säga omsnubblad, av Samuel Eto’o i Barcelona. Eto’o har ”bara” gjort 23 mål på 22 spelade matcher men tack vare poängviktningen sitter han nu på 46 poäng medan stackars Janko har 45.
Men än är inte slaget förlorat. Båda spelarnas lag har 15 matcher kvar av ligaspelet och mycket kan hända till helgen 30/31 maj när sista omgången går av stapeln både i Spanien och Österrike.
Jag hoppas på Janko jag, men det kanske har framgått?

Se på ett gäng av Jankos mål här på Fotbollsskribenterna!

/Per

Reflektion på Tomas Petersons funderingar avseende selektering inom svensk fotboll

2009-02-15T22:31:00.005+01:00

Efter en studie är Tomas Peterson av den ståndpunkt att selekteringen inom svensk fotboll sker utifrån när på året en fotbollsspelare är född. Han utvecklar sitt resonemang baserat på ett forskningsprojekt, ”De avgörande åren”. Enligt Peterson är Svenska Fotbollförbundets ungdomsutbildning den äldsta, allra största och mest systematiskt utförda selektionsstruktur som finns inom all svensk idrott. Målet med denna selektering är att få fram de allra mest talangfulla spelarna för framtida landslagsuppdrag. Resan dit nås genom zonläger, distriktsläger, elitläger, förberedande landslagssamlingar och landslagstrupper. Peterson har funnit en faktor som inte har med talang att göra och som är av stor vikt för selekteringen, nämligen födelsedatumet för en spelare.

I sin forskning upptäckte Peterson att de 13-åriga spelare som föreningar skickar iväg till zonlägren är till allra största del födda under årets första kvartal och menar på att det finns en slags relation mellan talang hos dessa spelare och tidpunkten för deras födelsedatum. Efter zonlägret sker en gallring för distriktlägret för att där välja ut ett visst antal som går vidare till elitlägret i Halmstad. Även här är det flest spelare som är födda under det första kvartalet. Av de spelare som nådde elitlägret hade alla varit uttagna till det första zonlägret. För de spelare som inte kom med dit slutar landslagsdrömmen tidigt, dock finns givetvis undantag.

Petersson drar slutsatsen att för att gå långt inom svenskfotboll är sannolikheten större att en spelare lyckas om han eller hon är född tidigt på året. Denna sannolikhet genomsyrar hela selektionssystemet från föreningsspel till landslagsuppdrag (i landslaget är dock flertalet födda sent på året). Anledningen till att just tidigt födda spelare blir utvalda är att de har en bättre fysisk mognad hävdar Peterson. De fysiska skillnader som finns mellan 13-åringar (födda 1 jan – 31 dec) kan vara gigantiska. De egenskaper som i detta fall blir aktuella är tyngd, bredd, längd och motorik. På sätt och vis kan jag dock förstå varför de 13-åringar som är tidigt fysiskt utvecklad blir utvalda. En tidigt utvecklad 13-åring kontra en mindre utvecklad är sannolikt både snabbare och mer kraftfull på planen. När samtidigt svensk fotboll kännetecknas av en kraftfull och löpvillig spelstil torde det vara ett enkelt val att skicka den mer utvecklade 13-åringen till ett zonläger än den som är mindre utvecklad. Men man måste samtidigt ha i åtanke att säkra återväxten inom svensk fotboll. Sverige är ett litet land befolkningsmässigt och genom att tillämpa en selektering baserad på fysisk mognad redan vid 13-års ålder för att utbilda framtida landslagsspelare anser jag inte detta är rätt väg att gå. Det finns flera exempel på nuvarande landslagspelare och utlandsproffs som bevisar att denna selekteringstyp inte är rationell. Klubbar som börjar sin selektering redan när spelarna är 10-12 år fryser ut spelare som inte har utvecklats fysiskt i samma takt som andra, men som kan bära på likadana genetiska fysiska förutsättningar. Dessa spelare kanske bestämmer sig för att sluta med fotboll när de inte känner att de har ledarnas förtroende. Det är ganska lätt att sätta sig in i en 11-årings situation om denne aldrig får spela eller hoppa in några minuter varje match. Självklart tappar spelaren sugen efter ett tag och därmed kan svensk fotboll gå miste om flera unga spelare som på sikt hade kunnat bli landslagsmässiga om bara tålamodet hos de som väljer ut hade funnits.

Jag tycker det är bra att Peterson lyfter fram problematiken som finns inom selekteringen. Det är av vikt att Svenska Fotbollförbundet blir medvetna om att selekteringssystemet borde förändras. Som det ser ut nu sker utgallringen av spelare alldeles för tidigt. Petersons forskning visar att fysisk mognad premieras i allt större grad än t.ex. spelförståelse av en mindre fysiskt utvecklad spelare riskerar fotbollen att förlora spelare vars kroppar behöver mer tid på sig för att växa. Det faktum att välja ut spelare redan vid 13-års ålder när det är som mest ovisst att säga hur en spelares kropp kommer att se ut när den är färdigväxt vid cirka 18-års ålder är inte speciellt förnuftigt. Dock för Peterson ett intressant resonemang avseende att de spelare som blir bortgallrade vid tidig ålder och som bestämmer sig för att kämpa, utvecklar ett starkt tävlingspsyke som de får stor nytta av i det långa loppet. Dessa spelare har stora chanser att gå om de tidigt utvecklade spelarna när deras kroppar har vuxit i kapp och kanske till och med blivit större. Då visar det sig vilka som är bäst lämpade för landslagsuppdrag.

//David

Skäggions League, del 1

2009-02-13T18:16:00.009+01:00

Jag har länge funderat på ett upplägg för ett Champions League gällande ansiktsbehåring hos fotbollsspelare. Låt oss kalla det Skäggions League 2009. Det går till så att varje land representeras av det lag som leder ligan den 10/2 eller vinnaren 2008. Ansiktsbehåringsprocenten beräknas och presenteras för fem länder åt gången.

Som ansiktsbehåring räknas mustasch och/eller skägg. Detta gäller vid fototillfället av truppen på den officiella hemsidan. Endast spelare räknas.

Vid tveksamma fall fungerar min fru som enväldig domare.

Idag:

Albanien - KS Vllaznia
4%, 1 (Adamu Muhammed) av 25
Klubbens officiella hemsida

Andorra - UE Sant Julià
0%, 0 av 8
Saknar officiell hemsida
Lagbild

Armenien - FC Pyunik
13%, 3 av 23
Samtliga i gränslandet mellan skäggstubb och skägg.
Klubbens officiella hemsida

Österrike - FC Salzburg
8%, 2 (Ronald Gercaliu och Ibrahim Sekagya) av 25
Klubbens officiella hemsida

Azerbajdzan - FC İnter Bakı
11%, 3 (Fuad Akhmedov, Marko Petrovic och Orhan Mamadov) av 28
Klubbens officiella hemsida

Omgångens bästa skägg:

Adamu Muhammed

Österrike-Sverige

2009-02-12T00:01:00.001+01:00

Det var ett herrans liv när det blev klart att Eurosport skulle visa matchen. För egen del var det bara bra, Fyrans kommentatorer vill jag inte sitta och höra på och de andra kanalerna har jag inte. Ett exempel: Under hela EM satt Robert Perlskog och kallade Österrikes defensive mittfältare Jürgen Säumel för Samuel, Eurosports motsvarighet sa rätt direkt. Ännu ett bevis på att Perlskog borde hålla sig till handbollen.

Annars var väl förväntningarna inte så högt ställda. Ett svenskt trött lag som skulle spela tight defensivt och kanske göra några farliga uppstick. Och så en förbundskapten som skulle vara nöjd oavsett.
Nu blev det kanske inte så, men nästan, förutom en kvart i början av andra halvlek.

Den första riktigt heta chansen kom för Österrike i början av andra halvlek. Scharner fick på en ruggig springnick efter en fin österrikisk omställning som Isaksson reflexade ut bredvid stolpen.
Inte långt efter det kom så Sveriges 1-0 mål. Rasmus Elm flängde iväg ett av sina fölben och halvvolleyade bollen in i vänsterkrysset.
Efter målet rasade de röda mer eller mindre ihop och Sverige kunde göra lite som de ville vilket resulterade i en nerriven Holmén och en underbar Källström-frispark ribba in.
Sedan blev alla kollektivt trötta, och nöjda. Alla utom Karel Brückner, Österrikes förbundskapten, som efter kvällen kommer allt närmare arbetslösheten.

Förutom målen fanns det ett par andra ljusglimtar:
Kul att se Wilhelmsson tillbaka i västvärlden igen och nog hade han spring i benen och teknik i fötterna. Han böljade som ett bördigt rågfält en augustidag upp och ner på sin vänsterkant. Mycket tack vare den nya längre frisyren antar jag. Dock blev han utbytt i paus.
Även Adam Johansson visade pigga takter. Äntligen en ytterback som vågar ta de offensiva löpningarna. Även han utbytt i paus.
Och Isaksson måste ha köpt ett whack-a-mole-spel för han hade fantastiska reflexer idag.

Österrike är på intet sätt ett dåligt lag, kämpamässigt gjorde de enligt mitt tycke ett bättre EM förra året än vad Sverige gjorde som vek ned sig när det gällde som mest. Detta trots att Österrike inför mästerskapet kallades EM:s sämsta lag. Jag minns fortfarande Österrike-Tyskland, jag minns inte Sverige-Ryssland.
Och så har de ju Pogatetz, besten från Middlesbrough. Kanske den spelare jag älskar att hata allra mest.

Trots målen imponerade inte anfallsspelet alls.
Marcus Berg byttes ut i halvtid och hann inte prestera något i det trevande spelet. Markus Rosenberg spelade hela matchen men var som vanligt sämst på plan. När ska han hamna i frysen på allvar?

Sverige:
Isaksson
Johansson (ut 45) - Mellberg (ut 45) - Majstorovic (ut 45) - Edman
Elm - Källström (ut 75) - Elm - Wilhelmsson (ut 45)
Rosenberg - Berg (ut 66)

Hansson (in 45), Nilsson (in 45), Granqvist (in 45), Holmén (in 45), Nannskog (in 66), Larsson (in 75)

Österrike:
Manninger
Garics (ut 45) - Prödl - Stranzl (ut 66) - Pogatetz
Scharner (ut 83) - Säumel (ut 66)
Hölzl - Ivanschitz (ut 75) - Arnautovic (ut 78)
Janko

Ibertsberger (in 45), Schiemer (in 66), Okotie (in 66), Saurer (in 75), Ulmer (in 78), Kienzel (in 83)

Trots svensk vinst var det ett sant nöje att knäppa över till Spanien-England för lite ”riktig” fotboll.

Intervju med Lars-Åke Lagrell

2009-02-09T16:49:00.021+01:00

Svenska Fotbollförbundet grundades 1904. Förbundets uppgift är att gagna och administrera fotbollen i Sverige samt att representera svensk fotboll utomlands.

Fotbollsskribenterna är därför otroligt glada över att få en pratstund med ordförande för Svenska Fotbollförbundet, Lars-Åke Lagrell.

Hej Lars-Åke! Kul att du har tid för en pratstund med oss. Hur är läget så här på försäsongen.

Hej! Jodå det är bra, men en längtan efter att fotbollen ska sätta igång ordentligt finns.

Vi som är fotbollsintresserade vet att du är ordförande för fotbollförbundet, men vad gör du mer konkret? Hur ser en ”normal” arbetsdag ut?

Det är ingen anställning att vara ordförande, utan rätt och slätt mitt stora intresse. Och nu har jag rensat min uppdragslista så att jag bara har fotbollsuppdrag. Svenska Fotbollförbundet och sedan ett uppdrag i vardera FIFA och UEFA.

Min roll i Sv FF är att leda Förbundsstyrelsens arbete (där vi förhoppningsvis bereder och fattar beslut i de flesta frågor som berör svensk fotboll). Vidare ska jag vara förbundets talesman.

Svensk klubbfotboll väger lätt när den kommer ut i Europa. Vi är ett litet land och kan inte producera fram lika många talanger som t.ex. Spanien. Hur tycker du fotbollen i Sverige ska utvecklas för att bli ännu bättre?

Jag anser inte att det finns någon enkel väg, men vårt traditionella arbetssätt med ungdomsarbete håller. Och det är dessutom den enda hållbara väg för svensk fotboll. Tycker också att vi under 2008 fick tillbaka en satsning på egna ungdomar i ganska många föreningar.

Jag blev glad när jag såg vårt ”vinter-landslag” (det som hade betecknats som vårt sämsta någonsin) slå Mexico och sättet på vilket de gjorde det.

Svenska tränare fokuserar generellt ganska mycket på kondition och fysik i träningsupplägget. Fysik och kondition är trots allt en färskvara som kan tränas upp lättare än de tekniska egenskaperna. Vad anser du, borde fokusering ligga ännu mer på teknik och bollkontroll än vad den gör nu?

I det talangprojekt som pågår - och i vilket vi har under fyra år har lagt hela VM-överskottet 2006 - ingår att utveckla spelarna på alla sätt. Inte minst tekniskt.

Sedan får du inte glömma att du nu talar om en idrott som är global – den enda idrotten i världen faktiskt – och där de bästa spelarna i hela världen numera flyttar till de bästa föreningarna i Europa och det är framförallt dessa klubbar som du kan följa i alla TV-kanaler. Detta är en ny situation som vi har att leva med. Det är med andra ord betydligt svårare att numera bli sportsligt framgångsrik.

Svensk damfotbolls framgångar i de större mästerskapen har inte varit så lysande på senare tid. En förklaring kan vara den pågående generationsväxlingen. Men vad krävs för att damerna ska kunna hävda sig mot nationer som USA och Tyskland igen och finns resurserna?

Det finns de som anser att vi har världens bästa liga och den positionen kommer självfallet att bli allt svårare att försvara när numera damfotboll spelas i över 150 av FIFA:s 208 medlemsländer.

Vårt damlandslag ligger enligt min bedömning i skiktet 3-6 bland världens damlandslag. Vi har en ny spelargeneration under utveckling så jag har förhoppningar om framgång och jag anser att vi mycket väl kan få en fullträff i någon av de kommande slutspelen. Men vi får inte alltid framgångar.

Inför kommande allsvenska säsong, kommer förbundet att införa några nya regler avseende pyroteknik, inkastade föremål på planen m.m.

Våra tävlingsbestämmelser fastställs av Representantskapet, det vill säga av hela den svenska fotbollen. Pyroteknik är inte tillåten och skälet är säkerhetsmässiga.
Resten är en lagstiftningsfråga.

Lars Lagerbäck har tagit Sverige till fler mästerskapsslutspel under sina år som förbundskapten och gjort det bra. Ser du någon/några potentiella efterträdare, den dag Lars tackar för sig, som kan fortsätta utveckla landslaget?

Jadå, det finns flera tänkbara kandidater, men först ska Lasse jobba färdigt i lugn och ro. Och jag har ingen aning om när Lasse tackar för sig. Sannolikt beror det väldigt mycket på de sportsliga resultaten 2009.

Vi går mot en trend där allt fler fotbollsklubbar bolagiseras och därmed styrs som vilket bolag som helst. Fotboll uppstod ursprungligen som en amatörsport och står idag långt ifrån dessa värden. Finns det en risk att fotbollen på sikt kommer att förlora sin folkliga karaktär?

Fotbollens klubbar använder naturligtvis samma styrmedel som vilket bolag som helst med samma omsättning, men jag förstår frågan.

Jag ser ingen koppling mellan utvecklingen av våra föreningar och risken för att förlora sin folkliga förankring. Däremot kommer fotbollen alltid att ha många frågor att jobba med för att behålla sin ställning och dessa frågor kommer att vara olika från tillfälle till tillfälle.

Om det skulle finns det samband så borde den folkliga förankringen i England vara borta.

UEFA presidenten Michel Platini uttalade sig nyligen om Manchester Citys gigantiska bud på Milans Kaká. Han anser att det är orättvist att förmögna ägare tillåts investera obegränsat med pengar i sina klubbar. Dessutom föreslår han lönetak samt att klubbarna inte tillåts göra av med mer pengar än vad deras verksamhet frambringar. Vad är din kommentar till detta?

Jag håller med Michel Platini om att vi har ett problem med de stora ersättningarna till spelarna. En del av dessa pengar borde användas för att utveckla talangerna. Men det där är lättare sagt än gjort.

Om Michel hittar ett system för att reglera och kontrollera penningströmmarna så har han gjort en stor insats. Jag tror dock inte att det går att förhindra någon att satsa egna pengar på något som vederbörande är intresserad av.

Slutligen, i Fotbollsgalan som gick av stapeln för en tid sedan fick vi alla se dig lite otippat som actionhjälte i ett inslag. Fotbollsskribenterna tycker det är befriande att se en ordförande som kan bjuda på sig själv. Är du lite av en spexare, alltså att t.ex. Lagerbäck får passa sig ibland?

Nja, jag kanske också får passa mig så det inte blir för ofta. Men om vi arrangerar en Fotbollsgala och andra tycker att något inslag med min medverkan skulle vara kul och trevligt för programmet så är min allmänna uppfattning att jag ska försöka ställa upp. Men, som sagt, jag får nog passa mig också. På en häst i en reklamfilm, Blåsningen (av Benno Magnusson), sången till Zlatan och så nu Batman.

Fotbollsskribenterna säger tusen tack till Lars-Åke för att han tog sig tid att ställa upp på en intervju. Vi önskar Lars-Åke lycka till i sina framtida uppdrag för Svensk Fotboll!

Jakten på kedjan

2009-02-08T22:20:00.016+01:00

Idag var det en utomordentligt fin söndag här nere i Malmö. Passade på att ta en promenad ute i det fina vädret. När jag flanerade omkring, efter att ha tagit den obligatoriska rundan runt Västra Hamnen, såg jag några kids komma cyklande mot mig på strandpromenaden med en boll på pakethållaren. Kidsen kan nog ha varit runt 7-8 år och jag började tänka på hur det var ”back in the day” när jag själv spelade fotboll. En särskild händelse som utspelade sig i en bortamatch runt 1988-89 dök upp ur mina barndomsminnen.

Denna händelse har jag försökt att mörka samt förtränga sedan den inträffade. Hur som helst, jag tänker alltså bjuda på en av mina innersta och mest välbevarade hemligheter från fotbollstiden.

Jag minns att det var höst, dock inte riktigt vilken veckodag som det hela inträffade på. Har emellertid ett vagt minne av att det kan har varit en onsdag. I alla fall, mitt gamla lag Bergkvara AIF hade bortamatch mot laget i grannbyn, Söderåkra AIK. Matchen började sent på eftermiddagen och jag minns att det var väldigt grått och mulet. Jag var vid denna tidpunkt 7-8 år och spelade defensiv ytterback. Av någon jävligt konstig anledning var jag tvungen att spela forward i andra halvlek. Troligtvis ledde vi och jag ansågs som ett riskmoment i försvaret. För att inte sänka mitt självförtroende totalt tänkte säkert tränaren att jag gjorde mindre skada uppe i anfallet.

Okej, nu kommer det, håll i er nu. Tränaren skrek på mig att jag skulle upp och spela i ”kedjan”. Jaha, tänkte jag som aldrig hade hört uttrycket ”spela i kedjan”, vad är nu detta? Tränaren började gestikulerade med armarna att jag skulle springa upp i banan och medan jag började jogga uppåt hade jag bara en enda tanke, vad fan är kedjan för något? Jag sänkte ned blicken och började scanna av mittplanen i jakten på kedjan. Såg ingen kedja, bara en massa gräs och jord. Tränaren skrek igen: upp i kedjan, David! Nervositeten började bli allvarligt påtaglig nu och jag kände mig vilsen då jag nu var på okänd mark, motståndarnas planhalva. För de fåtal åskådare som noterade mitt besynnerliga beteende ute på planen, tittandes ned i marken utan någon som helst tanke på själva spelet, måste ha trott att jag var helt efterbliven. Tränaren skrek ånyo: David, upp i kedjan och spela! Jag hade nu blivit helt förstörd av att inte hitta en kedja liggandes ute på planen att jag skrek tillbaka: Men jag hittar ju inte någon kedja!

Det blev helt tyst ute vid sidlinjen först, sedan hördes ett mäktigt fnissande bland de åskådare som hade märkt mitt irrationella beteende ute på planen i jakten på den försvunna kedjan. Jag ville sjunka genom jorden när en lagkamrat sprang fram och förklarade stillsamt för mig att kedjan = spela i anfallet. Jag sprang ut och krävde omedelbart byte. Sedan satte jag mig på bänken och bröt ihop.

Ja, så där kan det vara ibland när man är liten. Kuriosa i sammanhanget (som dock är en helt annan historia..) är att jag avslutade min fotbollskarriär de sista säsongerna som just anfallare, i kedjan...

//David

22 minuter i allsvenskan

2009-02-07T09:55:00.006+01:00

Thomas Ravelli spelade 430 matcher i allsvenskan, Christian Bank spelade 22 minuter. Vad hände egentligen med spelaren som gjorde ett av de minsta avtrycken någonsin i fotbollsallsvenskan?

Danske Christian Bank kom 1999 från danska B93, värvad som anfallare för att stoppa Malmös ras mot superettan. Under säsongen 98/99 gjorde Christian ett mål, B93:s reduceringsmål i 1-5 förlusten mot Aab. Vad som gjorde att han värvades till MFF är oklart, men säkert är att det fanns förhoppningar.

Vi förflyttar oss till den 9 augusti 1999. Malmö möter Hammarby på Gamla IP bakom Stadsteatern i Malmö. Christian, som satt på bänken i omgången innan mot IFK Göteborg, tar plats till höger på Malmös mittfält, bredvid det föga kreativa innermittfältsparet Olof Persson och Hasse Mattisson. Han är laddad och ser sin chans att imponera på tränarparet Roland Andersson och Thomas Sjöberg (kallat RATS i supporterkretsar) samt den kräsna Malmöpubliken.

Malmö tar ledningen i den 5:e minuten genom islänningen Olafur Örn Bjarnason. I 22 minuten är olyckan framme, Christian skadar sig och tvingas byta. In kommer istället Brune Tavell. Att notera är också att Christian hann dra på sig en varning under sin korta period i allsvenskan. Malmö vinner matchen med 2-0, men åker ur allsvenskan.

Detta visade sig bli den enda gång Christian visade sig i den himmelsblå tröjan. Skadan var så allvarlig att fotbollskarriären tog slut där på Gamla IP. Rykten gör gällande att Christian ägnade sig åt att arbeta som fotomodell efter karriären. Detta klipp finns att finna i B93:s marsnummer från 2005:
"Christian Bank (24 år/20 kampe) - talent-
fuld forsvarsspiller, der kom fra Næstved via
Køge. Kom til Malmö FF efter sæsonen, nå-
ede her blot 1 kamp før han blev totalskadet.
Nu er han model."

Malmö-Hammarby 2-0 (1-0)

Mål: 1-0 Olafur Örn Bjarnason (5), 2-0 Dejan Pavlovic (52).

Varningar, Malmö: Christian Bank. Hammarby: Christer Fursth.

Domare: Karl-Erik Nilsson, Emmaboda.

Publik: 6 800.

Malmö: Ola Tidman-Marcus Vaapil, Jörgen Ohlsson, Olafur Örn Bjarnason, Mikael Roth-Christian Bank (Brune Tavell, 22), Olof Persson, Hans Mattisson, Jens Nordström-Niclas Kindvall (Mats Lilienberg, 90), Dejan Pavlovic.

//Johan

Gratulerar!

2009-02-06T03:35:00.003+01:00

Grattis familjen Birro! En ny förmåga har fötts till världen.
Vi på Fotbollsskribenterna grattar och bockar och kanske hoppas på ett framtida samarbete.

"08:44 föddes världens vackraste son. Barn och mamma mår fint", skriver Marcus Birro själv på sin blogg.

Gamla hjältar #2 - Thomas Gravesen

2009-02-05T12:15:00.008+01:00

Fotbollsskribenterna är stolta att presentera Richard Bråse som tillfällig gästskribent. Richard är en äkta feskepöjk, GAIS:are och urgöteborgare. Han studerar journalistik vid Göteborgs Universitet.

Gordon Strachan var en av dem som hade förstått vem Thomas Gravesen egentligen var. När den rödhårige skotten i december 2004 tog ut årets lag i Premier League placerade han Gravesen bredvid Frank Lampard på det centrala mittfältet. ”People think he's a bouncer because he's got a shaved head but he's a talented player. He's got good strength when people get close to him and he keeps the ball well.”

Ni vet vad som hände. Någon månad senare slängde Florentino Pérez upp ett kontrakt på bordet, på inrådan av sportchefen Arrigo Sacchi. Real Madrid nya tränare, Vanderlei Luxemburgo, ville att dansken skulle sopa rent bakom Zidane, Figo, Ronaldo och de andra offensiva spelarna. Uppenbarligen hade man bara tittat på frisyren när man valde Gravesen, och inte som Strachan sett fotbollspelaren bakom.

I Everton hade Gravesen från sin offensiva mittfältsroll varit en starkt bidragande orsak till att laget tagit sig upp till tabellens högre sediment. Men han var inte ensam om att vara flintskallig på det mittfältet. Bakom sig hade han Lee Carsley. Det var han som hade den defensiva rollen. Det var han som höll i Evertons sopkvast. Det vita huvudstadslaget plockade helt enkelt fel flintskalle från Evertons mittfält.

Det började ändå bra för Gravesen, men efter en tid förvandlades han till en slags tredimensionell version av Linus på linjen. När de andra i laget skott- och tittfintade, glitacklingsfintade Gravesen; finten fick namnet gravesinha. Han blev en komiskt felplacerad figur i miljardbygget och han avrundade Madridäventyret med att ge lagkamraten Robinho på käften.

Men Gordon Strachan hade förstått vad Gravesen var för en slags spelare. När han värvade dansken till Celtic skulle han återigen komma till sin rätt. Men det blev bara en säsong i Glasgow innan han lånades ut till Everton. När han återvände sade Strachan att det inte fanns någon plats för Gravesen i det nuvarande systemet. “I spoke to Thomas and told him he won't play for us because of the system we play. We tried our best to get a system which suited Thomas and it hasn't worked. It was the system to blame, not the player or the club. Thomas finds it difficult to fit into our system and he'll tell you that himself.”
”He'd rather play in a system that suits him and we can't change our style of play to suit one player.”
I slutet av januari meddelade en klubblös Thomas Gravesen att han avslutar sin professionella fotbollskarriär 32 år gammal.

/Bråse

Se Gravesens glidtacklingsfint här på Fotbollsskribenterna:

Åshöjden och Nordqvist

2009-02-05T02:18:00.002+01:00

Det är inte ofta man stöter på något som förenar två av ens största intressen. Häromdagen gjorde jag just det.
Fotboll och TV.
Jag strecksåg dramatiseringen av Max Lundgrens böcker om Åshöjdens BK. Sex timmar pur underhållning.

Till att börja med var jag väldigt tveksam. Alla vet ju om att den svenska skådespelareliten aldrig riktigt har varit någon elit. Absolut inte på åttiotalet och absolut inte när det kommer till TV och film och absolut absolut inte när det handlar om fotboll eller ens sport överhuvudtaget.

Men efter det inledande introt smälte jag som en liten isbit.
Max Lundgrens böcker kom ut på 60-talet och skildrar Åshöjdens BK, en liten klubb i nordvästra Skåne som får ett uppsving när den före detta landslagsmannen ”Bagarn” Olsson tar över traktens lokala café. Med fotbollens framgångar följer samhälleliga diton. Vägar byggs, liksom motell och turistanläggningar. Den lilla klubben tar hela samhället med sig i utvecklingen från okänt gärdsgårdsgäng och utarmad by till aktat division 1-lag och turistmetropol

Det var även Max Lundgren som adapterade den litterära texten till ett TV-manus när det begav sig 1985. Och visst med dagens mått mätt gjorde han kanske inget jättejobb men resultatet är ändå ett stycke fantastisk svensk TV-historia.

Figurerna i serien är desamma som i böckerna. Här finns Jorma, Edward, Bagarn, Hitte-Joel och Blåbärskungen med flera. Och visst känner vi igen karaktärerna, även från den verkliga världen; den talangfulle men socialt inte lika säkre Edward, lagspelaren Jorma, den blyge men hårdjobbande Hitte-Joel och mannen med pengarna, Blåbärskungen.

Men den som gjorde allt möjligt för Åshöjden var ändå ”Bagarn” Olsson, en före detta landslagsman som trappat ner och flyttat till landet.
I serien spelas han av en av svensk fotbolls allra största; Björn Nordqvist, som så gott som spelar sig själv. Under 60- och 70-talet var han den stora backklippan i svenska landslaget och var i många år den spelare som alla efterföljande mittbackar jämfördes med.
Med 362 matcher och två SM-guld med IFK Norrköping i början av 60-talet satte han sitt tydliga avtryck i Allsvensk fotboll. 1968 fick han Guldbollen och sedan var det Europa som gällde. Nordqvist dominerade i PSV Eindhoven och ledde klubben till cupguld 1974 och ligaguld 1975.
Tillbaka till Sverige och IFK Göteborg där han spelade till sig Fair Play-priset 1977.
Under sin karriär hann han med 115 A-lagslandskamper och tre VM-turneringar; 1970, 1974 och 1978.

Och inte att förglömma en magnifik skådespelarinsats.

/Per

Se introt till avsnitt 1 av Åshöjdens BK:

Intervju med fotbollsfrun Malin Wollin

2009-02-02T21:39:00.006+01:00

Fotbollsskribenterna hälsar härmed Malin Wollin välkommen till sidan! Malin är sedan några år tillbaka bloggare och sambo med Kalmar FF:s mittback Joachim Lantz samt även trebarnsmamma. Vi är glada över att få en liten pratstund med Malin.

- Hej Malin, kul att du har tid för en intervju mellan varven som bloggare, krönikör och småbarnsförälder! Hur är läget?

Svar: Det är som det är. Det är min hatmånad februari, Joachim är på La Manga och jag är ensam med barnen. Jag saknar honom men å andra sidan kan jag äta så mycket godis jag vill. Det går på ett ut.

- Hur känns det nu när försäsongen har dragit igång för Joachim? Är det med blandade känslor, med tanke på alla träningar, träningsläger och bortamatcher?

Svar: Väldigt blandade känslor. Jag kissar på La Manga. Nanne och hans idéer, nu ska de dessutom på ett extra träningsläger och OJOJOJ så duktiga de ska vara när de kommer hem. Nanne driver mig till vansinne, jag hoppas att han vet vad jag gör. Men känslan i magen är att det ska bli underbart med en ny säsong. Det smakar fortfarande guld i munnen. Stolt som en tupp anländer jag till Fredriksskans i april när det ska premiärbajsas på AIK.

- Vad är fördelarna respektive nackdelarna med att ha en sambo som har fotboll som sitt yrke?

Svar: Nackdelen är ensamheten, alltid är han iväg med sina fotbollskamrater. Fördelen är att Joachim har en fast och spänstig rumpa som är fin att klämma på.

- Följer du annan fotboll förutom Allsvenskan och Kalmar FF?

Svar: HAHAHAHAHA. Nämen allvarligt talat så ska jag hålla ett öga på Mjällby som har Sveriges näst bästa mittback. Och den snällaste. Ibland kollar jag hur det går för Kåremo, Rockneby och Hulterstad.

- Har du någon favoritspelare förutom Joachim i Allsvenskan?

Svar: Jag tycker han den där unge killen i Helsingborg är rysligt söt, Rasmus Jönsson. Han väcker moderskänslor som sin namne Elm den yngre.

- Hur tippar du topp 3 efter sista omgången i årets kommande Allsvenska?

Svar: Jag är tråkig och säger Blåvitt, Kalmar och Elfsborg. Men vad vet jag.

- Vem tror du lägger ned sin blogg först, du eller Henrik Rydström?

Svar: Haha vilken bra fråga. Det gör Henrik. En vacker dag blir han kär och får bebisar, då har han inte tid.

- Följer du någon fotbollsblogg, om så, vilken?

Svar: Jag försöker läsa Henriks ibland, men inläggen känns längre än nittio minuter fotboll.

- Om Joachim skulle få erbjudande från utlandet, har du något önskemål i så fall?

Svar: Saudiarabien. Not. Vad vore jag för fotbollsfru om jag inte säger Italien? Milan ska det vara, endast det bästa åt min Joachim.

- Följer du många av Kalmar FF:s hemmamatcher slaviskt på plats eller stannar du hellre hemma från Fredrikskans en svinkall oktoberdag?

Svar: Jag ser alla hemmamatcher på plats. Oktober är inte svinkallt. Mars är svinkallt. Om det inte var stjärtvärme skulle röven frysa fast.

- Vad är din åsikt avseende arenafrågan?

Svar: Att vi ska bygga en. Vända gatstenar på stortorget kunde man lägga pengar på. Och Fanerduntjingtjongkines gick ju himla bra. Vi ska ha en arena värdig ett guldlag, men den ska ligga där den ligger nu. Jag kan tänka mig att donera en hundring.

- Har du något speciellt knep för att få Joachim glad efter en tung förlust eller när han inte får plats i startelvan?

Svar: Ja. Att inte säga käft. Låta honom vara. Ingenting funkar så jag låtsas som det regnar.

Slutligen, har du något skvaller om laget för våra läsare?

Svar: Jag vet massor men får inte avslöja, Joachim skulle döda mig med sina händer.

Vi tackar härmed Malin för att hon tog sig tid att medverka på sidan och önskar henne lycka till!

Viva Barcelona

2009-02-01T23:35:00.012+01:00

Fotboll ska upplevas live. Jag tror bestämt att majoriteten av alla fotbollsälskare är av samma åsikt. Det är inte bara själva spelet man vill uppleva utan även allt annat som hör till. Jag tycker lokalderbyn i division 5 med heta känslor mellan spelarna och dess supportrar kan vara minst lika spännande som en match i spanska La Liga.

För att ta reda på hur stor upplevelsen är att vara på plats under en match i La Liga, begav jag mig till Barcelona i mitten av september förra året. En härlig stad med god mat och mycket trevliga människor. Gästerna för kvällens match var Racing Santander och jag ska villigt erkänna att jag endast hade koll på en spelare från Racing, gamle Pedro Munitis. Gammal och gammal (född -75), men jag trodde faktiskt Munitis hade lagt dojjorna på hyllan. I alla fall var han långt ifrån sin form sedan sina glansdagar i Deportivo och Real Madrid.

Men innan jag fortsätter backar jag tillbaka klockan några timmar. Därför att på matchdagens eftermiddag köpte jag en rundvandring på Camp Nou, vilket jag kan varmt rekommendera till alla som är intresserade av fotboll. För 12 euro släpps du in och kan gå runt både inne och ute på arenan. Du får bland annat kika in i omklädningsrummet, spana in the mixed zoon, känna på gräsmattan, provsitta hedersläktaren och kommentatorernas säten samt till sist avsluta inne på museet. En riktigt höjdare enligt mig, helt klart värt 12 euro.

Åter till matchen. Blev en aning besviken när jag märkte att både Iniesta och Messi började på bänken. Hleb fick chans från start på mitten och gjorde inte något större väsen av sig. Han byttes ganska tidigt ut mot en av mina favoriter, Andrés Iniesta. Sammy Eto`o fick inte heller många bra bollar att jobba med och när sedan också regnet kom började visslingarna ljuda över Camp Nou. Spelet blev bättre när sedan Messi kom in i mitten av andra och gjorde 1-0 på en säkert slagen straffspark i 71:a minuten. Stort jubel på Camp Nou! Glädjen blev dock kortvarig då Racing lyckades kvittera på en frispark fem minuter senare. 1-1 stod sig sedan matchen ut.

Matchbetyg: svag 5/10. Underhållningsvärdet var ganska mediokert, dock var detta tidigt in på säsongen. Ett halvfullt Camp Nou var trevligt, men det kändes som om publiken aldrig kom igång. Ett tips är att inte köpa biljett på första sektionen under tak (inte prisvärt och ingen arenakänsla, du ser bara planen och inte övriga läktaren). Satsa hellre på att sitta på sektionen över. Dock kan jag rekommendera ett besök, jag kommer lätt att åka tillbaka för fler Barcamatcher!

//David

Är det på landet det händer?

2009-01-30T22:35:00.003+01:00

Man har talat om storstadslagens fall och att de mindre klubbarna har tagit över. Kalmar vinner allsvenskan 2008 före Elfsborg. Två lag från mindre städer. Borås ligger på trettonde plats på topplistan över Sveriges 50 största kommuner och Kalmar är inte ens med. Samtidigt hamnar AIK på femte plats, Malmö på sjätte, Hammarby på nionde, Djurgården på tolfte och Norrköping åker ur. IFK Göteborg tar tredjeplatsen, och får betraktas som det storstadslag som försvarar hedern.

Är detta en bestående trend? Varför lyckas inte de storsatsande Stockholmsklubbarna och varför lyckas inte Malmö omsätta sin goda ekonomi i sportsliga framgångar. Jag har nog inga direkta svar, men det är intressant att se hur det ser ut i Europa. Jag har tittat närmare på ligorna som rankas likvärdigt med allsvenskan enligt UEFA. Dessa är Danmark, Ungern, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

Danmark
1. Bröndby
2. FC Köpenhamn
3. OB
Kommentar: Två lag från Danmarks största stad och sedan OB från Danmarks tredje största stad, Odense.

Ungern
1. Debreceni VSC
2. Ujpest FC
3. Vasas SC
Kommentar: Debrecen är Ungerns näst största stad (tydligen ibland kallad Kalvinisternas Rom). Ujpest och Vasas är Budapestlag.

Rumänien
1. Dinamo Bucureşti
2. Unirea
3. Timişoara
Kommentar: Dynamo Bukarest kommer ju givetvis från huvudstaden Bukarest. Unirea håller däremot till i den lilla staden Urizeni med 17 000 invånare (jämförbart med Sala i Västmanland). Timişoara är känt för att Johnny Weissmuller (Tarzan) kommer härifrån och är Rumäniens fjärde största stad.

Slovakien
1. Slovan
2. Žilina
3. Spartak Trnava
Kommentar: Slovan Bratislava kommer från huvudstaden. Zilina och Trnava är Slovakiens fjärde och sjunde största stad.

Slovenien
1. Maribor
2. Celje
3. Nafta Lendava
Kommentar: Maribor är Sloveniens näst största stad, och mest känd för sin skidanläggning. Celje är femte största stad och Lendava är en mindre stad.

Vad säger då denna lilla wikipedia-utvikning? Egentligen inte så mycket. Man kan väl konstatera att det finns ett visst fokus på storstäderna i dessa länders högsta ligor. Det är bara rumänska Unirea och slovenska Nafta Lendava som är undantagen. Undersökningen är lite väl blygsam för att ge några svar, men visst är det intressant att en liga som den danska inte har lämnat något utrymme för klubbar från mindre städer under de senaste åren.

Slutligen så vill jag göra lite reklam för min nedräkning inför den allsvenska starten. Varje lördag tittar jag lite närmare på lagen och på något sätt ska jag försöka tippa vilket lag som blir svenska mästare 2009. Det blir inte lätt.

Johan

Gamla hjältar #1 - Neville Southall

2009-01-29T00:01:00.002+01:00

Neville Southall, idag 51 år gammal walesare, är kanske inte sinnebilden av en av engelsk fotbolls bästa målvakter genom tiderna. 185 cm och cirka 90 kg säger kanske inte så mycket men nog var han tjock alltid.
Man minns honom från eftermiddagarna framför Tipsextra. Mustasch, kagge och svettiga räddningar var obligatoriskt när Neville Southall var på plan.
Våra svenska hjärtan slog kanske lite extra för honom efter FA-Cup-vinsten över Manchester United (1-0, med bland annat en svettig dubbelräddning från Southalls sida efter att Paul Scholes fått ett friläge och en otrolig klistring vid bortre stolpen efter nick av Gary Pallister) 1995 när han efter slutsignalen lyfte upp och kramade om och tillsynes aldrig riktigt ville släppa lille Anders Limpar (Limpar som gjorde en fantastisk match i den finalen). Ett känslofyllt ögonblick.
För att riktigt understryka hans storhet blev han 1997 belönad med Brittiska Imperieorden av drottning Elizabeth för sina insatser inom fotbollen.

Southall tog steget in proffsfotbollen relativt sent i och med säsongen 80/81 när han anslöt sig till Burys trupp. Där blev det bara 39 matcher men det var säsongen efter som Southall hittade "hem".
1981 flyttade han till Liverpool för spel i Everton F.C.. Ett Everton som efter ett sisådär 70-tal just hade haft sin sämsta säsong i högsta ligan sedan man gick upp i mitten av 50-talet. Detta skulle nu ändras med Southall mellan stolparna.
Man nästintill dominerade den engelska fotbollen under mitten av 80-talet med en dubbel 1985 som kronan på verket, seger i ligan och seger i Cupvinnarcupen efter 3-1 mot Bayern München i semin och samma siffror mot Rapid Wien i finalen.
Samma år blev Southall framröstad till Footballer of the Year i England, något som är extremt ovanligt för en målvakt.
Men när Everton började tappa mark under 90-talet sjönk även Southall. Han bad om att få lämna klubben flera gånger under början av 90-talet men blev ändå kvar och ordinarie i Everton fram till 1997 när han blev utlånad till Southend United. Året efter gick han till Stoke City på en fri transfer.
Innan dess hade han alltså hunnit med att rädda Everton till en FA-Cup-titel 1995. Samma år fick han även en minnesmatch till sin är när Everton tog emot Celtic hemma.
Efter tiden i Everton gick det inte särskilt bra och han bytte klubb så gott som varje år tills han lade skorna på hyllan 2001. Han försökte sig också på en tränarkarriär i Dover och Hasting utan framgång efter 2001.

Förutom klubblagsspelet hann Southall även med att bli Wales meste landslagsman med 92 matcher mellan 1982 och 1997.

Southalls stabilitet på planen står i kontrast till hans privatliv. Efter flera affärer lämnade han sin fru och familj. 2007 gick han till domstol för att få tillbaka medaljer och troféer som han tidigare givit till sin tonårsdotter. Han vann målet och lämnade dottern med rättegångskostnader på 6000 pund. Ett tråkigt delslut för en så lysande målvaktsstjärna.

/Per

Se höjdpunkterna från när Everton vann
FA-Cupen 1995 här på Fotbollsskribenterna!

Fotboll men ändå inte..

2009-01-26T07:41:00.002+01:00

Januari månad och det innebär för fotbollsklubbarna i Torsås kommun att det återigen är dags att göra upp om titeln som bästa lag i inomhusfotboll. Det scenario jag såg framför mig var: en fotboll, fem utespelare inklusive målvakt på var sin planhalva i utgångsposition, några oroliga tränare som helst hade velat slippa skiten på grund av skaderisken, en förvirrad Julle som domare samt ett gäng halvgalna lagledare där minst en blir utvisad. Ja, ungefär så är det väl som det brukar se ut. Men icke denna gång! Vart var Julle, hade han förhinder eller lagt pipan på hyllan? Inte heller blev någon lagledare utvisad, märkligt…någonting har hänt eller?

Inomhusfotboll kontra utomhusfotboll. Två mycket olika strukturer av hur fotboll kan utövas. Grundtanken att bollen ska in mellan två stolpar och en ribba hos motståndaren kvarstår dock, annars är inte mycket likt. Inomhusfotboll kan vara förbannat trevligt att se på samtidigt som det kan vara förbannat tråkigt. I helgen var det mest tråkigt och det berodde inte på att BAIF slutade fyra. I ärlighetens namn var fotbollen i årets mästerskap ganska dålig.

Jaha, tänker ni som var där och tyckte det var jätteskoj och inte alls håller med mig. Kamp, svett, motlägg, tacklingar, mindre slagsmål och en massa mål, vad begär du David egentligen? Vad jag begär är att slippa se traditionellt utomhusspel applicerat på en inomhusplan.

När det gäller inomhusfotboll som ska utövas på en handbollsplan kan vi alla vara överens om att ytorna är avsevärt mindre jämfört med en utomhusplan. Jag tycker då att kämpa, springa, långboll inte är det mest lämpade spelsättet, utan tror att ett mer vägvinnande spelsätt vore ett tekniskt kortpassningsspel med stor rörelse. När jag då satt och kollade på matcherna i helgen blev det så påtagligt att bristen på teknik var frånvarande (undantag finns dock). Varför är det så? Jag vill bestämt hävda att detta inte är något unikt för fotbollsspelare i Torsås kommun, utan något som är karakteristisk för hela landet. Jag tycker därför det är berättigat att ställa frågan varför svenska fotbollsspelare ligger ljusår ifrån t.ex. spanska fotbollsspelare teknikmässigt.

När svenska lag ska spela kval till europeiska cuper är det nästan samma visa varje år. De klarar det inte, de förlorar. Ett exempel: Elfsborg mötte Valencia för något år sedan. Jag tror inte Valencias spelare hade bättre grundkondition än Boråsarna eller i genomsnitt sprang fortare. Skillnaden var enligt mig tekniken. Att kunna ta emot en svår passning, behandla den för att sedan leverera bollen vidare till en lagkamrat som inte fumlar bort den till inkast är en fördel i fotboll. Jag tror inte spanjorer har några speciella gener som medför att de föds med briljant teknik, utan det är något som de tränar upp redan som knattar. När de sedan börjar träna fokuseras det mer på teknik än på konditionsträning och styrka som är mycket enklare att träna upp än teknik. Detta borde vi i Sverige ta fasta på. Varför inte ta bort ett styrka/konditionspass under vinterträningen och nöta teknik istället. Eller vänta med att börja spela elvamanna tills spelarna är lite äldre. Jag tror det skulle vara bra att senarelägga elvamannaspel med två år. För tillfället är det lite komiskt att se när barnen precis börjat spela elvamanna. Planen är gigantisk och de små liven springer livet ur sig för att komma från ena kortsidan till den andra. Vad blir det för slags fotboll, vad tjänas på det? Ja, för teknikövningar är kanske inte det första en tränare tänker på då eller?

Kan det vara så enkelt att det är de brittiska influenserna som kom in under 70-talet både medvetet och omedvetet satte sin prägel på svensk fotboll? Jag tror faktiskt det kan ligga lite sanning i det. En annan fråga som dyker upp är hurdan fotboll vi egentligen vill spela i Sverige?

Jag kommer med all säkerhet återkomma till detta intressanta ämne längre fram under året. Slutligen så får ni gärna kommentera om jag är helt ute och cyklar eller om ni anser att det finns en poäng i det jag skriver.

Stort grattis till Gullabo/Gullaboås som vann i år. Ni är värdiga mästare. Henke Bertilsson som bästa målskytt kändes inte heller oväntat. Inte helt enkelt att ta bollen från den killen när han sträcker ut armen.

//David

Fotbollsskribenterna utökar truppen

2009-01-24T16:20:00.002+01:00

"På lördagskvällen blev det klart, Johan Larsson Wallin skriver på för Fotbollsskribenterna".

Ja, så hade det kunnat låta om jag hade varit känd fotbollsspelare. Det är jag inte. Mina meriter som fotbollsspelare går tillbaka drygt 20 år, till Svalövs BK. För övrigt den klubb där Andreas Jakobsson (HIF, Bröndby, Hansa Rostock) är spelande tränare och den klubb som har fostrat den ratade MFF-mittfältaren Daniel Sliper. Min insats i Svalövs BK sträckte sig till några träningar och sen fick det vara nog. När jag var 8 år så lade jag helt enkelt skorna på hyllan.

Jag blev kär i fotbollen under mitt första besök på Malmö Stadion. MFF mötte GAIS och vann med 2-0. Jonas Thern gjorde första målet på en snabbt slagen frispark och Martin Dahlin fastställde slutresultatet. Det som dock satte djupast intryck på mig var den stora gröna planen och den MFF-keps jag fick av min pappa.

Kärlekshistorian med fotbollen har fortsatt genom åren och har nu utvecklats till ett regelrätt äktenskap. Fotbollen förväntar sig att jag ska fortsätta köpa årskort och se el classico. Jag å andra sidan förväntar mig klacksparkar och att fotbollen tar fram nya Zlatans. Det är en bra relation. Trygg på något sätt.

Malmö FF är mitt lag. Ingen särskild anledning, utan det var det lag som fanns tillgängligt för mig. MFF har alltid funnits i mitt medvetande, men från sejouren i superettan och framåt har jag följt laget slaviskt. Det har blivit en del av min vardag.

Här på Fotbollsskribenterna kommer jag att fokusera på allsvenskan. Jag kommer att försöka ge objektiva tankar och funderingar på ett subjektivt himmelsblått sätt. Jag är stolt och glad över att få chansen här på Fotbollsskribenterna.

Johan

Årets tyska lag - Redan nu

2009-01-22T01:53:00.007+01:00

Tysklands svar på Max Lundgrens fiktiva klubb Åshöjdens BK heter 1899 Hoffenheim.
Året är 2000, Hoffenheim ligger i dåvarande division 5, Verbandsliga (numera division 6). 8 år senare är man höstsegrare i högstaligan Bundesliga. Det är vad jag kallar en makalös prestation.

Den moderna fotbollsklubben Hoffenheim bildades 1945 när två mindre föreningar gick samman. Tyskland hade förlorat kriget och i Hoffenheim ville folket glömma och gå vidare. Föreningslivet växte sig starkt och kärleken till fotbollen frodades.
Runt 1990 kom en av klubbens söner, Dietmar Hopp, tillbaka till staden. Inte för att spela fotboll denna gången utan för att ta över klubbens finanser. Hopp var vid det laget en av världens rikaste män (tidningen Forbes placerar honom på topp-700) som tjänat sina pengar mjukvara till datorer.
Detta var det första och det viktigaste steget på Hoffenheims väg mot Bundesliga. Hoffenheim hade i sanning fått hopp.

Till sitt 100-årsjubileum 1999, vad som skulle bli sista säsongen i division 5, byggde klubben en ny arena, Dietmar-Hopp-Stadion med plats för 5000 personer. Det är tydligt att man inte var medveten om sin kapacitet i det långa loppet. (Under sin Bundesligaperiod spelar Hoffenheim nu på Carl-Benz-Stadion i Mannheim men man håller på att bygga en ny toppmodern arena, Rhein-Neckar-Arena, som ska rymma runt 30 000 personer.)
Därefter fortsatte framgångarna och tabellklättringarna fram till mitten av 2000-talet.
2006 hade man legat i dåvarande division 3, Regionalliga, i 4 säsonger och ledningen började känna sig otålig. Man bestämde sig för att värva spelare med mångårig erfarenhet från Bundesliga och att anställa "mirakeltränaren" Ralf Rangick som året innan hade lett Schalke 04 fram till ligacuppokalen.
Efter den satsningen gick allt som på räls. De två efterföljande säsongerna innebar direkta uppflyttningar efter två andraplaceringar i respektive serie. Och så blev man alltså "Herbstmeister" sin första säsong i Bundesliga.

Bundesliga-framgången är mycket tack vare en spelare, 25-årige stjärnskottet Vedad Ibisevic som leder skytteligan med 18 mål på 17 matcher, 6 mål före tvåan Patrick Helmes från Bayer Leverkusen. Dock vred Ibisevic sitt knä så svårt under en träningsmatch mot Hamburger SV under juluppehållet att han blir borta i sex månader. Utan en toppspelare framåt blir det svårt för Hoffenheim att försvara förstaplatsen under vårsäsongen från ett frustande Bayern München som ligger tvåa på samma poäng och ett koppel andra klubbar som bara ligger några få poäng ifrån.
Spekulationerna om möjliga ersättare för Ibisevic har dock redan satt igång. Hanke, Gekas och Pantelic är några namn som nämnts.

Vad som är extra roligt för oss svenskar är att 26-årige Per Nilsson med 5 landskamper spelar en framträdande roll i Hoffenheims försvarslinje.

/Per

Recension av Tomas Petersons bok: Leken som blev allvar. Halmstads Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad

2009-01-18T22:38:00.003+01:00

Tomas Peterson är professor i idrottsvetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning och har skrivit flertalet böcker och artiklar kring fotboll. Efter att ha läst en av hans böcker vill jag härmed ge en recension över hans slutsatser kring hur Halmstads Bollklubb tog SM-Guld 1976.

Petersons förklaring till det hela innefattar tre olika faktorer. De tre faktorer som möjliggjorde seriesegern 1976 var HBK:s organisatoriska och ekonomiska utveckling samt tränaren Roy Hodgsons fotbollsfilosofi. Jag kommer att berätta hur Peterson kom fram till detta genom att redogöra dessa tre faktorer.

Organisationen

1967 avskaffades amatörreglerna i Sverige och vid samma tidpunkt genomförde HBK en organisationsförändring. Denna förändring (trestegsraketen) innebar att klubben minskade styrelsen från 9 till 3 ledamöter samt delade upp verksamheten i tre sektioner: senior, ungdom och medlem. Sektionerna skulle arbeta var för sig efter en fastställd arbetsplan. Om problem uppstod skulle dessa lösas av huvudstyrelsen som sedan hade att publicera besluten i klubbtidningen. Medlemssektionen fick en betydande roll då den skulle skapa ekonomiska förutsättningar för att kontraktera spelarna. Inom medlemssektionen bildades en marknadsgrupp med personer från det privata näringslivet som med sin kunskap och kontakter skulle stödja sektionen. Anledningen till förändringen berodde på flera saker. Klubben hade inte lyckats vinna division 3 under två säsonger, en föråldrad organisationsstruktur samt en ansträngd ekonomi. Med denna bakgrund var det inte svårt att via två möten övertyga om ett radikalt nytänkande och en stor satsning mot att nå högsta serien. Vid samma tidpunkt som omorganisationen gjordes infördes också flera förändringar för fotbollen. Enligt ett beslut i riksdagen skulle stat och kommun få ett större ansvar för idrotten. Detta kunde innebära ekonomiska tillskott och personell förstärkning för en klubb som till exempel anställa utbildade ledare. Ett resultat av slopandet av amatörreglerna var att hela fotbollsverksamheten blev professionaliserad. Kärnan av detta blev att oavlönat fritidsarbete successivt byttes ut mot lönearbete som utfördes av personer med relevant utbildning för ändamålet. Här bryts också synen på styrelsesammansättningen på sätt och vis. Tidigare då folkrörelseförankringen påverkade fotbollen valdes gamla spelare, ledare och medlemmar in i klubben för administrativa uppgifter. Sakta men säkert ändrades detta då klubben började formas till det medelstora företag som det är idag och där styrelsen till största del består av personer från det privata näringslivet. Alltså redan 1967 lades grunden för dagens HBK.

Ekonomin

HBK:s ekonomiska utveckling som tog fart 1965 berodde främst på att fotbollen som sport öppnades mot marknaden. Folkrörelseorganisationen ställdes nu mot staten och marknaden. Dock skedde utvecklingen successivt och det gällde att finna vägar till att finansiera kostnader som hängde ihop med spelarna. Samtidigt som omorganisationen ägde rum skapades en ny klubbverksamhet, där spelare och tränare ersattes ekonomiskt för utfört arbete, om än i mindre skala. Långsamt skapades en kommersiell spelarmarknad, vars kostnader för fotbollens integrering i samhället växta markant. Den ekonomiska utvecklingen medförde en framgångsrik expansion baserad på en köpstrategi utifrån klubbens kapital. Då HBK slutligen började klättra i seriesystemen kom kraven på bättre spelare, något som klubben hade svårt att få fram. Den ekonomiska utvecklingen tillsammans med omorganisationen förberedde en miljö för den sista faktorn som skulle leda fram till segern 1976, nämligen Roy Hodgsons fotbollsfilosofi.

Roy Hodgsons fotbollsfilosofi

Den sista faktorn var tillsättandet av Hodgson som tränare inför säsongen 1976. En ung tränare från England med nya friska idéer där det kollektiva spelsättet lyftes fram ännu mer än vad det tidigare hade gjorts i Sverige (bortsett ifrån Bob Houghton). Hodgson ansåg att spelet skulle till största del befinna sig på motståndarnas planhalva, där hela laget tillsammans skulle sätta press på bollhållaren. För att samtidigt krympa ytorna för motståndarna krävdes att hela laget tillsammans omgrupperade sig efter den aktuella situationen. Försvararna som många gånger var långt ifrån bollen hade även de att tänka på sitt positionförflyttningsspel på egen planhalva som hängde ihop med hela spelsättet. I försvarsspelet tillämpade Hodgson en rak backlinje som utövade zonmarkering. Försvarspelarna fick lära sig att flytta upp allt eftersom beroende på var bollen befann sig och för att sedan utnyttja offsideregeln vid omställning till försvar. Skillnaden mellan HBK:s spelsätt nu och de övriga lagen, MFF undantaget, var att det var effektivare, rationellare samt förutsebart. Spelsättet var enhetligt och mycket välorganiserat och det tog till vara på misstagen hos motståndarnas mindre organiserade spel. För att pränta in detta nya spelsätt i HBK organisationen fick spelarna ett ultimatum av Hodgson, ”allt eller inget”. Sedan skulle Hodgson ha tolkningsföreträde vilket innebar att han hade den kompletta kunskapen, pedagogiken samt totala auktoriteten. Pedagogiken som han tillämpade var en blandning av en slags demokrati med diktatoriska inslag. Vad det avsåg uppläggning och organisering gällde Hodgsons ord, men han var samtidigt solidarisk, empatisk och favoriserade aldrig någon. Uppbyggandet av det nya spelsättet präglades av lika mycket teori som praktik. Ofta avbröt han mitt i träningen för att korrigera så att det blev precis efter hans spelidé. En annat nytt tillvägagångssätt var att Hodgson arbetade med varje del (försvar, mittfält och kedja) individuellt, för att sedan bygga upp helheten igen, med början bakifrån. Hodgsons ansåg också för övrigt att individen var underordnad kollektivet, samtidigt som individen bäst utvecklades inom kollektivets ramar. Kortfattat så spelade man för lagets bästa. Med Hodgson tillträdande kom även HBK:s utveckling i professionell riktning att ta steg framåt. Han uttryckte önskemål om läkare på match, bättre material, dagträning, bättre planer, högre krav på materialarbetaren samt friskvård.

Hodgsons nytänkande, som skiljde sig markant ifrån den rådande fotbollssyn som fanns i Sverige vid den här tidpunkten (Houghton undantaget), tillsammans med utvecklingen avseende HBK:s organisation och ekonomi, möjliggjorde de förutsättningar som spelarna behövde för att kunna bli svenska mästare 1976.

//David

You'll never walk alone

2009-01-14T20:52:00.006+01:00

Det finns derbyn och det finns derbyn. Det har, kan jag tycka, gått lite inflation i våra svenska derbyn men i England lever de i allra högsta grad.
På måndag är det dags för ett av de mer intressanta, nämligen Merseysidederbyt mellan Liverpool och Everton.

Rivaliteten mellan dessa klubbarna går tillbaka till början av 1890-talet när Everton fortfarande spelade på Anfield men blev tvungna att flytta på grund av för hög hyra och då Anfields ägare startade ett eget lag, Liverpool FC. Att Everton bara flyttade cirka 700 meter från Anfield till Goodison Park har väl inte heller direkt gjort relationen bättre mellan de två lagen.
Merseysidederbyt har fått sitt namn från floden Mersey som rinner genom Liverpool men kallas även för The Friendly Derby på grund av klubbarnas närhet till varandra, att det är väldigt sällsynt med hulliganbråk mellan klubbarnas supporters, vilket kanske beror på att man kan hitta många bröder, söner och fäder på olika sidor, och det unika faktumet att lagens fans står blandade på läktarna under matcherna.

Genom tiderna har dock känslorna mellan de två klubbarnas supportrar båda haft toppar och dalar. Värst var det kanske 1985 efter katastrofen på Heyselstadion innan Europacup-finalen mellan Liverpool och Juventus där 39 personer ur publiken dog och Liverpool-hulliganer fick skulden. En katastrof som påverkade hela den engelska fotbollen med avstängningar från europeiskt cupspel för totalt 17 lag, där Everton drabbades hårdast efter Liverpool själva.
Men som sagt finns det toppar också. Efter den tragiska Hillsborough-katastrofen 1989 innan FA-cup-semin mellan Sheffield Wednesday och Liverpool där 96 Liverpool-fans krossades till döds slöt Everton-fansen upp och deltog i sorgen. Man ställde även upp på en gemensam bojkott av tabloiden The Sun som efter katastrofen berättade helt osanna nyheter om hur Liverpool-fansen bland annat urinerade på polisen och länsade de dödas fickor.

Statistiskt sett är Liverpool den av de två klubbarna som lyckats bäst med sina 18 ligasegrar mot Evertons 9. Liverpool leder även derbystatistiken på totalt 205 matcher av vilka Liverpool vunnit 79 och Everton 64 med en målskillnad på 280/240 till Liverpool. Dock tillhörde 40-talet Everton där man gick obesegrade genom 14 raka derbymatcher med matchen den 18 september, 1948, som höjdpunkt då hela 78 299 personer slöt upp på Goodison Park.

Men hur kommer det gå denna gången då? Liverpool går in som serieledare med en osäker form medan Everton kommer som den hungrige utmanaren med tre raka vinster i ryggen. Häng med på måndag så får du se.

/Per

Min syn på den brasilianska fotbollen och dess framtid

2009-01-11T20:56:00.005+01:00

När jag tänker på brasiliansk fotboll får jag estetiskt tilltalande bilder på individuellt skickliga spelare som kan göra vad som helst med en fotboll. Spelare som genom att improvisera i vissa utsatta lägen under en match, kan ta sig ur och lösa svåra situationer där ingen annan tror att det är möjligt. Bara därför att de besitter en unik skicklighet, bollkänsla samt spontan finurlighet. Skönheten i utförande och den spontana glädjen som en fotbollsspelare presterar anser jag är karaktäristiska kännetecken för "brassefotboll". Jag anser också att musiken, den positiva läktarkulturen och passionen till fotboll är utmärkande drag. Vad som bör påpekas är att dessa kännetecken inte alls hörde ihop med fotbollen i Brasilien från allra första början. I slutet av 1800-talet introducerade engelsmännen fotbollen i landet, då de nästan helt hade tagit över handeln med Brasilien ifrån portugiserna. Under denna tid var det endast den rika vita överklassen som tilläts vara med och den fotboll som spelades var så långt ifrån benämningen sambafotboll man kan komma. Lyckligtvis kom det engelska inflytandet i fotbollen att försvinna mer och mer under det tidiga 1900-talet. Helt plötsligt blev det ute att spela brittiskt och istället premierades det brasilianska spelet med dribblingar. Här kom även vad som i dagens fotboll benämns klackspark att uppfinnas av Charles Miller, men då hette det att man gjorde en ”Charles”. Karnevalsstämningen började även under denna tid att sprida sig under matcherna och publiken jublade ikapp för att skapa en positiv läktarkultur under derbyn.

Samban som är ett starkt kännetecken för den brasilianska fotbollspubliken på och omkring matcharenor. Under 1930-talet introducerades den av klubben Flamengo i syfte för att skapa stämning på läktarna och stötta laget. Den person som sedan på allvar tog samban ifrån läktaren ned till planen var Leonidas da Silva. Han ändrade fotbollsstilen i Brasilien, då han struntade i den fyrkantiga brittiska spelstilen. Istället började han bjuda på skönspel med klacksparkar och bicicleta, kort och gott äkta ”brassespel”. Vad det gäller ”cykelsparken” eller bicicleta som ursprungsnamnet lyder, myntades det av den brasilianske radiokommentatorn Gagliano Neto eftersom sparken ofta användes av Leonidas da Silva.

Sorgligt nog har den vackra fotbollen under de 30 senaste åren fått stå tillbaka för den kraftfullare stilen som finns i Europa. På så vis har alla dessa kännetecken för den brasilianska fotbollen allt mer tonats ned, men även att de fortfarande finns kvar så är det inte samma sak som när Pelé spelade. ”Brassefotbollen” har helt enkelt fått anpassa sig till dagens taktiska och organiserade fotboll, där de ursprungliga kännetecknen för brasiliansk fotboll inte alltid finns med, men som aldrig kommer att glömmas bort helt och hållet.

Vad jag anser om den brasilianska fotbollens framtid så tror jag att den kommer vara fortsättningsvis stark på landslagsnivå. På nationell nivå tror jag att den kommer bli svagare i flera avseenden. Brasiliansk fotboll har sedan länge varit utsatt för korruption, vilket endast är en återspegling av det brasilianska samhället. Då fotbollen är en miljardindustri i Brasilien lockar den till sig allt fler aktörer som vill ha en del av den. Makten i de nationella klubbarna innehavs ofta av rika politiker som med sina ekonomiska resurser kan vinna valkampanjer till ordförandeposten. Dessa ordföranden, även för CBF som är det Brasilianska Fotbollsförbundet, har genom åren frekvent missbrukat sin position för egen ekonomisk vinning. Pengar ämnade för klubbverksamheten och dess ungdomar har helt enkelt aldrig nått fram, utan istället stoppats i egen ficka av högt uppsatta personer ute i klubbarna samt CBF. En positiv ansträngning skedde våren 2001, då en ny lag trädde ikraft, vilket innebar att Brasiliens proffsklubbar förvandlades till företag. Syfte var att försvåra för ekonomisk brottslighet, men spelarna skulle nu också jämställas som vanliga arbetstagare på arbetsmarknaden. Dock ser det inte ljust ut och jag anser att det största problemet är de stora summor som finns i den brasilianska fotbollen. Tjocka sedelbuntar underlättar definitivt inte att få kontroll över korruptionen, därför att så många personer vill ha kontroll över detta kapital och gör vad som helst för att nå dit. I åtanke finns även samhällets utveckling i landet, där de ökande samhällsklyftorna blir allt mer djupare. Detta har heller ingen positiv inverkan på den nationella fotbollen. Pengar från externa aktörer och ersättningar vid försäljningar av inhemska spelare till Europa når inte dit de ska, utan hamnar i någons ficka på vägen till klubbkassan. Istället för att utbilda ungdomstränare, rusta upp träningsanläggningar samt stödja ungdomsverksamhet går istället dessa pengar till någon förmögen persons privata intressen. Det här stödjer inte den nationella fotbollens utveckling, men förhoppningsvis kommer någon att sätta ned foten och förändra det hela.

Om jag haft en pessimistisk syn på den nationella fotbollen så tror jag att på landslagsnivå kommer Brasilien stå sig väldigt starkt. Med tanke på hur många ungdomar som spelar fotboll i Brasilien behöver landslaget inte bekymra sig för att leta efter duktiga spelare. Det kommer hela tiden fram nya stjärnor som köps upp av europiska klubbar, där de skolas taktiskt och blir kompletta fotbollsspelare. De blir vana vid den moderna fotbollen och får hela tiden möta eliten inom europeisk fotboll. På så vis tar de sedan med sig denna kunskap när det spelar i VM-sammanhang där det spelas en mer europeisk fotboll. Därför anser jag att framtiden för Brasilien på landslagsnivå kommer att se mycket ljus ut.

//David

Fotboll är också poesi

2009-01-08T00:15:00.002+01:00

Varför älskar jag fotboll? Varför inte? Detta de gröna ängarnas schack. Vuxna män, och kvinnor, som gör saker tillsammans. Ett fysiskt strategispel som är lika vackert i teorin som i praktiken.
En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk sägs det men när spelet fungerar som bäst svetsas elva individer samman och rör sig som en.
Understöd, vägpass och djupledsbollar.

Allt handlar inte om mål, även om det är vad spelet slutligen går ut på. För den öppne åskådaren kan en mållös match vara en lika stor fröjd som en 5-3-dito. Det handlar om laget. Att alla knyter näven och drar åt samma håll.
Zidane, Beckham och Ballack.

En välkomponerad backlinje är en mäktig syn. En vältimad glidtackling är skönhet. Slit på innermittfältet är skimrande. En åttiometerslöpning utan boll är livsviktig. En sträckt vrist i bortre krysset är räddningen.
Hysén, Mild och Zlatan.

Men det finns något som är ännu bättre, något som börjar så mycket tidigare. De första träningarna för ett litet barn är den renaste formen av fotboll. När lagar, regler och teorier inte har så stor betydelse utan när livsglädjen och viljan att sparka till den lilla bollen före alla andra på plan åt vilket håll det nu må vara är den största drivkraften.

Fotboll är konst och inget annat, spelarna konstnärer i vilken ålder de än är. Med benen och fötterna drar de likt målarens penseldrag över den gröna ytan och skapar samma upprymdhet i våra bröst som den store poeten. I alla fall till det att någon drar en straff stenhårt utanför i ett avgörande läge. Ungefär där tar reptilhjärnan över och diverse olämpligheter smiter ut ur munnen. Men detta är bara en annan sida av fotbollens storhet. Genialitet är broder med galenskap säger de som vet.
Gascoigne, Töfting och Jones.

Jag kan ibland tycka att man borde K-märka fotbollen. Inte bara för att den är så vacker utan också för att skydda den yttre hot, som till exempel den ökade kommersialismen. Men det är ett helt annat inlägg.

Ett annat bevis på att fotboll är konst är Bengt Cidden Anderssons fotbollspoesi. Jag vill att ni läser hans dikt Grenoli från diktsamlingen Hela bollen skall ligga still (1991) och minns tillbaka till den tiden när ni mest bara jagade boll, mest bara för att ni kunde.

När jag var åtta år
värvades jag till Milan.
Övergångssumman
en loranga och ett stort toy.
Första matchen
100 000 åskådare.
Liedholm hämtade bollen
i vårt försvar
fick en drömpassning
tittade upp
Gunnar Gren fri
stack i luckan
fick tillbaka bollen.
Jag sprang,
med kraft forcerades
innerbackarna,
ett 40 meters skott
i bortre burgaveln.
Målvakten chanslös
100 000 skrek ut sin lycka.
Jag sprang
mot mittcirkeln
Liedholm kom
och klappade om mig.
När Roma slog avsparken
skrek morsan att det var mat.

/Per

Intervju

2009-01-05T08:23:00.006+01:00

Fotbollsskribenterna vill börja med att säga ett stort grattis till SM-guldvinnaren Petter Wastå! Efter en imponerande säsong stod alltså Kalmar FF som slutliga segrare i Allsvenskan 2008. Torsåssonen Petter Wastå är sedan flera säsonger tillbaka Nanne Bergstrands förstaval mellan stolparna och vi är stolta över att kunna leverera en intervju med guldmedaljören.

Hej Petter och grattis till guldet!
Cupguld 2007 och SM-guld 2008 det är ett fint facit som ger mersmak inför nästa säsong. Vad har du för förväntningar i år för laget samt personlig målsättning?

Svar: Vi vet ännu inte vad vi får för nyförvärv och hur de redan nya spelarna kommer att passa in. Det vi vet är Ceasar försvann i somras, Viktor, Ingelsten och Bagarn försvinner nu inför säsongen och det är inte lätt att ersätta de spelarna. Vi vet dock att vi är bra som lag och vi har tidigare visat att vi kan klara av spelarförsäljningar.

Vem i KFF tror du får sitt genombrott i år?

Svar: Rasmus Elm.

Har du några råd att ge talangfulla målvakter avseende träningsupplägg?

Svar: Att alltid träna som om det vore match. Även när det gäller övningar med flera moment innan det blir ett avslut så ska man alltid ha rätt position i målet, så att det "sitter i ryggmärgen".

Vilket är ditt största minne från åren i Torsås GOIF?

Svar: Min debut i A-laget 1991, då vi mötte Blomstermåla och förlorade med 1-4 (tror jag!?) och i tidningen efteråt så stod det att "matchens hjälte återfanns i blott 15-årige Peter Waspå, som debuterade".

Du har gjort en klassresa inom föreningslivet genom åren som aktiv. Finns det något som du kan sakna från Torsåstiden?

Svar: Fotbollen under min uppväxt i Torsås var ett mer socialt och kompisrelaterat fritidintresse, medan det nu är mitt jobb och därför går inte detta att jämföra, men visst kan jag sakna tiden och kompisarna i Torsås. Nu är man mera granskad och påpassad av folk som har koll på vad man gör hela tiden, vilket kan vara lite jobbigt ibland. Ibland tvingas man att välja bort trevliga saker som man vet att det skulle komma att snackas om efteråt.

Hur ser du på fotbollens utveckling de senaste tio åren sett ur ett målvaktsperspektiv?

Svar: Jag vet inte om själva spelet som målvakt har blivit annorlunda, förutom att det görs fler mål på fasta situationer, men framförallt snabba omställningar, och då måste du som målvakt bli bättre på att sätta igång spelet snabbt och därmed skapa lägen för snabba omställningar. Sen har bollarna utvecklats mot att bli snabbare och svårare att hantera för målvakterna, vilket i grunden handlar om att det ska bli fler mål och attraktivare fotboll.

Vi som står bakom fotbollsbloggen är hängivna beundrare av er första La Mangafilm som sändes sent en söndagskväll på TV4. Ni fick obefogad kritik enligt oss av vissa personer, vi vill därför passa på att ge en stor eloge för en befriande dokumentär. Förra året övergav ni dock detta vinnande koncept och istället släppte Rydström en film i egen regi: Henke och Tobbe - en film om manlig vänskap. Kan du lova en förbättring i år alternativt släppa en directors cut av den första filmen?

Svar: Råmaterialet innehåller 3h och 45 min film, som TV4 har till förfogande. Av detta har det klippts ihop olika sekvenser, som tillsammans kanske är på max 10 min. Att göra en Directors cut, som skulle vara bättre, blir nog svårt att göra. Det var samma resonemang inför förra året, då vi återigen blev tillfrågade om att göra en ny film. Det går inte att göra något som skulle kunna slå den tidigare filmen. Det hade bara blivit pinsamt. Det enda som kunde varit roligt hade varit att göra en parodi på den första filmen, där allting hade varit exemplariskt, men det hade krävt lite för mycket engagemang...

Vissa inom FF åker på semester till Mauritius, vissa till Gran Canaria… Vad är din kommentar till det?

Svar: De som åkte till Gran Canaria åkte med sina barn, där det fanns bra upplevelser för barnen. Jag åkte till Mauritius tillsammans med flickvän för att koppla av, njuta av garanterat varmt väder, bad och lugn och ro.

Slutligen, du har ett förflutet som innebandyspelare i Flyers. Ser du en möjlighet att göra en ”Henke”?

Svar: Man ska väl aldrig säga aldrig. Det är större chans att jag gör comeback i Flyers än i Torsås GoIF.

Fotbollsskribenterna tackar därmed Petter för hans medverkan och önskar lycka till inför den kommande säsongen.

Jag återkommer nästa måndag och glöm inte att titta in nu på torsdag när Per levererar nästa inlägg.

//David