fredag 22 maj 2009
måndag 18 maj 2009
Intervju med Expressens Johan Orrenius
Fotbollsskribenterna är stolta över att kunna hälsa Expressens krönikör, Johan Orrenius, välkommen till sidan!
Hallå Johan och välkommen till Fotbollsskribenterna. Hur är läget?
Det är på topp. Motala AIF går som tåget i söderettan och jag har en ledig helg framför mig. Två helt nya erfarenheter för mig.
Hur hamnade du på Expressen och vad gjorde du innan dess?
Jag började jobba på Östgöta Correspondenten när jag gick på gymnasiet. Hoppade in på helger och lov. Jag var både nyhets- och sportreporter. På den tiden hade jag inget körkort, så varje helg cyklade jag runt mellan Motalas division 4-lag och bevakade matcher. Jag var rätt nervös. Att intervjua Zlatan är ingenting jämfört med att som 17-åring försöka komma en snustuggande karlakarl till tränare in på livet.
Sedan läste jag ett år på Skurups folkhögslola. Gjorde praktik på DN där jag sedan fick sommarjobb och vik. Tydligen fastnade Mats Olsson för mina texter där och övertalade Expressen att värva mig. Så i april 2006 började jag jobba där, och sen dess har jag blivit kvar.
Varför blev det just fotbollsjournalistik för din del?
Förutom att jag älskar spelet så är fotbollen en fantastisk plattform att använda för att berätta historier. Den spelas överallt och rymmer så mycket. Vill man till exempel berätta något om tillståndet i ett annat land är fotbollen en bra väg in. Sedan har jag ju alltid varit mer intresserad av berättande texter än rena nyheter. Jag har aldrig varit en särskilt bra nyhetsjägare.
Har du varit aktiv fotbollsspelare i yngre år?
Jag var framför allt tennisspelare. Gick på tennisgymnasiet och var hyfsat lovande. Fotbollen slutade jag med som 15-åring eftersom tennisen tog för mycket tid. När jag sen la racketen på hyllan började jag spela igen. I Motalaklubben Zeros som på den tiden pendlade mellan trean och fyran. Men jag var aldrig särskilt bra. Jag var varken snabb eller stark utan levde på en vettig spelförståelse. Och jag slarvade i hemjobbet. En kompis tyckte att jag påminde om Ravanelli. Det var en fin komplimang.
Följer du några speciella fotbollssajter/bloggar kontinuerligt?
Nej, det kan jag inte säga. Ibland tar jag svep och scannar av några bloggar. Jag läser faktiskt hellre musikbloggar. Av fotbollsbloggarna gillar jag The Guardians blogg bäst, samt den svenska Tre Hörnor Straff.
Hur ser du på Allsvenskan så här långt?
Försiktigt positivt. Det är slående hur mycket bättre spelet blir när planerna är bra. Men samtidigt är det svagt av lagen att inte kunna anpassa sig bättre. Ta Elfsborgs match borta mot BP. Visst, Grimsta är en potatisåker – men ett bra lag borde kunna ändra sitt spel i en sån match och vinna på ett annat sätt.
Det är roligt att följa Blåvitts ungdomar, men jag tror att de är lite för ojämna för att ta guldet. När Elfsborg och Helsingborg spelar bra tycker jag att de håller högst klass.
Vilka lag kommer att ligga i toppen respektive botten när vi summerar årets säsong.
Elfsborg och HIF tror jag som sagt på. Jag verkar däremot ha varit fel ute när jag före säsongen trodde att Öis skulle hålla sig kvar. Som läget är nu har jag svårt att tro på det scenariot. Sen tror jag faktiskt inte så mycket på Trelleborg som alla andra verkar göra i år. Rasmus Bengtsson lär försvinna i sommar, och då blir det jobbigt för Prahl att fylla den luckan.
Vilka lag i årets Allsvenska har imponerat mest och minst på dig?
Även om Elfsborg har spelat en hygglig fotboll är jag inte så imponerad av dem som lag, med den truppen borde de ligga i toppen. Jag gillar lag som Örebro och Halmstad som vågade vara konsekventa trots en svajig start.
Minst imponerad är jag av Djurgården. Spelarna verkar vara rädda varje gång de kliver ut på planen och jag tycker inte att det är ett material som klarar av 4-3-3. Johan Oremo gör sig till exempel inte alls som central anfallare. Man saknar hans djupledsspel väldigt mycket.
Vilken spelare i Allsvenskan har imponerat mest på dig så här långt?
Daniel Mobaeck, Kristoffer Nordfeldt, Viktor Noring, Omar Jawo, Labbe Harbuzi, Rasmus Jönsson, Tobias Hysén, Iván Óbolo och Tobias Carlsson.
Vad tror du om Sveriges chanser för att kvalificera sig till VM i Sydafrika?
Goda. Vinst hemma mot Danmark, kryss i bortareturen och sen två segrar mot Malta. Då ser det riktigt bra ut. Jag tror att spelarna känner en trygghet i att de klarat det så många gånger förut. Men blir det kvalspel skulle jag bli orolig. Sverige är inte särskilt bra i knock out-matcher.
Om du var förbundskapten för landslaget, vilken startelva (vi förutsätter att alla spelare är friska och du kan välja andra än de spelare som är aktuella enligt Lagerbäck) skulle du ställa ut på planen mot Danmark och vilket spelsystem skulle du välja?
4-4-2 och följande elva: Isaksson – Safari, Majstorovic, Mellberg, Micke Nilsson – Holmén, Källström, Anders Svensson, Rasmus Elm –~Zlatan, Henrik Larsson
Zlatan ryktas vara på väg ifrån Inter. Vilket lag tror du han skulle passa bäst i?
Om Barcelona gör sig av med Eto’o kan han få en trevlig plats i mitten. Men då måste han också ändra sitt spel lite. Som spets i Barcas system kan du inte vandra omkring på planen hur som helst. Du måste vara på hugget centralt hela tiden. Jag tror egentligen att han skulle passa bättre i Real Madrid, som en av två forwards. Men jag skulle faktiskt gärna se att han stannar i Inter. Jag köper inte snacket om att Inter inte kan vinna Champions League. Behåller Moratti Zlatan och gör två bra värvningar till så finns alla chanser.
När vi är inne på Zlatan, du gjorde en väldigt öppen och avslappnad intervju med honom för några månader sedan. Var det första gången du intervjuade honom?
Hur gick du tillväga för att få till en intervju?
Jag gjorde en liknande intervju med Zlatan för två år sen. Intervjun hade inte blivit av om det inte vore för Nike, det är ingenting att hymla om. Detta är förstås ingen optimal situation, som journalist vill jag helst vara fri från inblandning av jätteföretag med agendor. Jag tycker inte att det hade varit okej att vända sig till Nike direkt. Men nu var det så att vi hade försökt få en intervju på egen hand – och misslyckats. Om sen den enda vägen är att gå genom Nike då tycker jag att det är motiverat. Vi talar trots allt om vår största idrottsman, den spelare våra läsare helst vill se i tidningen.
Kommer du leverera fler intervjuer med honom inom en snar framtid?
Det kan jag inte svara på. Knappast inom den närmaste framtiden i alla fall.
Slutligen, har du något hett skvaller från fotbollsvärlden att bjuda våra läsare på?
Ja, Tobias Carlsson ska öppna ett lekland i Kalmar och Rydström ska gå in som investerare. Har jag hört.
Hallå Johan och välkommen till Fotbollsskribenterna. Hur är läget?
Det är på topp. Motala AIF går som tåget i söderettan och jag har en ledig helg framför mig. Två helt nya erfarenheter för mig.
Hur hamnade du på Expressen och vad gjorde du innan dess?
Jag började jobba på Östgöta Correspondenten när jag gick på gymnasiet. Hoppade in på helger och lov. Jag var både nyhets- och sportreporter. På den tiden hade jag inget körkort, så varje helg cyklade jag runt mellan Motalas division 4-lag och bevakade matcher. Jag var rätt nervös. Att intervjua Zlatan är ingenting jämfört med att som 17-åring försöka komma en snustuggande karlakarl till tränare in på livet.
Sedan läste jag ett år på Skurups folkhögslola. Gjorde praktik på DN där jag sedan fick sommarjobb och vik. Tydligen fastnade Mats Olsson för mina texter där och övertalade Expressen att värva mig. Så i april 2006 började jag jobba där, och sen dess har jag blivit kvar.
Varför blev det just fotbollsjournalistik för din del?
Förutom att jag älskar spelet så är fotbollen en fantastisk plattform att använda för att berätta historier. Den spelas överallt och rymmer så mycket. Vill man till exempel berätta något om tillståndet i ett annat land är fotbollen en bra väg in. Sedan har jag ju alltid varit mer intresserad av berättande texter än rena nyheter. Jag har aldrig varit en särskilt bra nyhetsjägare.
Har du varit aktiv fotbollsspelare i yngre år?
Jag var framför allt tennisspelare. Gick på tennisgymnasiet och var hyfsat lovande. Fotbollen slutade jag med som 15-åring eftersom tennisen tog för mycket tid. När jag sen la racketen på hyllan började jag spela igen. I Motalaklubben Zeros som på den tiden pendlade mellan trean och fyran. Men jag var aldrig särskilt bra. Jag var varken snabb eller stark utan levde på en vettig spelförståelse. Och jag slarvade i hemjobbet. En kompis tyckte att jag påminde om Ravanelli. Det var en fin komplimang.
Följer du några speciella fotbollssajter/bloggar kontinuerligt?
Nej, det kan jag inte säga. Ibland tar jag svep och scannar av några bloggar. Jag läser faktiskt hellre musikbloggar. Av fotbollsbloggarna gillar jag The Guardians blogg bäst, samt den svenska Tre Hörnor Straff.
Hur ser du på Allsvenskan så här långt?
Försiktigt positivt. Det är slående hur mycket bättre spelet blir när planerna är bra. Men samtidigt är det svagt av lagen att inte kunna anpassa sig bättre. Ta Elfsborgs match borta mot BP. Visst, Grimsta är en potatisåker – men ett bra lag borde kunna ändra sitt spel i en sån match och vinna på ett annat sätt.
Det är roligt att följa Blåvitts ungdomar, men jag tror att de är lite för ojämna för att ta guldet. När Elfsborg och Helsingborg spelar bra tycker jag att de håller högst klass.
Vilka lag kommer att ligga i toppen respektive botten när vi summerar årets säsong.
Elfsborg och HIF tror jag som sagt på. Jag verkar däremot ha varit fel ute när jag före säsongen trodde att Öis skulle hålla sig kvar. Som läget är nu har jag svårt att tro på det scenariot. Sen tror jag faktiskt inte så mycket på Trelleborg som alla andra verkar göra i år. Rasmus Bengtsson lär försvinna i sommar, och då blir det jobbigt för Prahl att fylla den luckan.
Vilka lag i årets Allsvenska har imponerat mest och minst på dig?
Även om Elfsborg har spelat en hygglig fotboll är jag inte så imponerad av dem som lag, med den truppen borde de ligga i toppen. Jag gillar lag som Örebro och Halmstad som vågade vara konsekventa trots en svajig start.
Minst imponerad är jag av Djurgården. Spelarna verkar vara rädda varje gång de kliver ut på planen och jag tycker inte att det är ett material som klarar av 4-3-3. Johan Oremo gör sig till exempel inte alls som central anfallare. Man saknar hans djupledsspel väldigt mycket.
Vilken spelare i Allsvenskan har imponerat mest på dig så här långt?
Daniel Mobaeck, Kristoffer Nordfeldt, Viktor Noring, Omar Jawo, Labbe Harbuzi, Rasmus Jönsson, Tobias Hysén, Iván Óbolo och Tobias Carlsson.
Vad tror du om Sveriges chanser för att kvalificera sig till VM i Sydafrika?
Goda. Vinst hemma mot Danmark, kryss i bortareturen och sen två segrar mot Malta. Då ser det riktigt bra ut. Jag tror att spelarna känner en trygghet i att de klarat det så många gånger förut. Men blir det kvalspel skulle jag bli orolig. Sverige är inte särskilt bra i knock out-matcher.
Om du var förbundskapten för landslaget, vilken startelva (vi förutsätter att alla spelare är friska och du kan välja andra än de spelare som är aktuella enligt Lagerbäck) skulle du ställa ut på planen mot Danmark och vilket spelsystem skulle du välja?
4-4-2 och följande elva: Isaksson – Safari, Majstorovic, Mellberg, Micke Nilsson – Holmén, Källström, Anders Svensson, Rasmus Elm –~Zlatan, Henrik Larsson
Zlatan ryktas vara på väg ifrån Inter. Vilket lag tror du han skulle passa bäst i?
Om Barcelona gör sig av med Eto’o kan han få en trevlig plats i mitten. Men då måste han också ändra sitt spel lite. Som spets i Barcas system kan du inte vandra omkring på planen hur som helst. Du måste vara på hugget centralt hela tiden. Jag tror egentligen att han skulle passa bättre i Real Madrid, som en av två forwards. Men jag skulle faktiskt gärna se att han stannar i Inter. Jag köper inte snacket om att Inter inte kan vinna Champions League. Behåller Moratti Zlatan och gör två bra värvningar till så finns alla chanser.
När vi är inne på Zlatan, du gjorde en väldigt öppen och avslappnad intervju med honom för några månader sedan. Var det första gången du intervjuade honom?
Hur gick du tillväga för att få till en intervju?
Jag gjorde en liknande intervju med Zlatan för två år sen. Intervjun hade inte blivit av om det inte vore för Nike, det är ingenting att hymla om. Detta är förstås ingen optimal situation, som journalist vill jag helst vara fri från inblandning av jätteföretag med agendor. Jag tycker inte att det hade varit okej att vända sig till Nike direkt. Men nu var det så att vi hade försökt få en intervju på egen hand – och misslyckats. Om sen den enda vägen är att gå genom Nike då tycker jag att det är motiverat. Vi talar trots allt om vår största idrottsman, den spelare våra läsare helst vill se i tidningen.
Kommer du leverera fler intervjuer med honom inom en snar framtid?
Det kan jag inte svara på. Knappast inom den närmaste framtiden i alla fall.
Slutligen, har du något hett skvaller från fotbollsvärlden att bjuda våra läsare på?
Ja, Tobias Carlsson ska öppna ett lekland i Kalmar och Rydström ska gå in som investerare. Har jag hört.
Fotbollsskribenterna tackar Johan för pratstunden och önskar honom lycka till!
//David
söndag 17 maj 2009
Så var det över för i år
Slutligen så har de tre största ligorna avgjorts. Igår stod det även klart Inter och Barca tog hem respektive liga. Stort grattis till dessa två lag.
Inter har gjort det igen och det är Zlatans femte gång i rad (även om de två första ströks) att vinna ligan. Inter har i serien blivit jämna i spelet och nu gäller det att få till spelet i CL till nästa år. Det har verkligen gått troll i deras spel när det kommer till CL. De har inte ens varit nära att gå vidare på senare tid, så till nästa säsong måste de ta tag i sitt spel när det kommer till CL.
Pep har gjort ett fantastiskt jobb med Barca och med det spelarmaterial han förfogar över har han fått stora befogade krav på sig som han har tacklat suveränt. Nu återstår det bara att se vilket lag som är bäst i världen, Barca eller Man U. Finalen i Rom har jag stora förhoppningar på!
På hemmaplan körde Elfsborg respektive Blåvitt över sina motståndare. Lutar åt att det är dessa två lag samt AIK som kommer att göra upp om guldet i år. Malmö gjorde återigen ett bottennapp, resultatmässigt. MFF lyckades inte slå bottenlaget Bajen trots ett massivt spelövertag, pinsamt!
Nu väntar vi på finalen i Rom, ska bli underbart att se!
//David
Inter har gjort det igen och det är Zlatans femte gång i rad (även om de två första ströks) att vinna ligan. Inter har i serien blivit jämna i spelet och nu gäller det att få till spelet i CL till nästa år. Det har verkligen gått troll i deras spel när det kommer till CL. De har inte ens varit nära att gå vidare på senare tid, så till nästa säsong måste de ta tag i sitt spel när det kommer till CL.
Pep har gjort ett fantastiskt jobb med Barca och med det spelarmaterial han förfogar över har han fått stora befogade krav på sig som han har tacklat suveränt. Nu återstår det bara att se vilket lag som är bäst i världen, Barca eller Man U. Finalen i Rom har jag stora förhoppningar på!
På hemmaplan körde Elfsborg respektive Blåvitt över sina motståndare. Lutar åt att det är dessa två lag samt AIK som kommer att göra upp om guldet i år. Malmö gjorde återigen ett bottennapp, resultatmässigt. MFF lyckades inte slå bottenlaget Bajen trots ett massivt spelövertag, pinsamt!
Nu väntar vi på finalen i Rom, ska bli underbart att se!
//David
lördag 16 maj 2009
Engelska mästare!
Ett stort Grattis till Manchester United som idag blev mästare! Laget spelade idag 0-0 mot Arsenal och i och med en poäng så tog klubben hem ligan. Stort!
//David
torsdag 14 maj 2009
Avhopp
Skribenterna Johan Larsson Wallin och Per Jonsson har tyvärr valt att lämna bloggen, men kommer dock dyka upp som gästskribenter framöver.
Fotbollsskribenterna önskar Johan och Per lycka till!
//David
söndag 10 maj 2009
MFF-DIF
Ännu en strålande fin söndag här nere i Skåne och för att avrunda en skön helg så blev det ett besök på Swedbank Stadion. Dagens match lockade cirka 15 000 personer varav ett par hundra bortasupportrar. Båda lagen har inledningsvis börjat lite knackigt i serien så för att hänga på toppen gällde enbart vinst idag.
Malmö öppnade riktigt starkt och efter redan 6 minuters spel tryckte Labinot Harbuzi in första målet. Malmö fortsatte sedan sin press och gjorde det riktigt bra förutom att lyckas döda matchen. Daniel Larsson fick fritt fram, men lyckades missa målet i sitt avslut. Malmö press mattades betydligt 20-25 minuter in i matchen och Djurgården tilläts att sticka upp lite emellanåt, dock utan något riktigt farligt läge. Wilton Figueiredo ankomst har gjort gott, han tillför snabba omställningar med sina precis krossbollar. Flera gångar vände han spelet fint med att förflytta spelet från ena kanten till den andra, vilket öppnade upp för snabba kontringar. Malmö föll lite tillbaka och Djurgårdens kvicka anfallare Boyd Mwila skapade lite oreda i Malmöförsvaret. 1-1 kom lite som kalldusch i 40 minuten när Oremo nickar ned ett inlägg till Rajalakso som inte gör något misstag.
Andra halvlek startar Djurgården bäst och Malmös spel är allt annat än bra. Malmö låter dock inte Djurgården hålla i taktpinnen allt för länge utan tar successivt över bollinnehavet. Matchen står och väger och det känns att detta är typiskt för Malmö som haft lite oflyt på sistone, de har inte kunnat lyckas döda sina matcher när de fått sina lägen. Därför kändes det lite som en vändning i 68 minuten när Wilton Figueiredo får göra sitt första mål. Sista delen av matchen kontrollerar Malmö spelet ganska säkert även om de flera gånger löjligt enkelt skänker bort bollen i onödan. Malmö vinner matchen rättvist, de är ett bättre lag än Djurgården och ska alla dagar i veckan vinna i sådan här match på hemmaplan.
I Malmö gör Labinot Harbuzi en stabil insats, dock anser jag fortfarande att han är lite överskattad. I Djurgården imponerade Kebba Ceesay med en fin insats i mittförsvaret. Kul att se en mittback som inte tjongar upp bollen á la Mellberg, utan som har fina uppspel som det blir någonting av.
En annan iakttagelse var att se hur Malmös ytterback Ricardinho klarar sig mot bättre motstånd. Han kom inte alls till sin rätt med sina offensiva löpningar när han ställs mot en kvickare motståndare. Försvarsmässig väger han för lätt och ställs han mot en tyngre forward eller yttermittfältare känns han inte direkt förtroendeingivande.
Djurgården känns tråkiga, det blir en mittenplacering i år och skulle det bli en topp 5 placering blir jag väldigt förvånad. Malmö har kapacitet att slåss om guldet, men jag tycker Roland Nilsson inte balanserar Malmö speciellt bra. Han spelar två grävlingar som Daniel Andersson och Robert Åhman-Persson på mitten och det är en grävling för mycket. Malmö känns för defensivt på mitten, även att de har Harbuzi som bollfördelare känns det ibland alldeles för krampaktigt på mittplanen. Framåt tycker jag att de alltid borde spela Ofere från start, han ger laget tyngd och är viktig i sin roll som target. Guillermo Molins känns inte 100:a att spela från start varje gång. Han har inte alls något flyt och varför inte testa att slänga in Aubynn som kan mata med fina inlägg med sin känsliga vänsterfot. Sedan att Aubynn är en humörspelare och är väldigt ojämn är en annan femma.
//David
Malmö öppnade riktigt starkt och efter redan 6 minuters spel tryckte Labinot Harbuzi in första målet. Malmö fortsatte sedan sin press och gjorde det riktigt bra förutom att lyckas döda matchen. Daniel Larsson fick fritt fram, men lyckades missa målet i sitt avslut. Malmö press mattades betydligt 20-25 minuter in i matchen och Djurgården tilläts att sticka upp lite emellanåt, dock utan något riktigt farligt läge. Wilton Figueiredo ankomst har gjort gott, han tillför snabba omställningar med sina precis krossbollar. Flera gångar vände han spelet fint med att förflytta spelet från ena kanten till den andra, vilket öppnade upp för snabba kontringar. Malmö föll lite tillbaka och Djurgårdens kvicka anfallare Boyd Mwila skapade lite oreda i Malmöförsvaret. 1-1 kom lite som kalldusch i 40 minuten när Oremo nickar ned ett inlägg till Rajalakso som inte gör något misstag.
Andra halvlek startar Djurgården bäst och Malmös spel är allt annat än bra. Malmö låter dock inte Djurgården hålla i taktpinnen allt för länge utan tar successivt över bollinnehavet. Matchen står och väger och det känns att detta är typiskt för Malmö som haft lite oflyt på sistone, de har inte kunnat lyckas döda sina matcher när de fått sina lägen. Därför kändes det lite som en vändning i 68 minuten när Wilton Figueiredo får göra sitt första mål. Sista delen av matchen kontrollerar Malmö spelet ganska säkert även om de flera gånger löjligt enkelt skänker bort bollen i onödan. Malmö vinner matchen rättvist, de är ett bättre lag än Djurgården och ska alla dagar i veckan vinna i sådan här match på hemmaplan.
I Malmö gör Labinot Harbuzi en stabil insats, dock anser jag fortfarande att han är lite överskattad. I Djurgården imponerade Kebba Ceesay med en fin insats i mittförsvaret. Kul att se en mittback som inte tjongar upp bollen á la Mellberg, utan som har fina uppspel som det blir någonting av.
En annan iakttagelse var att se hur Malmös ytterback Ricardinho klarar sig mot bättre motstånd. Han kom inte alls till sin rätt med sina offensiva löpningar när han ställs mot en kvickare motståndare. Försvarsmässig väger han för lätt och ställs han mot en tyngre forward eller yttermittfältare känns han inte direkt förtroendeingivande.
Djurgården känns tråkiga, det blir en mittenplacering i år och skulle det bli en topp 5 placering blir jag väldigt förvånad. Malmö har kapacitet att slåss om guldet, men jag tycker Roland Nilsson inte balanserar Malmö speciellt bra. Han spelar två grävlingar som Daniel Andersson och Robert Åhman-Persson på mitten och det är en grävling för mycket. Malmö känns för defensivt på mitten, även att de har Harbuzi som bollfördelare känns det ibland alldeles för krampaktigt på mittplanen. Framåt tycker jag att de alltid borde spela Ofere från start, han ger laget tyngd och är viktig i sin roll som target. Guillermo Molins känns inte 100:a att spela från start varje gång. Han har inte alls något flyt och varför inte testa att slänga in Aubynn som kan mata med fina inlägg med sin känsliga vänsterfot. Sedan att Aubynn är en humörspelare och är väldigt ojämn är en annan femma.
//David
lördag 9 maj 2009
Sankt Henrik och domarna
Jag måste skrva den här krönikan. Trots att den kommer måla ut mig som dålig förlorare, pubertil idiot och landsförrädare. Men jag avskyr verkligen fotbollsspelaren Henrik Larsson och fotbollslaget Helsingborgs IF.
Jag vill vara tydlig med att det just är fotbollsspelaren Henrik Larsson och inte människan (eller innebandyspelaren) Henrik Larsson. Han är säkert hur trevlig som helst, men av självklara anledningar så sitter inte vi och dricker pilsner och lyssnar på nya Depesche Mode skivan på Spotify på lördagkvällarna. Mycket ligger nog i att han absolut inte har en aning om vem jag är.
I måndags spelades skånederbyt mellan Helsingborg och Malmö FF. En ganska tillknäppt men småtrevlig historia. Helsingborg spelade lite överraskande ett långbollsspel mot Larsson och Jönsson på topp. Malmö kombinerade längs marken på ett bra sätt, men just nu är MFF väldigt ineffektiva framför mål. Henrik Larsson petade in vinstmålet i 89:e minuten, vilket lade sordi på stämningen på den Malmöpub jag satt på.
Denne Henrik Larsson är givetvis en fantastisk fotbollsspelare med meriter från Celtic, Barcelona och Manchester United. Dock så har han en triumfkort som gör att han har det lite lättare än andra allsvenska spelare. Jag vill likna det vid det kort man kan dra i Monopol som säger att man slipper gå i fängelse. Henrik Larsson kan med andra ord göra vad som helst på en fotbollsplan och komma undan med det.
En sekvens sticker ut i andra halvlek. Efter en långboll och en duell mellan Larsson och Malmös unge mittback Sudic, ligger Sudic kvar. Bollen går ut till inkast. Reprisen visar tydligt hur Larsson stämplar Sudic på ett fult sätt. Resultatet blev alltså inkast. Fem minuter efter detta stämplar Larsson Sudic igen, även denna gång utan åtgärder från domaren. Dessa två situationer skulle minst renderat i en varning.
Vi har alltså en spelare, som har tillskansat sig rutin och fula tricks från europeisk toppfotboll och som aldrig drar på sig en frispark. Detta har han själv erkänt i tidningen Offside för några år sedan. Han är dessutom inte särskilt bra på att dölja det. Men trots detta har han en helgonstatus i svensk fotboll och hos domarna.
Överlag hade domaren Martin Hansson dålig koll på derbyt. Helsingborgs flåbuse Lantz och Malmö ganska opolerade trio Harbuzi, Wilton och Ofere tilläts friskt dela ut smällar.
När jag ändå är inne på domarnivåer (och för den delen håller på att dribbla bort min status som objektiv skribent på Fotbollsskribenterna) så måste jag ta upp domare Stålhammars insats i matchen mellan MFF och Gefle. Maken till snedfördelad insats och en rädsla för att framstå som hemmadomare har jag aldrig skådat. 70% bollinehav för Malmö gav en frisparksstatistik på 16-5. Till Gefle! Till Stålhammars försvar så ska jag säga att denna horribla insats inte påverkade matchresultatet. Men det är inte kul att se.
Jag vill att domare ska kunna göra misstag. Fotboll är inte hockey där allt skall granskas under lupp. Det jag efterlyser är lite fingertoppskänsla. Tack!
//Johan
(som är lite orolig för sin status som objektiv skribent)
Jag vill vara tydlig med att det just är fotbollsspelaren Henrik Larsson och inte människan (eller innebandyspelaren) Henrik Larsson. Han är säkert hur trevlig som helst, men av självklara anledningar så sitter inte vi och dricker pilsner och lyssnar på nya Depesche Mode skivan på Spotify på lördagkvällarna. Mycket ligger nog i att han absolut inte har en aning om vem jag är.
I måndags spelades skånederbyt mellan Helsingborg och Malmö FF. En ganska tillknäppt men småtrevlig historia. Helsingborg spelade lite överraskande ett långbollsspel mot Larsson och Jönsson på topp. Malmö kombinerade längs marken på ett bra sätt, men just nu är MFF väldigt ineffektiva framför mål. Henrik Larsson petade in vinstmålet i 89:e minuten, vilket lade sordi på stämningen på den Malmöpub jag satt på.
Denne Henrik Larsson är givetvis en fantastisk fotbollsspelare med meriter från Celtic, Barcelona och Manchester United. Dock så har han en triumfkort som gör att han har det lite lättare än andra allsvenska spelare. Jag vill likna det vid det kort man kan dra i Monopol som säger att man slipper gå i fängelse. Henrik Larsson kan med andra ord göra vad som helst på en fotbollsplan och komma undan med det.
En sekvens sticker ut i andra halvlek. Efter en långboll och en duell mellan Larsson och Malmös unge mittback Sudic, ligger Sudic kvar. Bollen går ut till inkast. Reprisen visar tydligt hur Larsson stämplar Sudic på ett fult sätt. Resultatet blev alltså inkast. Fem minuter efter detta stämplar Larsson Sudic igen, även denna gång utan åtgärder från domaren. Dessa två situationer skulle minst renderat i en varning.
Vi har alltså en spelare, som har tillskansat sig rutin och fula tricks från europeisk toppfotboll och som aldrig drar på sig en frispark. Detta har han själv erkänt i tidningen Offside för några år sedan. Han är dessutom inte särskilt bra på att dölja det. Men trots detta har han en helgonstatus i svensk fotboll och hos domarna.
Överlag hade domaren Martin Hansson dålig koll på derbyt. Helsingborgs flåbuse Lantz och Malmö ganska opolerade trio Harbuzi, Wilton och Ofere tilläts friskt dela ut smällar.
När jag ändå är inne på domarnivåer (och för den delen håller på att dribbla bort min status som objektiv skribent på Fotbollsskribenterna) så måste jag ta upp domare Stålhammars insats i matchen mellan MFF och Gefle. Maken till snedfördelad insats och en rädsla för att framstå som hemmadomare har jag aldrig skådat. 70% bollinehav för Malmö gav en frisparksstatistik på 16-5. Till Gefle! Till Stålhammars försvar så ska jag säga att denna horribla insats inte påverkade matchresultatet. Men det är inte kul att se.
Jag vill att domare ska kunna göra misstag. Fotboll är inte hockey där allt skall granskas under lupp. Det jag efterlyser är lite fingertoppskänsla. Tack!
//Johan
(som är lite orolig för sin status som objektiv skribent)
måndag 4 maj 2009
Topplagen ångar på
Vilken kanoninsats Barcelona gjorde i lördagskväll när de fullkomligt krossade Real. Det är sådan fotboll jag verkligen kan tänka mig att betala dyrt för att se. Ännu en gång blev jag otroligt imponerad av att se årets Barcelona. Ett lag som verkligen vill anfalla och föra matcher oavsett motstånd. Det är så härligt att se deras självförtroende ute på planen och de behärskar verkligen spelet fullt ut. Sedan Leo Messi, vilken lirare! Allt han gör ser så enkelt ut och jag hoppas verkligen att han får vara skadefri i många år framöver.
I England vann även Manchester Utd, Chelsea, Liverpool och Arsenal sina matcher relativt enkelt. Jag trodde faktiskt att någon av dem som är CL aktuella skulle tappa poäng i helgen med tanke på att CL står på tur inom 24 respektive 48 timmar.
Liverpool som är ute från CL kan koncentrerar sig på ligan och kommer säkerligen inte tappa några poäng i jakten på ligasegern. För Man U gäller det att inte tappa fokuseringen, utan hålla i och ro i land ännu en ligavinst.
I morgon går första semifinalen i CL av stapeln och jag tror att Man U kommer att gå vidare till final. Arsenal kommer att göra en kanoninsats i morgon, men Man. U:s tyngd kommer slutligen att avgöra.
Onsdagens andra semi mellan Chelsea och Barca kommer även den bli väldigt jämn. Om Barca kan spela ut som i lördags blir det spansk seger, annars tror jag att Chelseas mittfält kommer tugga sönder de mindre fysiska spanjorerna.
I finalen ser jag helst Man U och Barcelona göra upp om vilken liga som är bäst i världen. Om det blir så, tror jag att Man U drar det längsta strået. Jag anser att de har en bättre balanserad startelva när alla är friska. Oavsett lag kommer det bli en fantastisk match i Rom om några veckor.
Slutligen verkar det som om Zlatan troligtvis lämnar Italien efter denna säsong. Real nämns som hetast kandidat, men vi kommer nog få höra flera rykten innan allt är klart. Det finns inte många klubbar för honom att välja på om han vill vinna CL till nästa säsong så det kommer att bli spännande att se vad som händer för honom.
//David
I England vann även Manchester Utd, Chelsea, Liverpool och Arsenal sina matcher relativt enkelt. Jag trodde faktiskt att någon av dem som är CL aktuella skulle tappa poäng i helgen med tanke på att CL står på tur inom 24 respektive 48 timmar.
Liverpool som är ute från CL kan koncentrerar sig på ligan och kommer säkerligen inte tappa några poäng i jakten på ligasegern. För Man U gäller det att inte tappa fokuseringen, utan hålla i och ro i land ännu en ligavinst.
I morgon går första semifinalen i CL av stapeln och jag tror att Man U kommer att gå vidare till final. Arsenal kommer att göra en kanoninsats i morgon, men Man. U:s tyngd kommer slutligen att avgöra.
Onsdagens andra semi mellan Chelsea och Barca kommer även den bli väldigt jämn. Om Barca kan spela ut som i lördags blir det spansk seger, annars tror jag att Chelseas mittfält kommer tugga sönder de mindre fysiska spanjorerna.
I finalen ser jag helst Man U och Barcelona göra upp om vilken liga som är bäst i världen. Om det blir så, tror jag att Man U drar det längsta strået. Jag anser att de har en bättre balanserad startelva när alla är friska. Oavsett lag kommer det bli en fantastisk match i Rom om några veckor.
Slutligen verkar det som om Zlatan troligtvis lämnar Italien efter denna säsong. Real nämns som hetast kandidat, men vi kommer nog få höra flera rykten innan allt är klart. Det finns inte många klubbar för honom att välja på om han vill vinna CL till nästa säsong så det kommer att bli spännande att se vad som händer för honom.
//David
lördag 2 maj 2009
Uppdaterad drömelva
Fem-sex omgångar in på allsvenskan så är det dags att ta fram en ny drömelva signerad JLW. Det har blivit en hel del förändringar sedan min förra elva.
Viktor Noring, Trelleborg
Trelleborg har en tradition av att få fram bra målvakter, och här är ännu ett exempel. Målvaktstränaren Janne Ericsson måste vara nöjd. Trelleborg har släppt in 3 mål i årets allsvenska och detta är till stor del Viktors förtjänst (dock tacksamt att ha ett mittbackspar som heter Abelsson/Bengtsson samt Prahlsk försvarsdisciplin).
Adam Johansson, IFK Göteborg
Adam är kvar i elvan. Nog ordat om det.
Teddy Lucic, Elfsborg
Teddy likaså, man upphör aldrig bli förvånad av hur bra han är.
Jos Hooiveld, AIK
AIKs nye holländare har imponerat och Solnalaget ser starka ut i år. Spännande att se holländare i allsvenskan.
Mattias Florén, Elfsborg
På denna position ville jag ju ha Malmös Ricardinho. Det var innan jag såg Florén mot just MFF. Här tycker jag att vi har en man för landslaget. Stark både defensivt och offensivt, dessutom med målsinne.
Emir Bajrami, Elfsborg
Mittfältet bör befolkas med folk från Elfsborg, de är ju trots allt allsvenskans passningsskickligaste lag. Bajrami får ta högerkanten. Med god teknik, fart och genombrottskraft är ha ett av Elfsborgs offensiva vapen.
Anders Svensson, Elfsborg
Given.
Labinot Harbuzi, Malmö FF
Labbe är nog allsvenskans mest talangfulle spelare. Han har en teknik och en spelförståelse anpassad för större ligor. I år har han förbättrat sitt defensiva spel och sin fysik. Där finns fortfarande en del att jobba med, men här finns en oerhörd potential.
Tobias Hysén, IFK Göteborg
Trots att han heter Hysén och är från Göteborg så tar jag med honom på listan. Många mål och starkt spel i starka IFK Göteborg. Tobias verkar vara tillbaka i gammal god form.
Hans Berggren, Gefle
Jag gillar Hasse Berggren, har alltid gjort. Han är lite av en antihjälte. Har egentligen inga direkta spetskvaliteter, men han gör mål. Det är en väldigt fin egenskap.
Wanderson, Gais
Fick en kommentar i min förra drömelva att Wanderson borde ha fått en plats. Japp, det var helt rätt. Definitivt bör han ha en plats.
//Johan
Viktor Noring, Trelleborg
Trelleborg har en tradition av att få fram bra målvakter, och här är ännu ett exempel. Målvaktstränaren Janne Ericsson måste vara nöjd. Trelleborg har släppt in 3 mål i årets allsvenska och detta är till stor del Viktors förtjänst (dock tacksamt att ha ett mittbackspar som heter Abelsson/Bengtsson samt Prahlsk försvarsdisciplin).
Adam Johansson, IFK Göteborg
Adam är kvar i elvan. Nog ordat om det.
Teddy Lucic, Elfsborg
Teddy likaså, man upphör aldrig bli förvånad av hur bra han är.
Jos Hooiveld, AIK
AIKs nye holländare har imponerat och Solnalaget ser starka ut i år. Spännande att se holländare i allsvenskan.
Mattias Florén, Elfsborg
På denna position ville jag ju ha Malmös Ricardinho. Det var innan jag såg Florén mot just MFF. Här tycker jag att vi har en man för landslaget. Stark både defensivt och offensivt, dessutom med målsinne.
Emir Bajrami, Elfsborg
Mittfältet bör befolkas med folk från Elfsborg, de är ju trots allt allsvenskans passningsskickligaste lag. Bajrami får ta högerkanten. Med god teknik, fart och genombrottskraft är ha ett av Elfsborgs offensiva vapen.
Anders Svensson, Elfsborg
Given.
Labinot Harbuzi, Malmö FF
Labbe är nog allsvenskans mest talangfulle spelare. Han har en teknik och en spelförståelse anpassad för större ligor. I år har han förbättrat sitt defensiva spel och sin fysik. Där finns fortfarande en del att jobba med, men här finns en oerhörd potential.
Tobias Hysén, IFK Göteborg
Trots att han heter Hysén och är från Göteborg så tar jag med honom på listan. Många mål och starkt spel i starka IFK Göteborg. Tobias verkar vara tillbaka i gammal god form.
Hans Berggren, Gefle
Jag gillar Hasse Berggren, har alltid gjort. Han är lite av en antihjälte. Har egentligen inga direkta spetskvaliteter, men han gör mål. Det är en väldigt fin egenskap.
Wanderson, Gais
Fick en kommentar i min förra drömelva att Wanderson borde ha fått en plats. Japp, det var helt rätt. Definitivt bör han ha en plats.
//Johan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
