söndag 18 januari 2009

Recension av Tomas Petersons bok: Leken som blev allvar. Halmstads Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad

Tomas Peterson är professor i idrottsvetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning och har skrivit flertalet böcker och artiklar kring fotboll. Efter att ha läst en av hans böcker vill jag härmed ge en recension över hans slutsatser kring hur Halmstads Bollklubb tog SM-Guld 1976.

Petersons förklaring till det hela innefattar tre olika faktorer. De tre faktorer som möjliggjorde seriesegern 1976 var HBK:s organisatoriska och ekonomiska utveckling samt tränaren Roy Hodgsons fotbollsfilosofi. Jag kommer att berätta hur Peterson kom fram till detta genom att redogöra dessa tre faktorer.

Organisationen

1967 avskaffades amatörreglerna i Sverige och vid samma tidpunkt genomförde HBK en organisationsförändring. Denna förändring (trestegsraketen) innebar att klubben minskade styrelsen från 9 till 3 ledamöter samt delade upp verksamheten i tre sektioner: senior, ungdom och medlem. Sektionerna skulle arbeta var för sig efter en fastställd arbetsplan. Om problem uppstod skulle dessa lösas av huvudstyrelsen som sedan hade att publicera besluten i klubbtidningen. Medlemssektionen fick en betydande roll då den skulle skapa ekonomiska förutsättningar för att kontraktera spelarna. Inom medlemssektionen bildades en marknadsgrupp med personer från det privata näringslivet som med sin kunskap och kontakter skulle stödja sektionen. Anledningen till förändringen berodde på flera saker. Klubben hade inte lyckats vinna division 3 under två säsonger, en föråldrad organisationsstruktur samt en ansträngd ekonomi. Med denna bakgrund var det inte svårt att via två möten övertyga om ett radikalt nytänkande och en stor satsning mot att nå högsta serien. Vid samma tidpunkt som omorganisationen gjordes infördes också flera förändringar för fotbollen. Enligt ett beslut i riksdagen skulle stat och kommun få ett större ansvar för idrotten. Detta kunde innebära ekonomiska tillskott och personell förstärkning för en klubb som till exempel anställa utbildade ledare. Ett resultat av slopandet av amatörreglerna var att hela fotbollsverksamheten blev professionaliserad. Kärnan av detta blev att oavlönat fritidsarbete successivt byttes ut mot lönearbete som utfördes av personer med relevant utbildning för ändamålet. Här bryts också synen på styrelsesammansättningen på sätt och vis. Tidigare då folkrörelseförankringen påverkade fotbollen valdes gamla spelare, ledare och medlemmar in i klubben för administrativa uppgifter. Sakta men säkert ändrades detta då klubben började formas till det medelstora företag som det är idag och där styrelsen till största del består av personer från det privata näringslivet. Alltså redan 1967 lades grunden för dagens HBK.

Ekonomin

HBK:s ekonomiska utveckling som tog fart 1965 berodde främst på att fotbollen som sport öppnades mot marknaden. Folkrörelseorganisationen ställdes nu mot staten och marknaden. Dock skedde utvecklingen successivt och det gällde att finna vägar till att finansiera kostnader som hängde ihop med spelarna. Samtidigt som omorganisationen ägde rum skapades en ny klubbverksamhet, där spelare och tränare ersattes ekonomiskt för utfört arbete, om än i mindre skala. Långsamt skapades en kommersiell spelarmarknad, vars kostnader för fotbollens integrering i samhället växta markant. Den ekonomiska utvecklingen medförde en framgångsrik expansion baserad på en köpstrategi utifrån klubbens kapital. Då HBK slutligen började klättra i seriesystemen kom kraven på bättre spelare, något som klubben hade svårt att få fram. Den ekonomiska utvecklingen tillsammans med omorganisationen förberedde en miljö för den sista faktorn som skulle leda fram till segern 1976, nämligen Roy Hodgsons fotbollsfilosofi.

Roy Hodgsons fotbollsfilosofi

Den sista faktorn var tillsättandet av Hodgson som tränare inför säsongen 1976. En ung tränare från England med nya friska idéer där det kollektiva spelsättet lyftes fram ännu mer än vad det tidigare hade gjorts i Sverige (bortsett ifrån Bob Houghton). Hodgson ansåg att spelet skulle till största del befinna sig på motståndarnas planhalva, där hela laget tillsammans skulle sätta press på bollhållaren. För att samtidigt krympa ytorna för motståndarna krävdes att hela laget tillsammans omgrupperade sig efter den aktuella situationen. Försvararna som många gånger var långt ifrån bollen hade även de att tänka på sitt positionförflyttningsspel på egen planhalva som hängde ihop med hela spelsättet. I försvarsspelet tillämpade Hodgson en rak backlinje som utövade zonmarkering. Försvarspelarna fick lära sig att flytta upp allt eftersom beroende på var bollen befann sig och för att sedan utnyttja offsideregeln vid omställning till försvar. Skillnaden mellan HBK:s spelsätt nu och de övriga lagen, MFF undantaget, var att det var effektivare, rationellare samt förutsebart. Spelsättet var enhetligt och mycket välorganiserat och det tog till vara på misstagen hos motståndarnas mindre organiserade spel. För att pränta in detta nya spelsätt i HBK organisationen fick spelarna ett ultimatum av Hodgson, ”allt eller inget”. Sedan skulle Hodgson ha tolkningsföreträde vilket innebar att han hade den kompletta kunskapen, pedagogiken samt totala auktoriteten. Pedagogiken som han tillämpade var en blandning av en slags demokrati med diktatoriska inslag. Vad det avsåg uppläggning och organisering gällde Hodgsons ord, men han var samtidigt solidarisk, empatisk och favoriserade aldrig någon. Uppbyggandet av det nya spelsättet präglades av lika mycket teori som praktik. Ofta avbröt han mitt i träningen för att korrigera så att det blev precis efter hans spelidé. En annat nytt tillvägagångssätt var att Hodgson arbetade med varje del (försvar, mittfält och kedja) individuellt, för att sedan bygga upp helheten igen, med början bakifrån. Hodgsons ansåg också för övrigt att individen var underordnad kollektivet, samtidigt som individen bäst utvecklades inom kollektivets ramar. Kortfattat så spelade man för lagets bästa. Med Hodgson tillträdande kom även HBK:s utveckling i professionell riktning att ta steg framåt. Han uttryckte önskemål om läkare på match, bättre material, dagträning, bättre planer, högre krav på materialarbetaren samt friskvård.

Hodgsons nytänkande, som skiljde sig markant ifrån den rådande fotbollssyn som fanns i Sverige vid den här tidpunkten (Houghton undantaget), tillsammans med utvecklingen avseende HBK:s organisation och ekonomi, möjliggjorde de förutsättningar som spelarna behövde för att kunna bli svenska mästare 1976.

//David

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar