Allsvenska nyförvärv

Den allsvenska försäsongen präglas av slitsam backträning, La Manga och rykten angående nyförvärv. Jag kan inget om det förstnämnda och har inte varit i den delen av södra Spanien. Fokus på nyförvärven alltså!

Vad finns det då för kategorier av nyförvärv? Ja först och främst kan man skilja ut kända värvningar från okända värvningar. En känd värvning kan vara en spelare som värvas på namn- och meritbasis. Det tydligaste exemplet under de senaste åren är Jari Litmanen. En annan typ av känd värvning är värvningen av en spelare som tidigare har visat goda resultat i allsvenskan. Detta är en mycket vanlig strategi. Senast i somras visade Djurgården tydligt detta när man plockade Oremo, Ekong och Haginge inom loppet av en vecka. Värvningar av kända spelare är nästan uteslutande förbehållet de större lagen med lite större plånböcker. MFF, Elfsborg, Kalmar och Djurgården följer denna strategi. Det är problematiskt att värva av andra allsvenska lag. Dels kan det finnas känsliga övergångar (tex mellan Stockholmslagen och mellan Malmö och Helsingborg) och det kan också kosta ganska mycket.
Ett bra exempel: Patrik Ingelsten, HBK till Kalmar
Ett dåligt exempel: Babis Stefanidis, HIF till MFF

Vad gäller de okända värvningarna så finns det en kategori som hänger på vilken scoutingorganisation klubben har. Det är de fullständigt okända värvningarna från utlandet. Här ser man vilka klubbar som har breda kontaktnät och var dessa är nät finns utlagda. Helsingborg hämtar många spelare från Afrika, vilket givetvis har med Bosse Nilsson att göra. Andra klubbar har tydligt fokus på Sydamerika, Kalmar och Örgryte i Brasilien samt AIK i Argentina och Uruguay. På senare år har vi även sett andra nationaliteter dyka upp. Malmö har hämtat holländaren Kruys och serben Muztadavic. Även våra nordiska grannar befolkar de allsvenska lagen. Danskar, norrmän, finnar och en hel del islänningar utgör tongivande spelare. Att värva en helt okänd spelare är givetvis ett riskfyllt spel. Här har vi en anledningen till varför kategorin ovan är så vanlig. Man plockar helt enkelt russinen ur kakan.
Ett bra exempel: Razak Omotoyossi, HIF
Ett dåligt exempel: Thiago Quirinho, Djurgården

En tydlig trend de senaste åren är att värva unga svenska spelare från mindre klubbar från superettan och division 1. Många allsvenska klubbar har samarbetsavtal med mindre klubbar och kan på ett fördelaktigt sätt plocka duktiga lovande spelare. Hammarby har HTFF, AIK har Väsby och MFF har ett avtal med IFK Malmö. Detta är ett vanligt sätt för att bredda trupperna och hitta nya spetsspelare.
Ett bra exempel: Johan Oremo, till Gefle

Nu är det en vecka kvar till den allsvenska premiären. Nu kommer det visa sig om årets nyförvärv blir de förstärkningar som klubbens supportrar hoppas på.

//Johan